Lyssna
Gräsmattor, "ogräs" och långgräs
Det som är mat och livsmiljöer för pollinerande insekter samt fåglar kan vi människor ibland uppfatta som risigt, orensat och oklippt. I Östersunds tätorter ska vi ha gräsmattor för picknick och lek, men för att främja den biologiska mångfalden, vill vi också bjuda in naturen till tätorterna. Och naturen trivs bäst med "ogräs", långgräs och snår.
Vi klipper inte alla gräsytor och det är inte bara av ekonomiska skäl. Vi vill gynna den biologiska mångfalden.
Blommande öar
När vi klipper gräset lämnar vi ibland öar med oklippt gräs i gräsmattorna, där vi ser att det växer mycket ängsblommor. Vi låter blommorna blomma så att fjärilar, humlor och andra pollinerande insekter har gott om mat.
Vi räfsar upp
På några ängar räfsar vi också upp långgräset. Det ger en magrare mark som gynnar alla ängsblommor. Där trivs fjärilar, bin och andra pollinerande insekter allra bäst.
Vanligtvis slås ängarna med vanlig slåttermaskin men det händer att vi anlitar riktiga hästkrafter.
Brunkullaäng i Ängsmon
I Ängsmon finns en äng med orkidén brunkulla. Där slår vi och samlar upp gräset för att gynna brunkullan och andra örter.
Vi låter gräset ligga
Vi har dock inte resurser att räfsa överallt. På de flesta grönytor med högväxande gräs, slår vi ner gräset, hackar sönder det och låter det ligga. Det hindrar effektivt ytan från att växa igen med sly. Men det gödslar marken vilket främjar högt gräs som konkurrerar ut blommorna.
Inget hundbajs, tack!
I träddungar röjer vi långgräset med röjsåg en gång varje säsong. Det håller slyet borta. Då är vi tacksamma om hundägare plockar upp bajset efter sina hundar så det inte stänker omkring hundbajs när vi röjer.
Giftiga växter och "ogräs" får stå
Växter som förekommer naturligt i Jämtland finns också i våra parker och stadsnära skogar. Dem tar vi inte bort även om de är giftiga eller betraktas som ogräs. Vi främjar en biologisk mångfald där alla arter har sin plats i ekosystemet. Fjärilar, bin och andra pollinerare behöver växter vars blomning löser av varandra, från tidig vår till sen höst. Då har de mat hela säsongen.
Tibast
Tibast är en buske som ger bär om hösten som är giftiga för oss människor. Men på våren blommar den på bar kvist och bjuder de första fjärilarna och humlorna på nektar.
Maskrosor
Maskrosor är en av de viktigaste nektarkällorna för insekter bland de växter som som vi ofta kallar ogräs. Maskrosorna dukar upp till fest på vår och försommar för humlor och bin men också för skalbaggar, fjärilar och blomflugor. Och maskrosorna fortsätter att blomma långt in i hösten.
Tistlar
Tistlar räknar vi människor som ogräs men de
Tibast
är också populära bland pollinerande insekter och en viktig näringskälla för dem under sensommar och höst.
Fridlysta växter
Blåsippor
Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.
Blåsippor i Jämtland
I Sverige är blåsippan fridlyst. Men det finns ett undantag; i Jämtlands län får du plocka blåsippor, men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.
Låt alla blommor och andra växter stå kvar i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.