Riksintressen

Motivering:

Fångstmiljö i skogslandet längs nedre delen av älven Långan och dess biflöden Åkerån och Gysån, samtliga biflöden till Indalsälven. (Lågteknisk järnframställningsplats).

Uttryck för riksintresset:

Miljön utgörs av drygt 50 fångstboplatser, skärvstenförekomster samt flera boplatsvallar. Här finns även en av landets största koncentrationer av fångstgropar, närmare 300 stycken, varav de flesta ingår i kilometerlånga fångstgropssystem. I området finns även två lokaler med lämningar efter lågteknisk järnframställning. Området berör även Krokoms kommun.

I området ingår även:

Kraftverk och flottningslämningar.

Motivering:

Centralbygd i kambrosilurområdet kring Storsjön, med förhistorisk bruknings- och
bosättningskontinuitet med ett tiotal mindre lokalbygder, sedermera sockencentra med kyrkor och ursprungliga gårds- och bylägen, några med bevarade sakrala bebyggelsenamn som Hov och Vi men även gudsnamnen Frö och Njärd som tillskrivs öarna Frösön och Norderön. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö, Skansmiljö, Bymiljö, Stenbrott, Institutionsmiljö, Kognitivt miljö).

Uttryck för riksintresset:

Öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar, medeltida kyrkor med bevarad karaktär i Hackås, Frösön och Norderön, ombyggda dito i Brunflo och Näs, en 1700-talskyrka i Lockne och 1800-talskyrkor i Sunne och Marieby. I Sunne även ruiner efter en medeltida kyrka samt intill en medeltida kastalruin och i Marieby en ruin efter en medeltida kyrka. På Frösön platsen för ytterligare en medeltida kyrka, Västerhus kapell. Bland skilda miljöer märks kulturlandskapet på
Frösön med gravhögar, ödesbölet Grötomslägden, odlingsrösen, skans från 1600-talet, rester av fornborgen Mjälleborgen från romersk järnålder samt en runsten med text om Jämtlands kristnande. Kyrkomiljö med prästgård, Frösö trivialskola grundad på 1600-talet med bevarad Scholare- ochCollegiebostad från 1700-talet och bibliotek samt folkskola från 1897. Wilhelm Peterson-Bergers sommarbostad Sommarhagen från 1914, Kungsgården samt välhållna byar och gårdar i TanneBerge-Långåker. På Norderön märks den centrala delen med gravhögar, kyrkomiljö med sockenstuga och välhållna gårdar. I Brunflo märks kyrkomiljön med medeltida kastal och prästgård, gravfält och spridda högar samt välhållna gårdar i Vamsta. I den centrala bygden området ÅkreGusta-Berge med gravfält, odlingsröseområden och ett kalkstensbrott samt i övrigt välhållna byar och gårdar i Torvalla och i området kring Lundomsberget odlingsrösen, gravhög och ett kalkstensbrott.

I Locknebygdens centrala delar märks gravhögar, kyrkomiljö med prästgård och kyrkstallar samt välhållna byar och gårdar i Forsta-Änge samt i övrigt välhållna jordbruksbyar i Bjärme, Klockåsen, Åsan, Berge, Haxäng och Börön. I Näs centrala delar bevaras ett fornlämningsrikt odlingslandskap med välhållna gårdar, kyrkomiljö med kyrkstallar och prästgård samt i miljön Sinnberg-Gäle välhållna byar och gårdar. I Sunne märks kyrkomiljön med kyrkstallar och härbren samt vid den medeltida kyrkoruinen prästgård och f.d. arrendegård och på Andersön Z län beslut RAÄ 1997-11-17. Dokument uppdaterat 2013-09-11.

20 rester av en skans från 1600-talet, gravhög och fångstgropar. Området berör även Krokoms, Åre och Bergs kommuner.

Motivering:

Residensstad som speglar svenskt stadsbyggande sedan 1700-talets slut och en strävan att utveckla handel och förvaltning samt järnvägens betydelse för stadsutvecklingen vid 1800-talets slut.

Uttryck för riksintresset:

Stadsplanen och dess olika utvecklingsskeden med den äldsta planen från 1788, nya kvartersrader i norr, öster och söder under 1800-talet samt den s.k. Nystan efter en plan från 1881 - gatunät, platsbildningar och tomtindelning. Den förindustriella stadens bebyggelsekaraktär med låg trähusbebyggelse, hus i gatuliv, större borgargårdar i centrala lägen och glesare bebyggelse mot stadens utkanter. Uttryck för byggandet under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med stenhus i mer storstadsmässig skala och rikt utsmyckade villor. Offentliga och i stadsbilden framträdande byggnader och bebyggelse som hör samman med funktionen som residens- och regementsstad. Järnvägen, som ett uttryck för drivkraften bakom den kraftiga expansionen decennierna kring sekelskiftet 1900, med intilliggande industrikvarter. Arbetarförstaden Odenslund. Parker med inslag av grönska och stadens anblick och silhuett samt utblickarna mot Storsjön och det omgivande landskapet.