Publicerad 2017-01-19

Med anledning av Östersunds-Postens liknelse mellan Östersundshems inköp av Attefallshus och kommunens köp av modulhus i Lit och Brunflo

Östersunds-Posten liknar den 19 januari Östersundshems inköp av Attefallshus med de modulhus som kommunen köpte in hösten 2015. Det är en jämförelse som på avgörande punkter haltar och Östersunds kommun vill därför förtydliga skillnaderna mellan de båda affärerna.

Kommunstyrelsen i Östersunds kommun fattade den 3 november 2015 beslut om att köpa in modulhus för att täcka det stora behovet av HVB-hem, det vill säga hem för vård och boende, till ensamkommande flyktingbarn som flytt till Sverige

När kommunen fattade beslutet hade Sverige ännu inte infört eller aviserat id-kontroller vid gränserna, flyktingkrisen var fortfarande ett faktum och kommunen befann sig ännu i krisledning. En av de punkter som Konkurrensverket kritiserar Östersundshem för är att de fattade sitt beslut att direktupphandla Attefallshus i februari 2016 när id-kontrollerna redan införts och flyktingströmmen minskat markant.

"Stor skillnad"

- Sverige och Östersunds kommun befann sig alltså mitt i den intensiva flyktingkatastrofen när vi beslutade köpa in modulerna. Det gör situationen helt annorlunda juridiskt än den av Konkurrensverket kritiserade affären Östersundshem gjorde, säger kommundirektör Anders Wennerberg.

Kostnaden för de modulhus som kommunen köpt in uppgår till omkring två miljoner kronor.

- Skillnaderna mellan de båda affärerna är alltså stora och att likna dem med varandra ger därför inte en rättvis bild av vad som faktiskt hände, säger Anders Wennerberg.

I Östersunds-Posten framgår att kommunens inköp av modulerna och andra lösningar för HVB gick extremt snabbt. Det är ett påstående som kommundirektören inte håller med om.

- Tvärtom faktiskt. Utifrån den akuta situation som rådde under hösten hade det behövt gå ännu snabbare. Nu löste vi ändå boende till de ensamkommande barn och unga som kom till Östersund på ett bra sätt. Modulerna diskuterades under flera veckor innan det blev affär, säger Anders Wennerberg.

Byggena stoppades

Det finns alltså flera skillnader mellan de båda affärerna som gör jämförelsen missvisande:

  • Modulhusen köptes mitt under flyktingkatastrofen, innan id- och gränskontroller var känt.
  • Husen köptes för att användas som HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar, vilket är kommunens ansvarsområde – inte Migrationsverkets.
  • Prognosen för det antal ensamkommande barn som vi hade att vänta till Östersund gav vid den tidpunkten ett behov av ytterligare 310 platser 2016.
  • Modulhusen var ett engångsköp, de var begagnade och till en låg kostnad.

I augusti 2016 beslutade kommunen att stoppa byggena av HVB-hemmen och utreda vad lokalerna i stället ska användas till.

Det ska modulerna användas till

I Lit ska modulerna användas som LSS-bostäder. Och övervåningen på den modul som är uppställd i Brunflo ska nyttjas som kontor för hemtjänstens personal. Men innan det kan bli verklighet av inflyttningsplanerna måste kommunen ansöka om en detaljplanändring för området. Vad som händer med det 700 kvadratmeterstor nedre planet i Brunflo är fortfarande oklart men det kommer att komma till nytta i kommunens verksamhet.

- Konkurrensverket har på eget initiativ valt att granska Östersundshems direktupphandling av Attefallshusen. Östersunds kommun har inte fått frågor om upphandlingen av modulhusen, men vi svarar naturligtvis mer än gärna på eventuella frågor om de så önskar, säger Anders Wennerberg.

Använd vår mobilapp

Få senaste nytt från kommunen direkt i byxfickan. Du når snabbt alla mobila tjänster som du har nytta av i din vardag. Här hittar du också vägen direkt in till kommunens kundcenter.

Läs mer om mobilappen och ladda ner den redan idag!

En hand håller en smartphone med Östersundsappen
Sidan uppdaterad 2017-01-19