Åtgärdsprogram för luft

Partikelhalterna i luften i Östersund överskrider EU:s gränsvärden för partiklar och är en risk för människors hälsa. Partiklarna kommer framför allt från trafiken, när vägbana och däck slits under färd. Även sandning och halkbekämpning bidrar till partikelproblemen.

En bra luftkvalitet är viktigt för vår hälsa. EU:s medlemsstater har därför gemensamt kommit överens om miljökvalitetsnormer för att värna dessa intressen. Miljökvalitetsnormerna är införda i svensk lagstiftning. År 2020, 2021, och 2022 har Östersunds kommun överskridit miljökvalitetsnormerna för partiklar.

Enligt luftkvalitetsförordningen har kommunerna väldigt tydliga krav på sig att utifrån mätning och modellering skyndsamt besluta om åtgärder. Luftkvaliteten måste klara gränsvärdena inom tre år från det att det upptäcktes att gränsvärdena överskreds, det betyder att vi måste klara gränsvärdena under 2023. Därför har ett åtgärdsprogram för luft tagits fram.

Halten av partiklar i Östersunds luft bryter mot lagen

Sedan Östersunds kommun började mäta luften utomhus för snart 15 år sen har luften klarat miljökvalitetsnormerna för samtliga ämnen, fram till 2020.

2020 påbörjades mätningar av luftkvalitén i gaturum på Rådhusgatan. Mätningen visade att partikelhalterna i Östersunds luft överskrider EU:s gränsvärden för PM10, den större storleken av luftburna partiklar. Under 2020, 2021 och 2022 har miljökvalitetsnormen för partiklar vid mätstationen överskridits.

Mätplatsen på Rådhusgatan är utvald enligt Naturvårdsverkets föreskrift för kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9), det vill säga den plats där vi både förväntar oss de högsta halterna och där människor vistas och exponeras.

Höga partikelhalter en hälsofara

Partikelföroreningar är skadliga för hälsan för de som bor och vistas i Östersund. I Sverige dör cirka 6 700 personer varje år till följd av luftföroreningar, ungefär 200 av dem härleds till partikelföroreningar. Partiklar orsakar hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna. Det är framför allt barn och gamla som är känsliga för partikelföroreningarnas skadeverkningar.

Miljökvalitetsnormen är den högsta godtagbara nivån som inte får överskridas. Det finns för luftföroreningar ingen oskadlig nivå, utan de påverkar människors hälsa även vid nivåer under de fastställda gränsvärdena.

Partiklar kommer från slitage av vägbanan

Partiklar av storleken PM10 kommer främst från slitage av vägbanan vid trafikrörelser. Däck, asfalt och sandningssand slits mot varandra och bildar små partiklar som virvlar upp i gaturummet när vägen trafikeras.

Åtgärdsprogrammet på 5 minuter

Åtgärdsprogrammet är ett kommunövergripande dokument med åtgärder som syftar till att följa miljökvalitetsnormerna för större partiklar (PM10) i utomhusluft.

Åtgärdsprogrammet beskriver både bakgrunden och de åtgärder som föreslås för att förbättra luftkvaliteten i Östersund så att de lagstiftade gränsvärdena klaras.

Åtgärdsprogrammet var ute på samråd juli-september 2022. Det innebär att allmänhet, intresseorganisationer och myndigheter kunde lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna och hur de blivit bemötta finns att läsa i samrådsredogörelsen som följer med åtgärdsprogrammet. Efter samrådet och i den politiska processen i Miljö- och samhällsnämnden och Tekniska nämnden har programmet genomgått många ändringar. Den slutgiltiga versionen beslutas på Kommunfullmäktige i december 2022.

Datorsimulering

När miljökvalitetsnormen överskrids måste kommunen ta fram mer information om omfattningen av överskridandet. Detta för att kunna ta fram rätt sorts åtgärder.

Naturvårdsverket har tagit fram ett rekommenderat arbetssätt för luftkvalitetskontroll som är datormodellering i kombination av mätning. Därför beställde kommunen en luftmodellering från konsultbolaget COWI AB. Mätningarna från Rådhusgatan används för att kvalitetssäkra modellberäkningen. Kombinationen av mätning och modellering anses ge de mest tillförlitliga resultaten.

Datormodelleringen görs med avancerad programvara som beräknar föroreningshalterna i hög upplösning över ett helt år. Modelleringen innehåller utsläppsdata från trafik, industrier, sandningsrutiner, småskalig vedeldning, lokala väderförhållanden och utformningen av byggnader och vägar.

Att göra mätningar på fler platser än Rådhusgatan är inte kostnadsmässigt försvarbart och det är inte heller rekommenderat från Naturvårdsverket, som är den vägledande myndigheten.

Diagram över dygnsmedelvärden från mätinstrumentet på Rådhusgatan som visar gränsen för miljökvalitetsnormen och när Östersund överskridit den.

Figur 1. Dygnsmedelvärden från mätinstrumentet på Rådhusgatan, för 2020, 2021 och 2022 års första fem månader.

Viktigt om miljökvalitetsnormen och 90-percentilen

Miljökvalitetsnormen för dygnmedelvärde för PM10 innebär att under ett helt år så får gränsvärdet 50 mikrogram partiklar per kubikmeter luft överskridas under max 35 dygn. Under 2020 överskreds värdet i Östersund under 56 dygn och under 2021 överskreds det 46 gånger. Se figur 1 . Modelleringen visar att miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde överskrids på ett flertal gator i centrala Östersund. Problemen uppstår främst på gator som är hårt trafikerade. Se figur 2

Miljökvalitetsvärdet för årsmedelvärde, 40 mikrogram partiklar per kubikmeter luft, klaras överallt.

Karta över centrala Östersund från modelleringen med gatorna markerade i olika färger.

Figur 2. Resultatet från modelleringen i karta. De rödmarkerade gatorna överskrider 50 µg/m3under fler än 35 dygn och klarar därmed inte MKN. Halterna på bilden anger ett medelvärde av ett helt år. Det finns alltså dagar då halterna är avsevärt lägre än i bilden men även dagar då halterna är betydligt högre.

Åtgärdsförslag

Under 2022 har en projektgrupp med tjänstepersoner från olika förvaltningar tillsammans tagit fram åtgärdsförslag som ska bidra till att luftkvaliteten förbättras och miljökvalitetsnormerna klaras.

Eftersom den största mängden partiklar kommer från slitage av vägbanan ligger fokus på åtgärder som dels minskar dammet från vägarna genom nya strategier för hur vägarna sköts och byggs. Dels på åtgärder som minskar biltrafiken och öka gång, cykel och kollektivtrafik.

Några åtgärder fokuserar på att drift och underhåll av gatorna sker på ett sätt som minimerar damm och att partiklarna sprids - till exempel genom dammbindning och våtsopning. Dessa åtgärder ska ses som akuta åtgärder som minskar exponeringen för partiklar eftersom de inte kommer åt källan till problemet utan bara minskar symtomen och skadeverkningarna.

De mest effektiva åtgärderna är de som dämpar damm samt minskar trafiken och därmed slitaget på vägbanan.

Beslutade åtgärder i Östersunds åtgärdsförslag för luft:

  • Optimering av drift och underhåll
    Inom drift, halkbekämpning och skötsel av våra vägar går det att kraftigt minska partikelhalterna, till en ganska låg kostnad. Även om kostnaden är låg så måste det tillföras resurser.
    • Dammbindning med saltlösning
    • Våtsopning och tidig våtsopning
    • Vacuumsug för dammbekämpning
  • Grövre vintersand
    Varje år sprids mellan 8 000 och 12 000 ton sand och grus som halklbekämpning. Kvaliteten på gruset avgör hur mycket det krossas och finfördelas när det sprids och mals mot vägbanan. När sanden krossas sönder till damm bildas luftburna partiklar och dessutom försämras friktionen och ny sand måste läggas ut för att behålla ett trafiksäkert underlag.

    Inför vintersäsongen 2022/2023 ska ett grövre grus användas för att minska antalet partiklar. Grövre sand klarar högre trafiktryck utan att gå sönder, är lättare att sopa upp med maskin och följer lättare med bortforslad snö och är i regel renare från damm redan vid leverans.
  • Förbättrad vägbeläggning.
    En stor del av partiklarna kommer från asfalten, Dubbdäck, vägbanans fuktighet, fordons hastighet och sandningssandens kvalitet påverkar mängden partiklar från asfalten. Men även underlagets slitstyrka och kornstorlek har stor betydelse för uppkomsten av partiklar. Därför sak asfalten på utvalda vägsträckor bytas mot en mer slitstark asfalt av porfyr. Den asfalten är dyrare, men förväntas hålla ungefär tre år längre än nuvarande beläggning. Kyrkgatan ska asfalteras om och på Råghusgatan är asfalten i slutet av sin livslängd och är redo att ersättas.
  • Regelverk för arbetsplatsparkeringar.
    Det finns tydliga samband mellan tillgång på arbetsplatsparkering och valet av bil som färdmedel. Därför har ett förslag tagits fram där medarbetare i kommunorganisationen ska ansöka om parkeringstillstånd. Ansökan kommer att innehålla behovskriterier som ska uppfyllas för att man ska få hyra en parkeringsplats. Kriterier kan vara avståndet mellan hem och arbetsplats och tillgång till kollektivtrafik.
  • Mobility management-paket
    Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.

Åtgärder som kräver mer utredning

Det finns även en del åtgärder som kräver mer utredning innan de kan genomföras. Därför kommer de inte hinna få effekt i tid för att minska partikelhalten under 2023. Dessa åtgärder kommer att utredas vidare under 2023 och om möjligt hanteras i budgetprocess för 2024.

  • Pendlarparkeringar och infartsparkeringar
  • Subventioner för kollektivtrafiken
  • Skynda på planerad utbyggnad och upprustning av cykelvägnätet
  • Fler och säkrare cykelparkeringar
  • Utöka Storgatans gångfartsområde
  • Krav på dammförebyggande åtgärder vid större bygglov
  • Utredning samordnade varutransporter
  • Parkeringsåtgärder för bättre luftkvalitet

Som underlag för framtagandet av ett åtgärdsprogram har COWI genomfört en luftkartering av partiklar i Östersunds centrala delar:

Rapport: Luftutredning - Partiklar i Östersund (2022) Pdf, 12 MB.

Mätvärden i realtid

Östersund

Här kan ni se mätvärden i realtid från mätstationen på Rådhusgatan i Östersund:

Samtliga kommuner

På Naturvårdsverkets hemsida finns samtliga kommuners mätvärden för partiklar i realtid:

Sidan uppdaterad 2023-06-15