Träd och växter nära dig

Främmande växter som människan har fört hit från andra delar av världen, kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi kallar dem invasiva arter. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden. Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jättebalsamin. Jättebalsaminen är också svartlistad av EU.

Hjälp oss att kartlägga de invasiva arterna på kommunal mark!

Idag har vi små resurser för att bekämpa invasiva växter på kommunal mark. Därför fokuserar vi på att, i första hand, bekämpa jättebalsamin och jätteloka som vi, enligt lag, är skyldiga att bekämpa. Vi vill dock ha hjälp med att kartlägga vilka, var och hur mycket invasiva växter vi har.

Tipsa oss om var det finns invasiva växter i Felanmälan av utemiljön

Jättebalsamin - Impatiens glandulifera

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och oftast växer den i stora bestånd. Blommorna är rosa (ofta i flera nyanser) och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om Jättebalsamin på Naturvårdsverkets hemsida

Vi tar tacksamt emot tips på var det finns jättebalsamin på kommunal mark.

Jätteloka - Jättbjörnloka - Heracleum mantegazzianum

En enormt stor växt vars växtsaft dessutom kan ge utslag.

• plantan kan bli cirka 2 - 4 meter hög
• blommorna kan bli 50 cm breda (en halv meter!) breda

Lätt att förväxla med andra lokor

Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art, så den låter vi stå.

Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.

Jättelokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om jättelokan och hur du känner igen den på Naturvårdsverkets hemsida

Tromsöloka - Heracleum persicum

Tromsölokan är en släktning till jättelokan som också blir väldigt hög. Den har också en växtsaft som kan orsaka hudskador. Den är lätt att förväxla med jättelokan.

Tromsölokan har etablerat sig främst i Västerbotten. Vi måste hålla utkik så den inte sprider sig hit.

Tromsölokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om tromsölokan och hur du känner igen den på Naturvårdsverkets hemsida

Vi tar tacksamt emot tips på var det finns jätteloka på kommunal mark.

Fler invasiva växter i Östersund

Det finns flera problematiska invasiva växter som ännu inte är svartlistade av EU.

Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus

Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.

Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanter

Parksallat - Lactuca macrophylla

Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och på kommunal mark och kväver all annan växtlighet.

Parkslide - Reynoutria japonica

En snabbväxande ört som är släkt med vår rabarber. Har ett vackert bladverk, kan bli flera meter hög och växer i täta beständ. Blomningen är blygsam och kan i vårt klimat helt utebli. Kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar!

Vad finns i din trädgård?

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin - lagkrav att ta bort!

Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem.

Jättelokan måste grävas bort innan blommorna går i frö (men se upp med växtsaften som tillsammans med solljus ger skador på huden).

Läs mer om EU-listade invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsida

Läs mer om invasiva växter och djur på Länsstyrelsens hemsida

Förhindra att invasiva arter sprider sig från din trädgård

Om du ändå vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, bör du se till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommornas fröställningar direkt efter blomningen och låta dem gå till förbränning. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.

Tips: Klipp ner på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då är plantan som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten.

Trädgårdsavfall får inte dumpas i parker och stadsnära skogar

Det händer att villaägare dumpar trädgårdsavfall utanför villatomten istället för att köra det till en återvinningscentral. Denna nedskräpning medför en okontrollerad spridning av invasiva växter.

Läs mer om dumpning av trädgårdsavfall

Inga invasiva växter i komposten!

Invasiva arter hör inte hemma i komposten, där de kan föröka sig, utan de ska gå till förbränning.

Privatperson

Lägg de invasiva växterna i plastsäckar och ta med dem till en återvinningscentral. Se till att säckarna är ordentligt förslutna och håller tätt. Då hindras spridning av frön under transporten. Ta kontakt med personalen på återvinningscentralen och berätta att du vill slänga invasiva växter, så får du hjälp med att slänga dem rätt. På Odenskogs återvinningscentral finns särskild container för invasiva växter.

Hitta närmaste återvinningscentral

Företag

De invasiva växteran ska fraktas till Gräfsåsens avfallsanläggning i tätslutande säckar för att hindra att de sprider frön under transporten. Meddela i Gräfsåsens kundmottagning att du har med dig invasiva växter.

Gräfsåsens avfallsanläggning

Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.

Blåsippor i Jämtland

I Sverige är blåsippan fridlyst. Men det finns ett undantag. I Jämtlands län får du plocka blåsippor men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.

Låt alla blommor och andra växter stå i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.

Läs mer om fridlysta växter på Naturvårdsverkets hemsida

Dispens från fridlysning

Fridlysta arter har ett starkt lagskydd. Det är förbjudet att göra åtgärder som kan påverka eller avsiktligt störa fridlysta arter, eller deras fortplantningsmiljöer och viloplatser. Men du kan söka dispens för att utföra åtgärder om det inte finns någon annan lösning och om artens möjlighet att finnas kvar inte försämras.

Läs mer om hur du söker dispens från fridlysningen på Länsstyrelsens hemsida.

Träd eller grova grenar som riskerar att falla utgör en fara, likaväl som träd, buskar och häckar som inkräktar på gaturummet. Sådan växtlighet vill vi ha vetskap om.

Gör gärna en felanmälan!

Läs vad som gäller för trafikfarliga träd, häckar och buskar

Träd och buskar på kommunal mark

Vi blir ibland kontaktade med önskemål om att ta ner träd som står på kommunal mark och som är till förtret för våra grannar. Kommunen är dock mycket restriktiv med att fälla friska träd. Träden har ofta höga estetiska eller ekologiska värden. De fyller en funktion i landskapsbilden och i det ekologiska samspelet. En trädfällning kan också ge andra negativa effekter, till exempel att sly börjar växa på markytan istället.

Enligt ett politiskt beslut tar vi, i vår bedömning av önskemål om trädfällning, inte hänsyn till om trädet

• fäller löv och barr på privat mark
• står i vägen för paraboler eller stör TV-mottagningen
• skuggar uteplats m.m.
• skymmer utsikt

Om träd eller annan växtlighet sträcker sig in över din privata tomt kan du göra en felanmälan.

Tänk på att träd, även på privat mark, kan vara skyddade i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Det kan, till exempel, vara träd som utgör ett värdefullt inslag i den bebyggda miljön.

Kontrollera om dina träd är skyddade enligt detaljplanen i
e-tjänsten Bygg - Gällande detaljplaner

Har dina träd ett skydd i detaljplanen, måste du 
ansöka om marklov

Trädalléer har ett särskilt skydd

Trädalléer har ett särskilt naturvärde. En allé ska bestå av minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel trädrad för att omfattas av skyddsbestämmelserna. Träden ska till övervägande del bestå av vuxna träd, det innebär att mer än hälften av träden ska vara vuxna.

Vill du fälla hela eller delar av en allé ska du
kontakta länsstyrelsen