Lit socken

Här finns beskrivningar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Lits socken. Som Boda, Eliasbodarna, Erik-Jonsabodarna, Fjäl, Handog, Hölje, Korsta, Lit, Prisgårdsbodarna, Nedre Långan och fångstgropssystem vid Hårkan.

Karta över Lit socken

Boda

Boda ligger i ett höjdläge på Gällsåberget, ett par kilometer norr om Indalsälven. Det höga läget och de vidsträckta vyerna är typsikt för byarna norr om älven. Här blev det frostfritt tidigare än i lägre terräng. Bodas odlingslandskap är småskalig och omgivet av skog.

Namner Boda antyder ett medeltida ursprung och förmodligen är det under medeltiden som en fast bosättning etablerades. Minnesstenen i byn anger att byn ödelades under digerdöden i mitten av 1300-talet, men att byn var igång igen i början av 1400-talet.

I Boda finns det stora gårdar med ett stort antal ekonomibyggnader från 1800-talet och även andra kulturhistoriska byggnader. Lits sockenstuga köptes 1895 av Bodas bybor. Den flyttades året efter för att fungera som skolhus. Idag är den bostadshus.

Andra exempel på kulturhistoriskt intressanta företeelser kan nämnas att en av de tre fältskärsgesäller som utbildades vid jämtlandsregementet hade sitt boställe i Boda.

Boda är särskilt intressant med tanke på den mycket gamla vägsträckning som kom från Indalsälven, via Korsta, löper genom byn. I byns mitt kantas vägen av en aspallé och den bildar en T-korsning med en annan äldre väg och markerar Bodas centrum. I anslutning till detta står byns spruthus och minnesstenen. De båda vägarna ligger lågt och följer naturligt topografin.

Kulturhistoriskt värde Boda

Boda är en levande jordbruksby med en välberad äldre struktur och hävdade marker. Höjdläget är karakteristiskt och förklarar de vilkor som var viktiga i det gamla bondesamhället vid en etablering av fasta bosättningar med odling i trakten. I bykärnan finns flera stora gårdar med väl bevarade byggnader. Där ligger även spruthuset och minnesstenen. Vägen genom byn är utpekad som en av de kulturhistoriskt värdefulla i Jämtlands län i länsmuseets väginventering.

Eliasbodarna

Fäboden består av två lotter som förr användes av Handogborna som vår- och höstbodar. De var i bruk till 1900-talets början. Den ena vallen köptes på 1930-talet av dåvarande Lits kommun och användes som skogsarbetarkoja. Under denna tid försvann ekonomibyggnaderna på vallen, och istället uppfördes ett stall. Vallen går under namnet "Kommunvallen".

Den andra vallen, Handog 4:15, har ett välbevarat byggnadsbestånd från 1800-talet. Här finns bustuga, ladugård, mjölkbod och lada bevarade. Mjölkboden har en vacker dörr, ovanför den står byggnadsåret 1897 inristat.

Kulturhistoriskt värde Eliasbodarna

De båda fäbodlotterna upplevs som en enhetlig miljö och dessutom finns fäbodbebyggelse bevarad i gott skick. Här finns alltså bra förutsättningar att förstå och uppleva hur fäboddriften en gång gestaltade sig. Att den ena vallen har ändrat sin ursprungliga funktion och har anpassats till skogsbrukets och skogshuggarnas vilkor visar också hur näringsuttaget i skogen förändrats under 1900-talets lopp.

Erik-Jonsabodarna

Före detta fäbodvall belägen efter vägen mellan Svanamyren och Böle. Byggnaderna är flyttade till platsen från Gammelbovallen på 1850-talet av bönderna i Böle som brukade fäboden.

Kulturhistoriskt värde Erik-Jonsabodarna

ERik-Jonasbodarna är en fäbodvall som fortfarande är öppen. Här finns betydande byggnadshistoriska värden, dels med tanke på byggnadernas osedvanligt höga ålder (1700-talet) och dels därför att den vanliga företeelsen att byggnader flyttades till vallarna tydligt åskådliggörs.

Fjäl

Byn Fjäl är belägen i en norrsluttning ned mot Indalsälven. Fjäl omnämns första gången 1534 och namnet syftar med stora säkerhet på ordet fjärd, som kan förklaras med ävlens utvidgning i trakten.

Bygatan löper parallellt med vattnet och gårdarna är grupperande på bägge sidor. De äldsta gårdarnas boningshus ligger framförallt på sjösidan. Fjäl har en karaktär av äldre, tät bymiljö tack vare att vägen går genom några gårdplaner och att flera stora välhållna gårdar ligger på rad. I miljön finns ett stort antal byggnader av hög ålder, speciellt det stora beståndet av äldre ekonomibyggnader i odlingsmarken är värt att uppmärksamma. Gården Backen har en mycket välbevarad bebyggelsestruktur med flera byggnader från 1700-talet och 1800-talets första hälft.

Kulturhistoriskt värde Fjäl

Fjäl är en jordbruksby med tydliga byggnadshistoriska och pedagogiska värden. Årsringarna i den välhållna byn syns tydligt i form av bebyggelse från olika tider. Förutom gårdbebyggelsen finns ett stort värde i det välhävdade odlingslandskapet med många bevarade lador. Den moderna tidens ankomst finns pedagogiskt representerade med handelsbod och bensinpump. Byns läge och bebyggelse gruppering gör att landskapdsbildsvärdena är betydande.

Handog

Handog är en stor by med anslående läge på en höjdrygg invid Indalsälvens norra strand. Landskapet i byn är öppet och gårdarna framträder pregnant i odlingsmarken. Mot skogen ligger ladorna tätt och visar på höskördens tidigare viktiga betydelse. Flera praktfulla gårdar visar byns välmåga och karaktären på såväl byggnader som landskap är bra bevarad idag. Många boningshus är från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, även om de har byggts till coh förbättrats senare under 1800-talet när resurser fanns. Det finns bara få inslag av modern bostadsbebyggelse och nya byggnader har lokaliserats väl med hänsyn till kulturmiljön.

Kulturhistoriskt värde Handog

Handogs struktur med tydlig fram- och baksida och skillnad mellan bördig inägomark och utkantsmark för slåtter har ett stort pedagogiskt värde. Den stora mängden ganska enkla oansenliga men för jordbrukshållningen värdefulla ladorna konstraterar mot de imponerande och välbehållna byggnaderna på gårdstomterna. Tillsammans visar de tydligt på de jömtländska jordbrukets vilkor och utveckling i en mycket enhetlig pch välbevarad miljö.

Hölje

Hölje by är en del av en långsträckt odlingsbygd på Halåsberget. Gårdarna är stora och ligger framäst grupperade i rad söder om vägen. Norr om vägen finns den gamla skolan där undervisningen upphörde 1974. Det är den enda kvarvarande offentliga byggnaden i bymiljön som annars präglas av välbevarad gårdsbebyggelse och torpmiljö. I Hölje finns en timrad stolpbod som har daterats till 1621-22 och ett före detta gästgiveri 1860.

Kulturhistoriskt värde Hölje

Hölje är en välbevarad by med en för trakten typsikt krönläge. I byn finns flera exempel på intressanta bebyggelse. Skolan är ett välbehållet och bra exempel på en äldre byskoga och fungerar idag som bygdegård.

Korsta

Korstas gårdar ligger i ett exponerat läge längs en slingrande byvög. Både byvägen, odlingslandskapet och gårdarnas placering har en ålderdomlig karaktär. Trots laga skiftet, som i Korsta genomfördes vid mitten av 1800-talet, är byn fortfarande väl sammanhållen.

På flera gårdar finns det kvar byggnader från 1700-talet. Men det förekommer också fina exempel på det sena 1800-talets hustyoer och enklare torpbebyggelse. På några av de äldre boningshusen akn man se en för trakten speciell karaktäristisk byggnadsdetalj - ett litet skärmtak på konsoler över ytterdörren. Bland värdefulla ekonomibyggnader kan nämnas i en gjutladugård.

För gården Högen finns det ägarlängder ända till 1400-talet. Men gravhögarna på lägdorna ned mot älven tyder på att bosättningens historia går ända tillbaka till järnåldern.

Kulturhistoriskt värde Korsta

Korsta är en välbevarad by u ett ålderdomligt präglat och känsligt jordbrukslandskap. Både bebyggelsestrukturen som odlingslandskapet är representativa för Jämtland. Byggnadsbeståndet är av hög ålder och är intressant på flera sätt, bland annat för byggnadsteknik och detaljbearbetning, och har stora kulturhistoriska värden.

Lits kyrka och sockencentrum

Lits kyrka är byggd i slutet av 1700-talet och ligger på den norra sidan av Indalsälven några kilometer väster om Lits samhälle. Lit tros betyda "älvsträcka där man kan se långt" och socken har antagligen fått sitt namn genom läget vid Långan och Hårkans utlopp i Indalsälven.

Byarna Klösta och Korsta, som ligger nära kyrkan tyder genom bynamnens ändelser på att byarna har ursprung i järnålder. Tillsammans med gravhögarna i närheten av Klösta skola vittnar de om att platsens långa kontinuitet.

Den gamla vägen mellan kyrkan och dagens samhälle slingrar sig fram längs älvens sida och passerar strax söder om kyrkan coh fortsätter sedan förbi Klösta skola. Kyrkomiljön ligger delvis på en udde och längst ut finns lämningarna efter den äldre bron över Indalsälven. Vägen ned mot brofästet är i viss utsträckning bevarad.

Kyrkan i nyklassicistisk stil uppfördes 1794-96 och ersatte då en medeltida kyrka som uppfördes omkring 1300. Kyrkan ligger bara några meter söder om järnvägen.

Klösta skola byggdes åren efter sekelskiftet 1900 i en stil och form som var vanlig bland städernas folkskolepalats.

Kulturhistoriskt värde Lits kyrka och sockencentrum

Miljön runt Lits kyrka är ett bra exempel på ett äldre sockencentrum. Området är väl avgränsat och enhetligt. Karaktären och ålderdomliga stämningen är välbevarad eftersom tätorten och den nuvarande kärnan i bygden vuxit finns bevarade, då passagen över älven har en central betydelse i Lits historia och utveckling.

Kyrkan och skolbyggnaden är mycket goda exponenter för nyklassicistisk kyrka respektive omsorgsfullt utformad folkskola. Den målade inskriptionen på skolfasaden ("Lär ej för skolan utan för livet") är ett bra exempel på ett vanligt fenomen vid den tide.

Prisgårdsbodarna

Prisgårdsbodarna är en fäbod som ligger i det nordvästra hörnet av Österusnds kommun, nära vägen mot Föllinge. Fäbodens byggnader är från början av 1900-talet och utgör en i det närmaste komplett anläggning med bustuga av enkelstugetyp, ett ovanligt utformat kokhus, en mjölkbod och ett uthus. Ladugården saknas.

Kulturhistoriskt värde Prisgårdarna

Prisgårdsbodarna är en kommunens bäst bevarade förbodmiljöer. Det säreget utfomrat kokhuset är av stort intresse.

Nedre Långan

I miljön finns en av landets största koncentrationer av fångstgropar - närmare 300 stycken, samt ett femtiotal förhistoriska boplatser och ett tiotal boplatsvallar. Här finns även två lokaler med lämningar efter förhistorisk järnframställning. I miljön ingår också flottningslämningar och Långfors bygdekraftverk från 1918.

Boplatsvallar förekommer på fler ställen i Mellannorrland, de antas ha varit använda som vinterboplatser. En boplatsvall vid Åkerån är undersökt och daterad till cirka 4 500 före Kristus, tidig stenålder.

Den stora mängden förhistoriska boplatser, fångstgropar och framförallt boplatsvallar inom ett begränsad geografiskt område gör Nedre Längan till ett väldigt intressant forskningsområde som dessutom är relativt opåverkat av senare tiders verksamhet.

Miljön ingår även i Krokoms kommun.

Kulturhistoriskt värde Nedre Långan

Komplex och välbevarad fångstmiljö av mycket hög vetenskapligt värde.

Fångstgropssystem vid Hårkan

Längs en femton kilometer lång sträcka utmed älven Hårkan finns cirka 350 fångstgropar och spåren efter ett femtontal förhistoriska boplatser. Miljön ligger centralt i det område som har flest kända fångstgropar i Sverige.

Groparna är anlgada på de sand- och grusplatåer som ligger på båda sidor om älven. De flesta av groparna ingår i långa system och tillsammans utgjorde de när de användes en effektiv fångsfälla, främst för älg.

Kulturhistoriskt värde fångsgropssystem vid Hårkan

Fångstmiljö med stort vetenskapligt värde i ett av landets fångstgropstätaste området.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-04-12