Kulturmiljöer Centrum

Vi har en stad med ett stort antal äldre välbevarade byggnader och kulturmiljöer. Här kan läsa mer om dem och stadsplaneringen.

Vy över Östersunds centrum sett från Frösön, med Storsjön i förgrund och rådhuset i mitten.

Östersunds centrum

Karta över Östersunds centrum

Historia och karaktärsdrag

Staden präglas i hög grad av en intressant blandning av bebyggelse från olika tids­perioder. Blandat och varierat är typiskt. Olika husformer, olika åldrar, i relativt låg skala från två till fem våningar. Här finns inga större samlade områden som man skulle kunna kalla trästaden eller stenstaden. Ungt och gammalt samsas i samma kvarter eller i kvarteren bredvid varandra. Påfallande när man ser staden från Frösösidan är det varierade taklandskapet som annonserar denna blandning. De äldsta bevarade byggnaderna är från 1840-talet, även om rester av äldre stommar kan finnas.

Östersunds centrum är utpekat som riksintresse för kulturmiljön, Östersunds stad Z 27. Det innebär att stadens centrala delar bedöms ha så stora kulturhistoriska värden att det är ett nationellt intresse att de bevaras. Viktiga uttryck är rutnäts­planen, den låga trä­bebygg­gelsen, de större stenhusen, parkerna, stadens anblick och siluett samt utblickarna mot Storsjön och det omgivande landskapet.

Riksantikvarieämbetets värdetex för Östersunds stad Z 27

Ett riksintresse är ett område som bedöms ha stora värden av nationell betydelse. Det skyddas av den centrala miljllagstiftningen: miljöbalken. I Östersunds kommun finns det totalt sju riksintresseområden. Östersunds stad, Z 27, omfattar de centrala delarna av staden och delar av Odenslund coh Söder. Riksintresset beslutades av Riksantikvarieämbetet 1997-11-17.

Här kommer Riksantikvarieämbetets värdetext för ÖStersunds stad Z 27:

Motivering:

Residensstad som speglar svensk stadsbyggande sedan 1700-talets slut och en strävan att utveckla handel och förvaltning samt järnvägens beydelse för stadsutvecklingen vid 1800-talets slut.

Uttryck för riksintresset:

  • Stadsplanen och dess olika utvecklingsskeden med den äldsta planen från 1778, nya kvartersrader i norr, öster och söder under 1800-talet samt den så kallade Nystan efter en plan från 1881 - gatunät, platsbildningar och tomtindelning.
  • Den förindustriella stadens bebyggelsekaraktär med låg trähusbebyggelse, hus i gatuliv, borgargårdar i centrala lägen och glesare bebyggelse mot stadens utkanter.
  • Uttryck för byggandet under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med stenhus i mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor.
  • Offentliga och i stadsbilden framträdande byggnader och bebyggelse som hör samman med funktionen som residens- och regementsstad.
  • Järnvägen, som ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900, med intilliggande industrikvarter.
  • Arbetarförstaden Odenslund.
  • Parker med inslag av grönska och stadbes anblick samt utblickarna mot Storsjän coh det omgivande landskapet.

Närmare beskrivning:

Redan när Jämtland blivit svenska efter freden i Brömsebro 1645 ansåg myndigheterna att en stad borde anläggas i landskapet. Men först den 23 oktober 1786 utfärdades det kungliga fundationsbrevet för Östersund, och lantmätare Johan Törnsten fick i uppdrag att upprätta en stadsplan. Omårdet där Östersunds stad skulle planeras var så gott som obebyggt. och staden kunde därför planeras utifrån en rätlinjig symetrisk plan med tjugofyra kvarter med vardera sex tomter med Stortorget i centrum. För att snabbt få tillväxt i den nya staden fick dess invånare tjugo års skattefrihet samt frihet att bedriva handel, fabriker och hantverk utan de vanliga förbehållen.

Staden växte trots dessa privilegier mycket sakta, och Östersund liknande länge mer en bondby än en stad. Inte förrän vid mitten av 1800-talet började staden expandera ordentligt. Näringsliv och handel blomstrade och befolkningen ökade snabbt. De timrade rödmålade byggnaderna byttes allt eftersom ut mot ljust målade träpanelhus med två våningar. Flera monumentala stenbyggnader tillkom under denna tid, bland annat länsresidenset, läroverk, fängelse och gamla kyrkan.

Jämtländska tvärbanans tillkomst 1879 med förbättrad tillgång på varor innebar ytterligare uppsving för handeln, och stadsområdet utökades nu med den så kallade "Nystan", ett omrpde mellan Gröngatan och Litsvägen. Av nybyggnationer kan nämnas Grand Hotell vid Stortorget, flera stora bankyggnader samt det stora godtemplarhuset i trä som så smning om blev Gamla teatern med två våningar vid Gustav III:s torg. År 1912 invigdes stadens stolthet: rådhuset, byggt i nationalromantisk stil med ett imponerande torn i mitten.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte staden ytterligare och nya stadsdelar som Hornsberg, Lugnvik och Marielund tillkom. I Odenslund strax sydost om stadskärnan byggdes bostäder för arbetare och jänrvägsfolk.

Östersund blev med tiden en viktig garnisonsstad med som mest tre regementen och stabsexpedition. År 1893 invigdes Norrlands artilleriregemente A 4, 1910 flyttades Jämtlands fältjägarregemente I 23, senare I 5, från dess tidigare plats på Frösö läger in till Östersund och 1926 flrlades flygflottiljen F 4 till Frösön.

Övergripande ställningstaganden

  • Den äldre rutnätsplanen ska respekteras inom riksintresseområdet. Ingen ytterligare breddning eller avstägning i form av igenbyggnad av långgator eller gränder får ske.
  • Esplanaderna Kyrkgatan, Artellerigatan och Samuel Permansgatan samt Regementsgatan och Gröngatan värnas som trädkantade gator. Kyrk- och Badhusparken värnas som parker.
  • Storgatan är en av Sveriges bäst bevarade 1880-tals miljöer. Den utgör tillsammans med delar av Törnstens gränd och Stortorget ett särskilt värdefullt bebyggelseområde.
  • Strandgatan med sina stora stadsvillor i lummiga trädgårdar omgivna av trästaket utgör ett särskilt värdefullt bebyggelseområde.
  • En betydande andel av de särskilt värdefulla byggnaderna förses med rivningsförbud/skyddsbestämmelser (q) och/eller varsamhetsbestämmelser (k) vid detaljplaneläggning. Urvalet av dessa byggnader ska vara allsidigt och speglakulturella, historiska och arkitektoniska arv från olika tider, platser och sociala miljöer.
  • Byggnader som kommunen utpekat som värdebärande för riksintresset ska uppmärksammas vid planläggning och bygglovgivning.
  • Kulturvärdena i den yngre bebyggelsen från 1940-1979 ska beaktas vid planläggningen och bygglovgivning.

Etapp 1 i kulturmiljöprogrammet

Östersunds centrum tillhör etapp 1 av kultur­miljö­programmet och antogs av Östersunds kommun i mars 2014.

Etapp 1 finns tillgänglig som PDF men arbete pågår för att även den ska finnas på webben.

Sidan uppdaterad 2023-01-24