Gövikens avloppsreningsverk

Göviken Östersund

Gövikens avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från Östersund, Brunflo, Frösön och delar av Ås. Det är cirka 50000 personer anslutna till reningsverket. Till detta kommer anslutna industrier motsvarande 10 000 personer.
Vi renar cirka 20 miljoner liter avloppsvatten varje dygn.

När vattnet efter 20 timmars behandling i reningsverket når Storsjön igen har vi minskat dess innehåll av fosfor och organiska föroreningar med mer än 90 %.

Reningen av avloppsvatten sker i fyra steg som du kan läsa om nedan.

Grovrening

Större föremål som t.ex. tops, papper, bindor och kondomer fastnar i galler (så kallat rens), medan tyngre partiklar sjunker till botten i sandfånget.
Renset (större föremål) läggs i en container och körs till Gräfsåsens avfallsanläggning.

Bara för att större föremål samlas in och inte går vidare genom reningsverket innebär inte att det är fritt fram att slänga vad som helst i toaletten. När det här fastnar på gallren är det vått och tungt, hade det här istället slängts i de brännbara soporna hade transporterna från reningsverken minskats.

Dessutom kan dessa föremål fastna på vägen i ledningsnätet eller i pumpstationer och orsaka stopp som tar både tid och pengar i anspråk.

Kemisk rening

Avloppsvattnets innehåll av näringsämnet fosfor fälls ut kemiskt, bildar tyngre partiklar och sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna.
Partiklar kallas nu för slam och pumpas vidare till slambehandlingen.

Biologisk rening

Syreförbrukande material (organiskt material i form av bl.a. matrester) bryts ned av mikroorganismer. Detta ger upphov till ett slam som kan sjunka till botten i efterföljande sedimenteringsbassänger.

Slambehandling

Slam som bildas vid kemisk och biologisk rening pumpas till förtjockning. Genom rötning minskar volymen och biogas bildas. Rötningen sker i en syrefri miljö och 35°C. Under rötningen bildar bakterier biogas som består till ca 60% metan. Därefter centrifugeras slammet så att man uppnår en torrhalt av 25% vilket innebär att volymen minskar ytterligare.
Slammet transporteras till Gräfsåsens avfallsanläggning, där det tillsammans med bark och sand komposteras till anläggningsjord
Biogasen kan användas till uppvärmning av hus eller till bränsle för bilar, läs mer om det nedan.

Biogas

I Östersund kan vi välja om gasen från rötningen skall förbrännas av jämtkraft och användas i fjärrvärmenätet eller om den skall renas genom uppgradering till fordonsbränsle.
På årsbasis produceras ungefär 1500m³ gas per dygn som kan användas till fordonsbränsle.
Gasproduktionen varierar från dygn till dygn.

Det här är ett led i kommunens miljöarbete.