Skidskyttets utveckling i Östersund

Skidskyttet har länge varit starkt i Jämtland och redan 1970 genomfördes VM i Östersund. VM-tävlingarna planerades och genomfördes på I5:s skjutbanor. 16 nationer deltog trots mycket kallt väder. Endast män deltog och tävlingarna var distans och stafett. Vapnet var ett standardgevär med kalibern 5,56 eller 6,5 och avståndet till målet var 150 m.

Under mitten av 70-talet övergick skidskyttet till nuvarande kaliber som är så kallad 22 long och skjutavståndet blev 50 meter. Skidskyttet tog då fart och även damer tilläts att tävla. Första VM för damer genomfördes 1984. Sveriges första världsmästare på herrsidan är Adolf Wiklund 1958 och på damsidan vann Eva Korpela 1986.

Under 80-talets början fanns det i Jämtland anläggningar i Kvarnsjö, Aspås, Vålådalen, Hede, Bakvattnet och Pilgrimstad. I Östersund tränades skidskytte på I5:s övningsområde. Under 1987/88 byggdes den första skidskyttebanan på ÖSK-området där skjutvallen bestod av hopskottad snö. 1988 genomfördes USM och JSM på skidstadion.

Första världscupen i skidskytte genomfördes 1989 och då bestod skjutvallen av halmbalar med snö ovanpå. Det mesta var primitivt men tävlingarna var ändå bra och rättvisa. Nästa tävling som anordnades var militära VM 1991 och då hade det byggts upp en skjutvall av jord. Därefter fortsatte utbyggnaden på skidstadion och hösten 1994 invigdes en färdigbyggd anläggning för skidskytte.

Ett antal världscuper genomfördes under åren därefter, men tyvärr med lite publik. Vändningen kom 2002 med Magdalena Forsberg som drog storpublik. Sista tävlingsdagen var det närmare 10 000 åskådare. I december 2003 stod det nya skidsekretariatet färdigt i och med det hade Östersund en bra skidskytteanläggning.

Händelse från VM i skidskytte 1970 på I5

Under stafetten användes keramikplattor som sattes fast med fyra spikar på en tavla. Det var fem plattor för varje skjutning med ett avstånd av 150 meter. Vid träff skulle keramikplattorna ramla ned. Ryssland hade börjat använda en höghastighetsammunition med kalibern 5,56. Detta innebar att vid träff "mitt" i sprack inte skivan utan kulan gjorde bara ett hål.
Åtgärd: Hjälm på och vid träff peta ned skivan med markörspaden.

Händelse världscupen i skidskytte 1989

När den tekniskt ansvarige inspekterade tidtagningssystemet klarade han ut att det ska vara elektronisk tidtagning med startgrind och fotocell vid mål. Östersund hade inte något sådant system men det sattes upp en startgrind och fotoceller monterades upp provisoriskt som arrangören lyckats låna. Dagen därpå visades lösningen upp men kablarna slutade på baksidan av datorn som skjutits tätt intill väggen. Den tekniskt ansvarige var nöjd och tävlingarna genomfördes enligt "reglementet".