Samisk förvaltnings­kommun

Karta över samernas land

Östersunds kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska. Det innebär att samer ges möjlighet att använda samiska i kontakter med kommunen och att samer har rätt till förskoleverksamhet och äldre­omsorg helt eller delvis på samiska.

Om lagstiftningen

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller en rad bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden för vissa av minoritetsspråken och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagen innehåller också mera specificerade bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg.

Här är några av de områden som berörs av lagstiftningen

Inflytande/Faamoe

Statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

Myndigheterna ska så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Myndigheterna ska utforma sin verksamhet på ett sådant sätt att en dialog kan föras med företrädare för de nationella minoriteterna.

---

Staaten jïh tjïelten reeremh edtjieh nasjovnen unnebelåhkojde nuepiem vedtedh meatan årrodh gyhtjelassine mah vihkeles sijjide.

Reeremh gelkieh dan gahkese guktie nuepie unnebelåhkoen sadthalmetji gujmie rååresjadtedh naemhtemes gyhtjelassine.

Information/Bïevnesh

Förvaltningsmyndigheter ska på lämpligt sätt, när så behövs, informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den nya lagen. Informationen bör ges på de minoritetsspråk som kan väntas bli använda av enskilda i deras kontakter med myndigheten.

Då de gäller kommuners skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på minoritetsspråk inom förvaltningsområdena bör sådana möjligheter särskilt observeras i allmän information som riktar still potentiella brukare.

---

Reeremh gelkieh sjiehteles vuekine, jis daerpies, nasjovnen unnebelåhkojde bïevnesjidh dej reaktaj bïjre orre laaken mietie. Dah gelkieh bïevnesjidh unnebelåhkoej gïeline mij sjiehteles aajne almetjasse gosse reeremi gujmie gaskesadtedh.

Gåessie tjïeltij tjälloestimmieh aarhskuvlebarkoeh jïh voereshåksoeh faaledh unnebelåhkoej gïeline reeremedajvine, gelkieh naemhtemes nuepieh joekoen vuesiehtidh siejhme bïevnesjimmine sjïere åtnojde.

Nationella minoritetsspråk/Dah nasjovne unnebelåhkoeh

De nationella minoritetsspråken räknas upp i språklagen. Språken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk hänvisar till att språklagen anger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Barn som tillhör nationella minoriteter har ett behov av att få utveckla sin egna minoritetskulturella identitet och det egna minoritetsspråket. En sådan utveckling ska beaktas särskilt när beslut fattas som kan komma att påverka barn.

Denna bestämmelse bygger på Sveriges åtagande enligt Europarådets ramkonvention, minoritetsspråkskonventionen och FN:s barnkonvetion.

---

Dah nasjovne unnebelåhkoeh gïelelaakesne tjaalasovveme. Gïelh leah såevmie, jiddisch, meankieli, romani chib jïh saemiengïelh.

Laake nasjovnen unnebelåhkoej jïh unnebelåhkoej gïelij bijre gïelelaakesne tjuvtjede byjjese sjïere dïedtem åtna unnebelåhkoej gïelh vaarjelidh jïh evtiedidh.

Maanaj öövtiedimmie kultuvre-identitetesne jïh jijtjemes unnebelåhkoej gïelem nuhtjedh edtja joekoenlaakan evtiedidh. Maanah nasjovne unnebelåhkojne daerpiesvoetem utnieh jijtjemes unnebelåhkoej kultuvrem jïh jijtjemes unnebelåhkoej gïelem övtiedidh. Naemhtemes övtiedimmie joekoen vihkeles aajhtsedh gosse nännoestidh gyhtjelassine gåessie maanaj bijre.

Njolkedassen maadtoe lea Sveerjen dïedte Europaraerien raamekonvensjovnen, unnebelåhkoej gïelekonvensjovnen jïh FN:n maanakonvensjovnen mietie.

Rätt att använda minoritetsspråk vid myndighetskontakter

Enksilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet var geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde.Rätten att använda minoritetsspråk omfattar bara ärenden som har anknytning till förvaltningsområdet genom till exempel att den enskilde är bosatt inom området, att ärendet rör en verksamhet som bedrivs inom området eller en fastighet som är belägen inom området.

Tidigare har det funnits en begränsning som inneburit att rätten att använda minoritetsspråken bara har förelegat i ärenden som gällt myndighetsutövning i förhållande till den enskilde. Den begräsningen finns inte i den nya lagen, som alltså är tillämplig på alla ärenden. Den enskilde ska dock vara part eller ställföreträdare för part i ärendet och ärendet ska ha anknytning till det geografiska område som förvaltningsområdet omfattar.

Rätten att använda minoritetsspråken avser såväl muntliga som skriftliga kontakter i enskilda ärenden. Den enskilde har även rätt att inge handlingar på minoritetsspråken till myndigheten.

Rätten att använda minoritetsspråken gäller inte enbart fysisk personer utan även till exempel aktiebolag, föreningar och andra organisationer, men däremot inte myndigheter eller andra offentligrättsliga organ.

Den enskildes rätt till ett muntligt svar eller en skriftlig översättning

Om den enskilde använder ett minoritetsspråk, enligt ovan, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på aktuellt minoritetsspråk.Med beslut och beslutsmotivering menas här både beslut under ärendets handläggning och myndighetens avgörande samt den motivering som myndigheten anfört för sitt ställningstagande, däremot inte eventuell redogörelse för bakgrunden till ärendet.

Rätten till skriftlig översättning har av kostnadsskäl begränsats till viss del. Det har bedömts rimligt att den enskilde ska kunna få ett beslut översatt till aktuellt minoritetsspråk i de fall den enskilde saknar juridiskt biträde. Detta avser i första hand själva beslutet och beslutsmotiveringen.

Översättningen behöver inte tillhandahållas samtidigt som beslutet på svenska; det får accepteras att den dröjer några dagar efter det att beslutet meddelats.

Övrigt bemötande på minoritetsspråken

Myndigheterna ska sträva efter att även i övrigt bemöta enskilda på aktuellt minoritetsspråk. Exempel på sådan verksamhet är rådgivning och information till allmänhet liksom erbjudande om vård eller undervisning.

Blanketter och informationsblad avsedda för allmänheten ska också kunna översättas till aktuellt minoritetsspråk när behov av detta bedöms föreligga.Här har myndigheten inte någon absolut skyldighet att svara på minoritetsspråken men ska ända eftersträva att bemöta enskilda på minoritetsspråket. Myndigheterna bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att det finns beredskap och rutiner för att bemöta önskemål från enskilda att använda minoritetsspråk.

Minoritetsspråk utanför förvaltningsområdena

Utanför ett förvaltningsområde har den enskilde rätt att använda aktuellt minoritets­språk vid muntlig eller skriftlig kontakt i förvaltningsmyndigheternas ärende i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar aktuellt minoritetsspråk.Förvaltningsmyndigheter ska, oavsett om de tillhör något förvaltningsområde eller inte, verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskilda kontakter med myndigheten.

Detta innebär att förvaltningsmyndigheten aktivt ska beakta behovet av personal som behärskar dessa språk och vid behov söka aktivt efter sådan personal.

Tid och plats för myndighetskontakter på minoritetsspråk

Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar aktuellt minoritetsspråk, samt ha särskilda telefon­tider. Rätten att använda minoritetsspråket vid kontakt med myndigheten kan således begränsas till att gälla under vissa tider på myndighetens kontor då tolk eller språk­kunnig personal kan finnas tillgänglig.

Det är viktigt att myndigheten är mycket tydlig i sin information om detta till allmänheten.

Rätt att använda minoritetsspråken hos vissa domstolar

Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos en länsrätt, tingsrätt, fastighetsdomstol, miljödomstol eller sjörättsdomstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har rätt att använda finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Detsamma gäller samiska hos en sådan domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner.

Rätten att använda minoritetsspråken omfattar alltså inte alla de domstolar som ingår i förvaltningsområdet för respektive minoritetsspråk, utan anknytningen avser bara vissa av de aktuella kommunerna.

Minoritetsspråk i förskoleverksamhet

När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt2 akap. 1 och 7 §§ skollagen (1985:1100), ska kommunen erbjuda barn vars vårdnads­havare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på aktuellt minoritetsspråk.Omfattningen av verksamheten kan variera beroende på hur många barn den omfattar och tillgången på språkkunnig personal. Finns det tillräckligt många barn och tillräckligt mycket personal som behärskar språket kan verksamheten bedrivas mer organiserat i särskilda grupper eller på särskilda tvåspråkiga förskole­avdelningar eller helt tvåspråkiga förskolor.

Förskoleverksamhetens roll sär särskilt viktig eftersom grunden för additiv tvåspråkighet, dvs inlärning av ett andra språk som inte sker på bekostnad av det första språket, läggs under ett barns tidiga barndom och förutsättningarna försämras med barnets stigande ålder.

Minoritetsspråk i äldreomsorg

En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar aktuellt minoritetsspråk.Omfattning och innehåll blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar minoritetsspråket och vilken typ av omsorg de önskar samt tillgången på personal som talar dessa språk.

Grundläggande krav på kommunerna är att de organiserar äldreomsorgen så att någon del av den service och omvårdnad som erbjuds ges av personal som behärskar aktuellt minoritetsspråk. Kommunerna bör därför organisera verksamheten så att den personal som finns i äldreomsorgen och som talar minoritetsspråket så långt möjligt arbetar med de äldre som aktuellt minoritetsspråk som första språk.

Denna rätt gäller även utanför förvaltningsområdena under förutsättning att det finns tillgång till språkkunnig personal inom kommunen.

Sidan uppdaterad 2017-09-04