Normkreativ förskola

bild på en boll med stjärnor i olika färger i förgrunden. I bakgrunden ser vi två barn som leker

Förskolan ska arbeta mot diskriminering och för alla människor likas värde. Likabehandlingsarbete och normkreativitet är två viktiga verktyg i det arbetet.

Våra förskolors arbete med likabehandling och normkreativitet sker till stor del genom dagliga samtal med barnen. När barnen uttrycker sig, leker och beter sig på sätt som förstärker trånga normer finns pedagogerna där. Tillsammans med barnen kan de utforska, ge fler perspektiv och vidga normer.

Under 2018-2021 utbildade sig i stort sett alla ordinarie pedoger inom normkreativitet för att ytterligare höja sin kunskapsnivå om att arbeta med normer.

Förskolornas arbete med normkreativitet

Alla förskolor arbetar aktivt med normkreativitet och likabehandling. Varje förskola arbetar på sitt eget sätt. Under utbildningen sammanställde pedagogerna gemensamma tips om hur de kan arbeta vidare med det de lärt sig. Det kan till exempel handla om att förskolan:

Synliggör och pratar om olika kulturer och traditioner
Delar in grupper och utför aktiviteter utifrån barnens intressen och förmågor i stället för ålder eller kön.
Har ett öppet förhållningssätt och lyssnar in allas tankar, men visar samtidigt tydlighet i vad förskolans uppdrag är
Jobbar med tecken som stöd och bildstöd för att inkludera flera
Tydligt fokus på att lyfta fram allas olikheter som styrkor och tillgångar
Vi är goda förebilder i tal och handling; med varandra, föräldrar och barnen. Vi är lika accepterande mot oss själva som vi tränar barnen på att vara

Nedan följer fler tips på hur förskolorna kan arbeta med normkreativitet.

Med barnen

Språk och kultur

Vi använder material eller räknar på olika språk för att visa en mångfald.
Vi synliggör och pratar om olika kulturer och traditioner.
Vi lyssnar på olika sorters musik och lyssnar på sånger från olika delar av världen, så som exempelvis jojk.
Att jobba med den samiska kulturen.
Barnen får ta med sig sin ”favoritlåt” till förskolan, på så sätt breddas normen kring musik vi lyssnar på.
Vi har satt upp förskoleårets högtidskalender på anslagstavlan vilket hjälper oss att uppmärksamma högtider från hela världen.
Vi jobbar med ”hemkultur”. På så sätt får alla barn dela med sig av hur de har det hemma utan att föreställningar kring kulturer förstärks.

Lärmiljöer

Vi jobbar med tecken som stöd och bildstöd för att inkludera flera.
Vi skapar lärmiljöer som lockar barn till lek oavsett kön och ålder.
Vi har en världskarta på väggen vid samlingen som barnen är mycket nyfikna på.
Vi arbetar aktivt med att öka representationen av olikheter i bilder, böcker och lekmaterial.
Förskolan har leksaker och material där olika funktionsvariationer, etniska attribut etcetera finns representerade och alla har någon att spegla sig i.
Vi tillför nya begrepp och material i lärmiljöerna, lägger till i stället för att ta bort.
Vi pratar inte om pojk/flicksaker, vi kallar rummen för övergripande namn i stället för till exempel dockvrån så säger vi familjerummet.
Köpa in och tillhandahålla material som ger barnen valmöjligheter, till exempel skridskor, skidor, luciatågsmaterial.
I en grupp där barn finns med funktionsvariationer arbetar vi brett med deras hjälpmedel och anpassningar för hela gruppen för att inte exkludera.
Vi blandar olika kulturella uttryck; klassisk musik, rock, folkmusik osv.
Vi anpassar lärmiljön, lekar och aktiviteter som exempelvis samling så att alla barn kan delta.

Böcker, film och sång

Läser böcker där de olika diskrimineringsgrunderna finns representerade, karaktärerna har annan hudfärg än vit, karaktärer som har funktionsnedsättningar samt böcker där flickor är superhjältar för att bredda normer kring hur man kan vara. Eller böcker där huvudkaraktärerna är två mammor eller två pappor och vilket uppmärksammar barnen på att familjer kan se olika ut.
Vi har en fast låda med böcker som handlar om samtliga diskrimineringsgrunder.
Vi är medvetna om vilka böcker vi har och vem som har huvudrollen.
Vi läser och lyssnar på böcker på många olika språk, även punktskrift.
Vi visar filmer som visar en annan bild av det vi kanske är vana vid och som finns representerat på förskolan. UR har filmen Ugglan och kompisproblemet som är bra.
Att inkludera både hon/han/hen/den i sånger, böcker och lekar. Exempel i en sång: att i ”Bä bä vita lamm” sjunga två versioner; en enligt originalet och en där pappa får söndagskjol, mamma får helgdagsrock och lillasyster får två par strumpor. Detta kan varieras på fler sätt och även varieras så att det inte alltid är en normfamilj med mamma, pappa, barn. Eller att det inte alltid är mamma som ringer doktorn i ”Fem små apor”.
Boktips: Min familj, Barnen från Kramdalen, Snick och snack, Kompisböckerna, Barnens planet.

Barngruppen

Jobba ihop barngruppen genom att dela in dom två och två med en kompis som de annars inte själva skulle ha valt att leka med och ger dem leklådor som de kan leka med tillsammans.
Arbeta mycket med tryggheten och klimatet i barngruppen.
Planera åldersblandade grupper och poängtera både likheter och olikheter - och poängtera att vi kommit olika långt i våra lärandeprocesser. Uppmuntrar de äldre till att lära de yngre något de själva kan. På så vis skapas ett positivt fokus på lärande och utveckling i stället för att peka ut vad som kan ses som brister.
Ge barngrupperna namn på till exempel färger i stället för ”stor, mellan, liten”.
Dela barn i grupper och utför aktiviteter utifrån barns intressen och förmågor i stället för ålder eller kön.

Bemötande

Alltid utgå ifrån barnets bästa oavsett vilken diskrimineringsgrund som är i fokus.
Stoppar och vidgar när normativa påståenden dyker upp.
Ge barnen konkreta svar på deras frågor. Undvika att problematisera i onödan.
Normalisera det som frångår normerna. Till exempel att vi äter olika saker.
Att när barn säger saker som är åt det kränkande/diskriminerande hållet ha nolltolerans och arbeta extra med det området.
Vara medvetna om hur pojkar/flickor behandlas och försöka undvika att förstärka normer, det vill säga pojkar får vara ledsna, flickor får leka med bilar.
Använda ordet ”hen” när det passar.
Tänka på vilka ord vi använder, använd ordet barn i stället för pojkar och flickor, föräldrar eller vårdnadshavare istället för mammor och pappor, snöfigurer, legofigurer istället för snögubbar och legogubbar. ”Snöfigurer”, ”brandbekämpare” är bra ord.
Att tänka på vad som sägs, till exempel när någon har spillt att mamma ELLER pappa får tvätta den. Alla som vill kan ha kort hår, meka med bilar, ha nagellack, ha långt hår etcetera. Hela tiden prata med barnen om vad just de tycker om, vill ha på sig, vill göra och därmed vidga normer kring exempelvis könstillhörighet.
Ha extra tid och fokus till barn som behöver extra.
Jobba aktivt med talutrymmet i barngruppen så att alla barn kommer till tals och styr så att talutrymmet blir så jämnt som möjligt.
Alltid benämna barn och vuxna vid namn.
Använda barns initialer om de har samma förnamn, inte ”stor-” och ”lill-”.
Undvika att säga ”Du som är så stor. Sitt ordentligt på stolen”.
Att använda orden ”snopp” och ”snippa”, det känns viktigt att använda ord på både flickors och pojkars kön.
Lyfta de yngre barnens kompetens medvetet och prata mer om att man lär sig saker snarare än att man kan.
Prata med barnen om att bara för att man är en viss ålder så betyder inte det att man "ska" kunna vissa saker, att vi även där är olika.
Prata om att man får vara kär i vem man vill och att familjer kan se ut på många olika sätt.
Prata mycket om att alla är olika och att det är ok. Synliggöra för barnen att alla är olika men lika viktiga och värdefulla. Prata om allas lika värde, det behöver inte alltid vara rättvist - alla behöver olika. Vad bra det är att man är bra på olika saker - vi lär av varandra.
Prata om att allt inte behöver vara lika för att vara rättvist.
Att försöka få in nytt tänk och inte förstärka normer kring kön. Exempelvis att inte kommentera med ”åh vilken söt tröja” utan mera ”är tröjan varm och skön?”.
Tänka på ordval - exempelvis använda orden cool och tuff till tjejer och söt och vacker till killar.
Ibland undrar något barn varför jag som pedagog har ett annat krav på hen än på ett annat barn, ”för att du klarar det” brukar jag svara då. Den förklaringen köper barnen oftast rakt av.
Prata kring funktionsvariation – i barngrupper där ett barn har rullstol kommer det naturligt frågor.
Att ha ”veckans vän”, på det sättet får alla barn träna på att ge omsorg.
Att arbeta med känslor, både för att barnen ska kunna uttrycka vad de själva känner och för att de ska känna igen sina kompisars känslor.
Genomföra trygghetsvandringar med barnen.
Uppmuntra barnen att de själva vet bäst om de är pojke/flicka, vem de älskar, hur de vill bli benämnda utifrån kön.

Leken

Tänka på att aktivt erbjuda barnen det som vidgar normen. Att uppmuntra och stötta barn att ta olika roller i lekar eller försöka hjälpa barnen att träna på sådant de inte automatiskt väljer. Till exempel kan det innebära att vi erbjuder pojkar att göra finmotoriska saker som att göra pärlhalsband, flickor får hjälpa till om man ska skruva ihop något.
Lägga till utklädningskläder i stället för att ta bort stereotypa utklädningskläder. Ha ett stort urval av utklädningskläder så att alla barn kan välja de kläder som passar just dem.
Att ”leka in” det som inte finns representerat på förskolan. Leken är fantastisk på så sätt, där finns inga begräsningar.
Ha kvar dockor som tappat kroppsdelar. Komplettera med till exempel docka som sitter i rullstol.
Erbjuda kritor och papper med alla sorters nyanser av hudfärg.
Att tänka helt enkelt att det är viktigt att se till att alla ska få prova allt!
Att pyssla och leka lekar där alla kan vara med oavsett språk, kön, funktion, etnisk bakgrund och religion.
Vidga mamma-pappa-barnleken till att innefatta mamma-mamma-barn eller pappa-pappa-barn.
Att som pedagog delta i leken och medvetet ta roller som vidgar normen.
Träna med barnen på att ta andras perspektiv. ”Hur tror du det känns för hen om du säger så, hur tror du att det känns för hen om du gör så?” Genom att göra det försöker vi få barnen att berätta vad de upplever och vad de tror att andra upplever.
Ge barnen möjlighet att välja aktivitet utifrån intressen.
Prata om och leka olika yrken, trycka på att alla kan vara alla yrken.

Med vårdnadshavare

Normkreativitet i dialog med vårdnadshavare

Ha ett öppet förhållningssätt i samtal med vårdnadshavare och lyssna in deras tankar men samtidigt ha en tydlighet gentemot dem med förskolans uppdrag.
Vara lyhörd för både barns, men framförallt föräldrars prat och kommentarer. Förtydliga och beskriva förskolans uppdrag kring normer om det behövs.
På en förskola har de utformat en tablett/karta över de vanligaste livsmedlen som används vid matsituationer och då tagit hjälp av föräldrar för att översätta orden till de språk som finns i barngruppen. Denna har vi tejpat upp på matborden. De har även tagit in en del andra språk än de som barnen talar hemma. Det har lett till att de kontinuerligt talar olika språk tillsammans med barnen i vardagliga situationer, att de får med föräldrar i arbetet och att de har börjat ändra sitt förhållningssätt till språk, etnicitet och kulturer där de tar vara på dem och ser dem som en resurs för alla.
Föräldrarna får göra ett ”familjehus” vid inskolningen, och poängtera att alla familjer ser olika ut.
Att räkna in och förstå vad som är norm i familjerna och att det kan se väldigt olika ut, för att nå längre i strävan att vidga normen.
Att använda tolk vid inskolning om minsta känsla är att det skulle kunna behövas. Genom att beskriva och berätta tydligt om verksamheten och vilka förväntningar som finns på vårdnadshavarna går framtida missförstånd att undvikas.
Att sträva efter att ha nyfikenhet och intresse för alla människors kulturer och religioner.

Med kollegor

Utveckla arbetet tillsammans

Prata om normer i arbetslaget och i hela huset. Att det handlar om att bli medveten om de fördomar och normer man har, att synliggöra dessa. Försöka jobba för en samsyn med ett brett "normseende".
Prata om vilka normer som finns i barngruppen och hur man kan arbeta för att vidga dem.
Reflektera tillsammans med kollegor hur barnen tilltalas och "tillrättavisas" utifrån kön men även ålder.
Ha en medvetenhet kring hur bemötandet av andra, undvika att vara värderande och jobba för ett öppet klimat bland kollegor där man kan fråga ”hur tänkte du nu?”
Förebygga genom att kontinuerligt kartlägga vilka grunder till diskriminering som är aktuella i just den här barngruppen. Komplettera med de diskrimineringsgrunder som inte finns synligt representerade.
Läsa på och hålla sig uppdaterad inom ämnet. Försöka hänga med i debatt som sker i media.
Fokusera på en diskrimineringsgrund i taget, givetvis även jobba med det som dyker upp i vardagen med barnen.
Att använda övningarna i boken ”Normkreativitet i förskolan” som en "övningsbank".
Att försöka vara goda förebilder i tal och handling; med varandra, med vårdnadshavare och med barnen. Undvika att förstärka traditionella könsroller utan jobba för att vidga dem. Att vara lika accepterande mot sig själv som barnen tränas på; det innebär till exempel att inte tala negativt om sig själv inför barnen eller att som kvinna också skruva upp hyllor, bära tunga saker etcetera.
Ta stöd i arbetsgruppen när det blir svårt.
Att vara närvarande, lyhörda pedagoger som tar samtalen just när de uppkommer i olika situationer.
Att som pedagog försöka ställa öppna frågor till barnen, och att dessutom lyssna noga på deras svar - då blir det ofta bra!
Att lyfta frågor kring normer vid handledning av specialpedagog samt på barnhälsoträffar en gång per termin.

Återkommande, planerat arbete under året

Aktivt arbete med likbehandlingsplanen genom att välja ut en aktivitet per diskrimineringsgrund som rullar på under året.
Att sätta in diskrimineringsgrunderna i årshjulet.
Att ha kvar en årlig plan som bearbetas för att ha en struktur för att prata kring frågor om diskriminering och likabehandling, och genomföra två kartläggningar per år som innebär observation och efterreflektion i arbetslag.
Att tillsammans lägga upp ett genomtänkt värdegrundsarbete utifrån läroplanen- normer och värden.

Sidan uppdaterad 2022-11-09