Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet

Syftet med anhörigbehörigheten är att den närstående ska kunna behålla den standard hen är van vid. Behörigheten gäller uppgifter som har med det dagliga livet att göra.
Behörigheten omfattar:

• I första hand att betala räkningar, göra vardagliga inköp och betalningar, exempelvis hyra och avgifter för bostad, mat, kläder, försäkringar, avgift för TV och telefon, transporter, fritidsaktiviteter och nöjen
• Teckna hemförsäkring
• Att ansöka om förmåner, exempelvis bostadsbidrag
• Ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen
• Att lämna inkomstdeklaration

Allt du gör som anhörigbehörig ska vara i den närståendes intresse och du ska se till hens bästa. Du ska ta hänsyn till din närståendes vilja eller förmodade inställning. Det förutsätter lojalitet och att du samråder med din närstående, så långt det är möjligt.

När du som anhörigbehörig har motstridiga intressen med din närstående uppstår jäv. Och då gäller inte anhörigbehörigheten.

Anhörigbehörigheten gäller inte för att:

• Göra överföringar mellan konton och banker när det gäller förvaltning av medel
  Köpa aktier, fonder eller liknande
• Sälja egendom exempelvis bostadsrätt, hus och bohag
• Ge bort egendom som gåvor
• Upprätta fullmakter (förutom fullmakt för autogiro)
• Köpa fastighet eller bil
• Företräda personen i domstol, exempelvis överklaga biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen
• Anhörigbehörigheten gäller inte för de uppgifter där den närstående företräds av god man, förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.

Om du som anhörigbehörig orsakar ekonomisk skada för den du företräder är du skyldig att ersätta skadan om den orsakats med uppsåt eller av vårdslöshet. Det kan handla om onödiga köp, en räkning som inte blivit betald eller betalats för sent.

En rättshandling blir ogiltig om den anhörige använt sin behörighet utan att förutsättningarna för anhörigbehörighet är uppfyllda. Det kan till exempel gälla om det inte är uppenbart att den närstående saknar beslutsförmåga eller att ett barn ensamt använt behörigheten trots att det fanns fler barn och dessa inte lämnat sin fullmakt.

Uppstår en sådan situation har den anhörigbehörige ett skadeståndsansvar för eventuella skador som orsakats en godtroende tredje man, exempelvis en butik där det gjorts inköp, ett försäkringsbolag eller en myndighet.