Lyssna
Naturvård och parkskötsel
I vägdikena längs Vallsundsvägen växer orkidéer, prästkragar, blåklockor, måra m.m.
Alla som bor i stan behöver parker och grönområden för fritid och rekreation. Men naturen måste också få finnas för sin egen skull - det är allt liv på jorden beroende av. Och grönytorna i stan spelar också en viktig roll för att mildra klimatförändringarnas effekter. Här berättar vi hur vi sköter alla kommunala grönytor så att vi människor ska trivas, men också för att främja den biologiska mångfalden och för att Östersund ska stå bättre rustad mot de extrema väder, som är en följd av klimatförändringarna.
Vi jobbar effektivt med en begränsad budget
Utifrån den budget vi har, sköter vi drift och underhåll av parker och grönområden men också planteringar och utsmyckningen av stadsmiljön. Centrala staden med Badhusparken och Lillsjöns naturreservat har vi ett extra öga på varje år.
Fem fokusområden
Men för att kunna göra lite mer, har vi delat in kommunen i fem geografiska fokusområden.
- Odensala, Torvalla
- Frösön, Orrviken
- Södra Östersund: Odenslund, Körfältet. Lit och Häggenås
- Norra Östersund: Karlslund, Stadsdel Norr, Lugnvik. 2023
- Brunflo, Ope, Tandsbyn
Varje år koncentrerar vi resurserna lite extra på ett fokusområde då vi ger just dessa parker, grönområden och den offentliga miljön en extra ansiktslyftning.
Vi klipper inte alla grönytor
En stor del av våra grönytor håller vi kortklippta och prydliga för lek, spel och picknick. Ibland lämnar vi dock öar med oklippt gräs i gräsmattorna där vi ser att det växer mycket ängsblommor. Vi låter blommorna blomma så att fjärilar, humlor och andra pollinerande växter har gott om mat. Det gynnar den biologiska mångfalden.
Biologisk mångfald
På andra grönytor låter vi gräset växa och blommorna får blomma och gå i frö, innan vi slår gräset en gång per säsong. På några blommande ängar samlar vi också upp långgräset. Det ger en magrare mark som gynnar alla ängsblommor. Där trivs fjärilar, bin och andra pollinerande insekter allra bäst.
2022 slog vi och samlade upp gräset
- i Hästhagsparken längs ÖSK-vägen
- i Remonthagen
- vid stans östra utfart (Lillänge)
- längs Fagerbacken
- vid Lillsjön
- vid Mårtensviken
- längs Vallsundsleden på Frösön
Vanligtvis slås ängarna med vanlig slåttermaskin men det händer att vi anlitar riktiga hästkrafter.
Vi har dock inte resurser att samla upp gräset på alla ytor där vi slår gräset. På övrig ängsmark slår vi ner gräset, hackar sönder det och låter det ligga. Det gödslar marken vilket främjar högt gräs som konkurrerar ut ängsblommorna. Men det hindrar effektivt ytan från att växa igen med sly.
I träddungar röjer vi långgräset en gång varje säsong. Det håller slyet borta. Då är vi tacksamma om hundägare plockar upp bajset efter sina hundar så det inte stänker omkring när vi röjer.
Tibast
Giftiga växter och "ogräs" får stå
Växter som förekommer naturligt i Jämtland finns också i våra parker och stadsnära skogar. Dem tar vi inte bort även om de är giftiga eller betraktas som ogräs. Vi främjar en biologisk mångfald där alla arter har sin plats i ekosystemet. Blommor vars blomning löser av varandra, från tidig vår till sen höst, gynnar pollinerare som fjärilar och bin.
Tibast
Tibast är en buske som ger bär om hösten som är giftiga för oss människor. Men på våren blommar den på bar kvist och bjuder de första fjärilarna och humlorna på nektar.
Maskrosor
Maskrosor är en av de viktigaste nektarkällorna bland de växter som som vi ofta kallar ogräs. De dukar upp till fest på vår och försommar för humlor och bin men också för skalbaggar, fjärilar och blomflugor. Och maskrosorna fortsätter att blomma långt in i hösten.
Tistlar
Tistlar räknar vi människor som ogräs men de är också populära bland pollinerande insekter och en viktig näringskälla för dem under sensommar och höst.
Läs mer nedan om pollinerare och biologisk mångfald
Med invasiva växter är det en annan femma
Träd: låta stå, flytta eller fälla och plantera nytt?
Träden i tätbebyggelsen spelar en stor roll för trivseln. Dessutom ger träden svalka och tar upp regnvatten - något vi i Östersund kommer att behöva allt mer, nu när vårt klimat förändras.
Grönska ska alltid ersättas
När vi bygger i Östersunds tätort har vi en ersättningsmodell där trädens värde ska återskapas inom samma geografiska område. Om inte trädet kan stå kvar ska vi, i första hand, flytta trädet. Om inte trädet klarar en flytt så planterar vi ett nytt träd på samma plats. I tredje hand kompenserar vi ett fällt träd med ny grönska inom samma geografiska område.
Gamla och unga träd
I Östersunds parker och grönytor är träden alltför jämnåriga. Det betyder att de kommer att dö ungefär samtidigt och då blir det tomt. Vi arbetar nu långsiktigt med ett trädföryngringsprogram för att få mer varierad ålder på träden i parkerna, längs gator och på övriga grönytor. Det innebär att vi fäller träd; även träd som inte är lastgamla, och planterar nya istället. På så sätt får även kommande generationer uppleva stora träd i de tätbebyggda områdena i kommunen.
Läs mer om poppelallén i Badhusparken
Läs mer om träden längs Marielundsvägen
Norra Gröngatan
Vi planerar även för nya träd i Norra Gröngatans allé mellan Fältjägargränd och Samuel Permansgatan 2022 - 2023.
Vi provar nya sorters träd
Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar att växa här. Våra vanliga sorter kanske dör när klimatet förändras? Därför testar vi att plantera arter som tidigare inte funnits i Östersund. Vi blandar och varierar trädarterna när vi planterar nytt. Då blir det inte lika kännbart om någon art skulle dö.
Träd eller grova grenar som riskerar att falla - Meddela oss direkt!
Om du ser ett träd eller annan växtlighet på kommunal mark som hotar att falla eller är en uppenbar fara på annat sätt, är vi tacksamma om du
kontaktar kommunen direkt
Växtlighet som inkräktar på trottoarer, cykelbanor och gator eller som skymmer sikten i trafiken utgör en trafikfara
Läs vad som gäller för trafikfarliga träd, häckar och buskar
Hjälp oss att hålla koll på träden!
Östersunds kommun har låtit kartlägga träden i staden och kommunens tätorter som en del i ett digitalt projekt . Nu behöver vi din hjälp för att samla in ännu mer information om våra träd! Gå ut och inventera, eller spela trädbingo för att inventera på ett lite roligare sätt.
Vi värnar grönområden vid exploateringar
En stad med bara huskroppar, betong och asfalt har svårt att klara de extrema väder som vi får på grund av klimatförändringarna. Insprängda grönområden med träd och buskar absorberar inte lika mycket solvärme och ger istället skugga. De har en utjämnande effekt på temperaturen. Vid kraftiga regn eller vid kraftig snösmältning tar gröna ytor emot stora mängder vatten och hjälper till att förhindra översvämningar.
Ett viktigt arbete är att värna de gröna ytorna i stadsmiljön.
Våra parker och uflyktsmål
Läs mer om parker och utflyktsmål i Östersund
Mer om naturvård och parkskötsel
Fjärilar och bin
Pollinerare som fjärilar och bin är viktiga för att vi människor ska kunna odla vår mat. Men de trivs inte längre i det moderna jordbruket. Därför måste vi välkomna dem till stadens grönytor.
På sensommaren slår vi, och samlar upp gräset på en del öppna grönytor för att främja blommande arter och pollinerare. De områdena är bland annat Remonthagen, en bit efter E 14, Vallaleden mot S. Strandvägen, Vallaleden mot och omkring Storsjöodjursspaningsplatsen; allt som allt cirka 17 hektar.
Vi klipper selektivt i Odensala och sparar de områden som har vitklöver, rödklöver och käringtand i de annars kortklippta gräsmattorna. Det syns speciellt tydligt på gräsytorna omkring Rondellen i Odensala.
Vi röjer i dag inte längre bort sälg på samma sätt som förut, utan sparar dem eftersom de blommar allra tidigast på våren. Då finns det inte mycket annan mat att tillgå för våra pollinerare.
Svärmande bin? Ring Svärmtelefonen!
Om du upptäcker en bisvärm på fel ställe, ring
Svärmtelefonen 0766 - 86 07 01
En biodlare i din närhet rycker då ut och hämtar svärmen. Det är Sveriges biodlares riksförbund som står för denna kostnadsfria tjänst.
Biologisk mångfald i våra planteringar ...
Vi har under senare år satt mer och mer krokus i våra planteringar och ute i parkytorna för att gynna de pollinerare som vaknar tidigt. När vi beställer sommarblommor till våra planteringar, försöker vi, så långt det går att välja växter som gynnar bin, humlor och fjärilar.
... och i våra vägdiken
I jämtländska vägdiken kan du hitta en ovanligt stor mängd olika växter. Bland annat längs Vallsundsvägen. Där slår vi vägdikena mellan Rödövägen och Önevägen, för att upprätthålla mångfalden.
Se mer om "artrik vägkant" i
Nationell vägdatabas
Brunkullaäng i Ängsmon
I Ängsmon finns en brunkullaäng som vi slår. Gräset samlar vi upp för hand för att gynna brunkullan och andra örter. Ängen ligger mellan Jordbruksvägen - Fältvägen - Skördevägen och skyddas av ett staket.
Biologisk mångfald även under vatten
För att fisk och andra vattenlevande djur och insekter ska kunna sprida sig i vattendragen har vi byggt bort vandringshinder i två bäckar. Här tar vi hjälp och stöd från Länsstyrelsen.
Läs mer om hur vi gynnar den biologiska mångfalden i våra projekt
Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar att växa här. Därför testar vi att plantera arter som tidigare inte växt i Östersund. Om våra gamla vanliga trädsorter inte kommer att trivas så bra i framtiden, kanske de nya trivs bättre. Vi blandar och varierar trädarterna när vi planterar nytt. Då blir det inte lika kännbart om någon art skulle dö.
Vi testar bland andra:
- Hästkastanj
- Hassel
- Pärlhagtorn
- Olika sorters vårtbjörk
- Olika sorters apel
- Ek
- Rödek
- Grå valnöt
- Katsura
- Rödbladig skogslönn
- Gulbjörk
- Maakia
- Korallpil
- Körsbärsoxel
- Kaukasisk vingnöt
I Erikslund har vi en provyta där vi testar olika träd.
Klicka för större karta
Det händer att villaägare dumpar sitt trädgårdsavfall i grönområden i närheten, istället för att köra det till en återvinningscentral. Denna nedskräpning medför en förfulning, ett hot mot den biologiska mångfalden och en okontrollerad spridning av invasiva växter.
En plats för naturupplevelse och lek
Parker, dungar och stadsnära skogar är värdefulla gröna stråk för oss människor. Vi kan ta stigen genom dungen för en kortkort naturupplevelse på väg till bussen. Hundägare kan ströva igenom på kvällsprommenaden. Och små människor kan hitta mysiga miljöer att leka i. Då vill vi inte trampa runt i en jättekompost som dessutom gödslar marken och främjar brännässlorna.
Biologisk mångfald
Grönområdena är också viktiga för den biologiska mångfalden. I en skogsdunge kan just den växt finnas, som en specifik insekt behöver för sin överlevnad. Då ska vi inte ändra förutsättningarna för den växten genom att begrava växten eller gödsla marken.
Spridning av invasiva växter
I våra trädgårdar har vi många främmande växter. Det är lätt hänt att sådana växter följer med trädgårdsavfallet som dumpas. Men i vår natur blir de invasiva växter som tränger ut våra inhemska växter. Så har invasiva växter spridits på många ställen i Östersund.
Invasiva växter
Invasiva växter är konkurrenskraftiga växter som människan fört hit från andra delar av världen. De tränger ut alla inhemska växter och hotar den biologiska mångfalden. Dem måste vi hjälpas åt att bekämpa.
Blomsterlupin (bilden) och parksallat är invasiva arter som spridit sig i Jämtland och som vi alla bör bekämpa. Men här finns också de EU-listade växterna jätteloka och jättebalsamin som fastighetsägare är skyldiga att bekämpa.
Fridlysta växter
Blåsippor
Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.
Blåsippor i Jämtland
I Sverige är blåsippan fridlyst. Men det finns ett undantag. I Jämtlands län får du plocka blåsippor men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.
Låt alla blommor och andra växter stå i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.
