Riksintressen
Riksintressen för kulturmiljövården är av stor betydelse ut ett nationellt perspektiv och ska spegla Sveriges historia. Riksintressena är resurs för en hållbar samhällsutveckling.
Riksintressen och hur de ska behandlas
Kulturmiljöer ingår bland de värden som ges ett särskilt lagstöd vid avvägningar mot andra intressen. Genom miljöbalkens 3 och 4 kapitel (hushållningsbestämmelserna) ska långsiktiga och för landet väsentliga värden ges större tyngd i olika avvägningar. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling vilket betyder att dagens och kommande generationer ska få en hälsosam och god miljö. Enligt miljöbalken ska en hållbar utveckling förena kraven på att trygga Sveriges försörjning med naturresurser på lång sikt, värna om en god natur- och kulturmiljö samt tillgodose markbehov för samhällsbyggandet.
Hur riksintressena ska tillgodoses
- Riksintressen för kulturmiljövården ska skyddas mot påtaglig skada. Det värden som legat till grund till att miljön utpekades till riksintresse som ska skyddas från påtagligt skada
- Övriga allmänna intressen kan inte vägas mot ett riksintresse om detta innebär påtaglig skada på riksintresset.
- En avvägning kan endast göras mellan olika riksintressen, då bedöms vad som långsiktigt är bäst ur hushållningssynpunkt. Om ett annat riksintresse fått företräda ska ändå skadan på riksintresset för kulturmiljövården begränsas så långt som möjligt.
Betydelsefulla kulturvärden ska så långt möjligt skyddas mot påtaglig skada
Lagstiftningen ställer inte krav på att kulturmiljöer av allmänt intresse i förväg måste vara angivna eller redovisade. Ett kulturmiljöprogram hjälper till att förtydliga vilken hänsyn som ska tas till det allmänna intresset. (sid 19) Kulturmiljöer som har betydelse ut allmän synpunkt ska ”Så långt som möjligt skyddas mot påtaglig skada” i myndighetsbeslut om ändrad mark- eller vattenanvändning.