Fastighetsgränser - klar

Här hittar du information om fastighetsgränser, hur de kan se ut och hur du kan få hjälp att hitta dem.

Här har jag lagt till en ingress och justerat någon formulering under rubriken "Särskild gränsutmärkning", samt några småkorr.

Fastighetsgränser är skiljelinjerna mellan olika fastigheter. I regel är fastighetsgränsen uppmarkerad med gränsmarkeringar. Dessa kan vara järnrör - så kallade rör i mark - dubb i sten eller spik i asfalt. Är gränsmarkeringen gammal är det oftast en råsten, ett stenröse eller ett hål i en sten. Ibland, särskilt inom tätort eller på annan plats där det är svårt att markera, kan gränsen vara omarkerad med enbart en koordinat eller ett mått i en karta som visar gränsens läge. Vilken typ av gränsmarkering som används framgår av förrättningsaktens kartor eller tekniska beskrivning.

Gränsmarkeringen kan vara en excentrisk markering, det vill säga den ligger inte i en brytpunkt, utan på linjen mot en mötande fastighetsgräns. Detta görs när den mötande gränsens läge är så osäkert att man inte med säkerhet kan säga var den är. Vid och omkring bostäder är det idag praxis att man vill veta gränsens läge med 5 centimeters noggrannhet. Det kan idag krävas att man bestämmer den befintliga gränsens läge vid en förrättning, om man exempelvis ska stycka av en fastighet för bostadsändamål.

Hitta gränser

Behöver du hjälp att hitta dina gränser kan det göras på flera olika sätt. Vilket sätt just du ska använda dig av, beror på gränsens rättsliga status och vad syftet med att hitta gränsen är.

En bra början kan vara att titta i de förrättningskartor som den berörda fastigheten har blivit påverkad av.

Behöver du ytterligare hjälp kan du ansökan om någon av åtgärderna nedan:

Gränsutvisning

En gränsutvisning är den enklaste och billigaste åtgärden vi kan genomföra. Vid en gränsutvisning åker en mätningsingenjör ut och visar var gränsens läge är. Till stöd för detta använder sig mätningsingenjören av gamla förrättningskartor som visar gränsens läge.

För att en gränsutvisning ska vara möjlig att genomföra måste kartorna visa gränsens läge med en bra noggrannhet. Äldre kartor går oftast inte att använda sig av vid en gränsutvisning, utan då måste det först genomföras en fastighetsbestämning. Läs mer om fastighetsbestämningar längre ner.

En gränsutvisning är inte en lantmäteriförrättning, utan ett uppdrag som vi kan utföra. Eftersom det inte är en förrättning kan detta lika gärna utföras av privata aktörer ute på marknaden. Därför kan vi inte heller markera upp gränsen med mer än möjligen en träpinne (läkt), då markeringen inte får någon rättslig status vid en gränsutvisning.

Ärendet debiteras per timme och enligt vår uppdragstaxa.

Ansökan kan göras via vår e-tjänst som du hittar här

Särskild gränsutmärkning

Har en gränsmarkering försvunnit, exempelvis vid ett grävjobb, och du vill ha den återutsatt, då kan du ansöka om en särskild gränsutmärkning. En särskild gränsutmärkning är en lantmäteriförrättning vilket krävs för att markeringen ska få en rättslig status som gällande gränsmarkering.

En särskild gränsutmärkning ansöks på samma sätt som vilken annan typ av lantmäteriförrättning som helst. Förrättningen kommer sedan att handläggas av en förrättningslantmätare och ärendet debiteras enligt förrättningstaxa.

För att en särskild gränsutmärkning ska vara möjlig att göra krävs att gränsens läge inte är osäkert, vilket ofta innebär att vi kan återskapa markeringens läge med minst 5 cm osäkerhet, med ledning av förrättningskartor och andra formella handlingar. Är gränsens osäkerhet större än så, krävs i regel en fastighetsbestämning först, innan en särskild gränsutmärkning kan utföras.

Vid en särskild gränsutmärkning är det generellt den som ansöker om åtgärden som ska bekosta den. Det är enbart någon av de fastighetsägare vars gränsmarkering det gäller som kan ansöka om särskild gränsutmärkning, eftersom enbart dessa kan ses som sakägare.

Ett fiberbolag eller en gräventreprenad kan inte formellt ansöka eller hållas betalningsansvarig för en särskild gränsutmärkning. Ska någon annan än en sakägare betala för den särskilda gränsutmärkningen, får det lösas civilrättsligt utanför förrättningen.

Alla ägare av de fastigheter som gränsmarkeringen visar gränsen mot, blir sakägare i en sådan lantmäteriförrättning.

Fastighetsbestämning

I de fall där inga markeringar kan hittas på marken, och kartor eller koordinatlistor saknas eller är för gamla, krävs det oftast en fastighetsbestämning för att kunna avgöra gränsens rätta läge. Precis som en särskild gränsutmärkning är detta en typ av lantmäteriförrättning som handläggs av en förrättningslantmätare.

Fastighetsbestämningen kan genomföras både genom att ägarna på vardera sida om gränsen är överens eller i annat fall kan det ske tvångsvis. Det kan ofta genomföras i samband med annan förrättningsåtgärd, då gränsen kring en bostad är osäker. Det kan då också ske på officialinitiativ, det vill säga förrättningslantmätaren kräver att en bestämning behövs för att kunna utföra en annan sökt åtgärd.

En fastighetsbestämning kan emellertid även användas för annat än att bestämma läget på en fastighetsgräns.

Genom fastighetsbestämning kan även bestämmas om ett servitut eller ledningsrätt gäller, samt vilket omfång den i så fall har. Det går även att bestämma vilka byggnader eller andra anläggningar som hör till en fastighet enligt reglerna i kapitel 2 i jordabalken (fastighetstillbehör). Slutligen kan man även bestämma vilket omfång en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen har.

Sidan uppdaterad 2025-10-30