Biogasanläggning Jämtland Härjedalen

Matavfallspåsar i en hög på golvet. I bakgrunden en hjullastare.

Östersunds kommun planerar att tillsammans med länets kommuner bygga en biogasanläggning intill Gräfsåsens avfallsanläggning. Här kan du läsa mer om hur ditt matavfall blir fordonsbränsle och biogödsel – alltså cirkulär ekonomi.

Matavfall är rikt på både energi och näring. I stället för att elda upp matavfallet kan vi göra fordonsgas och biogödsel av det. Biogödslet kan vi sprida på de jämtländska åkrarna, där det odlas mat eller foder till våra djur. På så sätt kan vi få nytta av näringen i matavfallet och fordonsgasen blir ett lokalt producerat bränsle.

Naturvårdsverket är med och finansierar rötgasanläggningen till 45 % för att den bidrar till att minska mängden utsläpp av växthusgaser.

Nyhetsbrev

Tidigare nyhetsbrev:

Prenumerera på våra nyhetsbrev


Hur påverkar det mig?

Du sorterar ut matavfallet och vi tar hand om det. På så sätt gör du en insats för miljön! Matavfallet tas om hand lokalt och vi får lokalt producerat fordonsbränsle och biogödsel.

Men matavfallet måste vara rent, det får inte finnas plast eller annat skräp i det för då fungerar inte rötningen av matavfallet. Vi kommer att ersätta bioplastpåsarna för matavfallet med papperspåsar för att rötningsprocessen ska fungera. Papperspåsarna gör det tydligare att plast inte hör hemma i matavfallet.

För insamling av matavfall är påse av papper det vanligaste i Sverige.

Gödsel från ditt matavfall ska spridas på åkern

I en biogasanläggning behandlas matavfall och annat biologiskt avfall som till exempel trädgårdsavfall. Det blir både biogas och något som kallas för rötrest. Biogasen hanteras genom uppgradering till fordonsgas. Rötresten bearbetas till biogödsel, alltså ett biologiskt/naturligt gödsel, som vi kan använda för att gödsla på åkrarna.

För att det ska bli ett bra biogödsel vill vi inte ha plast eller annat skräp som metaller, sand eller kemikalier.

En påse matavfall, som ofta väger runt 2 kg, blir till fordonsgas som räcker till 4 km i en personbil och biogödlset innehåller tillräckligt med kväve och fosfor som behövs för att odla vete som kan bli till mjöl för 20 kanelbullar.

Bullar med pärlsocker på

Vad är matavfall?

Matavfall – det är skal från frukt och grönsaker, kaffesump med filter, tepåsar, teblad och matrester, hushållspapper och servetter. Det går också bra med snittblommor men inte krukblommor. Jord fungerar inte i rötgasanläggningen.

Vi ska inte skapa matsvinn, men det finns ändå sådant som inte går att äta upp - bananskal till exempel. Det ska stoppas i tunnan för matavfall.

Läs mer om matavfall och använd vår sorteringsguide.

Matåtervinn så får vi matåtervinst

En krans av färgglada matrester, grönt äppelskrutt, gult bananskal, orange morotsbit, en tepåse och så ett par träd. I mitten står det mat-åter-vinst.

Varför en biogasanläggning?

  • För att det blir en lösning för hela regionen att ta hand om matavfallet när det är insamlat.
  • För att hållbar produktion av förnybara drivmedel ska stimuleras enligt Jämtlands energi och klimatstrategi 2020-2030.
  • Fordonsgasen kan ersätta fossilt bränsle. Det är en biogas som inte ger något mera koldioxid till atmosfären än vad som redan finns där. Biogödsel kan ersätta importerat konstgödsel.
  • För att från den 1 januari 2024 är det lag på att allt biologiskt avfall ska separeras och materialåtervinnas vid källan eller samlas in separat, enligt EU:s avfallsdirektiv.

Tidsplan

2021: Länets kommuner bildar Biogas i Jämtland-Härjedalen AB då de fattar beslut om att anta bolagsordning, ägardirektiv, aktieägaravtal och samverkansavtal.

Februari 2022: Samråd med berörda enligt miljöbalken för att få bygga biogasanläggningen är genomfört. 

December 2022: Upphandling av anläggningen påbörjas

Vår och sommar 2023: Anbud utvärderas och beslut tas om genomförande

Våren 2025: Anläggningen är klar

Vad händer?

Oktober 2022:

Naturvårdsverket har beviljat 142,8 miljoner kronor i Klimatklivsbidrag. Bolaget ansökte om större bidrag för att kunna göra mera och flytande fordonsgas som ska räcka till 75 - 95 bussar.

September 2022:

Biogasbolaget bildas och en VD Torbjörn Stark tillträder.

Juni 2022:

Transportföretag vill köpa biogas från Gräfsåsen. Läs artikeln här.

Ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet är inskickad till Miljöprövningsdelegationen i Västernorrland.

Våren 2022:

Projektgruppen har haft kontakt med olika företag som kan leverera substrat, det vill säga råvara, till biogasanläggningen.

Logotyp med grön och gul stiliserad eldslåga och texten Biogas i Jämtland-Härjedalen AB.

Hur fungerar en biogasanläggning?

Det är en anläggning som gör gas av organiskt avfall genom att röta det.

Substrat - det vill säga matavfall och överblivet ensilage blandas och värms upp så att bakterier dör. Sedan förs det över i en syrefattig miljö så att substratet bryts ner och bildar gas och gödsel.

Rågasen som bildas kommer uppgraderas till flytande gas så att det kan användas som fordonsgas. Och så blir det biogödsel som kommer att Krav-certifieras så att det kan användas på ekologiska jordbruk och odlingar. Utöver utmärkt näring så ger biogödslet också mull till jorden.

Så här finansieras biogasanläggningen

Investeringarna uppgår till 276 miljoner kronor. Projektet får 124,2 miljoner kronor i bidrag från Klimatklivet. Det är alltså bråttom att få nödvändiga beslut så att arbetet kan komma igång.

Resten betalar kommunerna i Jämtlands län tillsammans där Östersunds kommun står för den största delen.

Logotyp: Svarta bokstäver på vita rutor med en senapsgul botten. Text Klimatklivet. Lokala klimatinvesteringar. Mätbara resultat.
Sidan uppdaterad 2022-11-15