Samiska ortnamn

Många platser i Östersund har ortnamn med samiskt ursprung. Ortnamn med benämningar som “lapp” och ”finn” visar att samer har vistats i området längre tillbaka. Båda är äldre benämningar på samer.

Karta över orter med samiska ortnamn.

Dragedet

Dragedet är ett litet näs som sammanbinder Frösön med en utskjutande landtunga mellan Tjalmarsundet och Kungsgårdsviken. Benämningen “tjalmar” kommer från det äldre samiska ordet för sund, tjuolme, och Dragedet ska härröra från den tid då samer ännu bodde i området, och att dessa då troligen brukade dra sina farkoster över edet (näset), som därigenom fått sin benämning (Jämten 1924:61).

Finnhällan, Brunflo

Finnhällan är en höjd i Svedje, Brunflo (Ortnamnsregistret, ek karta 18F 7 b Knöva).

Finnmon

Finnmon är ett skogsområde som troligen fått sitt namn efter samer som bodde där.

Finnmotjärnen

Finnmotjärnen är en tjärn som troligen fått sitt namn från det närbelägna Finnmon, där samer tidigare höll till.

Finnmoflon

Finnmoflon är ett myrområde som troligen fått sitt namn från det närbelägna Finnmon, där samer tidigare höll till.

Finnmotangen

Finnmotangen är ett skogsområde som troligen fått sitt namn från det närbelägna Finnmon, där samer tidigare höll till.

Gammal tall utan barr.

Finnmotallen.

Renlav.

Renlav.

Finnmosjön / Lobbersjön / Södra svartsjön

Ett alternativt namn på den södra Svartsjön är Finnmosjön. Namnet åsyftar på Finnmon söder om sjön (Ortnamnsregistret).

På en modern karta har den södra Svartsjön även namnet Lobbersjön. Samma namn har en sjö i Jijnjevaerie sameby i norra Jämtland. Sjön heter Loabpeken på samiska och troligen ligger det samiska namnet till grund för det svenska. Kanske kan det samiska namnet också vara bakgrunden till det alternativa namnet på den södra Svartsjön.

Finntorpet, Häggenås

Kärrvägen från Granbo till Trångbodarna (NÖ om Granbo) skall gå genom Finntorpet (Ortnamnsregistret). På Eniros karta är ett ställe efter vägen mellan Granbo och Trångbodarna benämnd Torpet. Det bör vara samma ställe som benämns Finntorpet i ortnamnsregistret. Benämningen finn visar att samer troligen har uppehållit sig i området.

Lappkojbacken, Kyrkås

Ett ställe längs vägen i Sjör, Kyrkås kallades för Lappkojbacken. I ortnamnsregistret ges förklaringen att: ”Det är väl någon lapp som har bott där” (Ortnamnsregistret).

Lappviken/Lapp-Saraviken, Söre

Lappviken, eller Lapp-Saraviken, är en vik i Söre (C. Lindberg 1930, Lits hembygdsförenings skrifter X s. 15). Namnet kommer troligen av att sockenlappsänkan Sara Pålsdotter bodde där på 1800-talet.

Lapp-Sara-hammarn

Lapp-Sara-Hammarn ska ha varit en udde vid Lappviken (Lits hembygdsförenings skrifter X s. 15). Namnet kommer troligen av att sockenlappsänkan Sara Pålsdotter bodde där på 1800-talet.

Lappflon, Skickja

Lappflon är en sankmark i Skickja. I ortnamnsregistret ges förklaringen att: Här ha lappar brukat hålla till då de om vintern besökt bygden (A. Gudmundson 1936, Ortnamnsregistret).

Lapphammaren, Lit

Som förklaring till namnet Lapphammaren ges i ortnamnsregistret att: En lapp bodde här i början av 1800 (ULMA 869:4. H. Geijer 1916, s. 5, Ortnamnsregistret). Stället kan eventuellt vara det samma som benämns Lapp-Sarahammarn, och namnet syftar då troligen till sockenlappsänkan Sara Pålsdotter som bodde i området på 1800-talet.

Lappholmen, Lit

Den lilla holmen utanför Gästis Terrass heter Lappholmen (Lits hembygdsförenings skrifter X B.S. 1963, s. 13). Namnet visar till att samer har uppehållit sig i området.

Lapphägnen, Böle, Lit

Lapphägnen är ett f.d. torp i Böle. I ortnamnsregistret uppges att: Här ha lappar bott både vinter och sommar, torpet nedlagt för ca 15 år sedan (A. Gudmundsson 1936, Ortnamnsregistret).

Lapp-Jansporten, Lit

Lapp-Jansporten ska ha varit ett par stolpar till en grindport (ULMA 869:4. H. Geijer 1916, s. 5, Ortnamnsregistret). Namnet visar att en same troligen har uppehållit sig där.

Lappkällan, Handog, Lit

Lappkällan är en kallkälla i Handog. Namnet visar på äldre samisk närvaro (Ek kartan 19F4C (Lomflon), Ortnamnsregistret).

Renhornsmyren, Källåsen, Lit

Renhornsmyren är en myr i Källåsen. Enligt uppgifter i ortnamnsregistret ska samer här troligen ha brukat slakta ren. (A. Gudmundsson, 1936,Ortnamnsregistret).

Renskinnstjärnen, Högarna, Häggenås

Renskinnstjärnen är en tjärn belägen vid Högarna (Ek karta 19F 6 f Halasjön, Ortnamnsregistret). Namnet visar att samer har varit i området.

Rensvedstjärnen, Lockne

Rensvedstjärnen är en tjärn i Börön (Ortnamnsregistret). Namnet visar att samer med renar troligen har varit i området.

Tjalmarsundet

Sundet mellan Bynäset på Frösön och Andersön heter Tjalmarsundet. Just där brukade renskötarna flytta med renarna på väg till och från vinterbeteslanden i östra och södra Jämtland. På äldre tiders sydsamiska heter sund tjuolme (Collinder 1964) och i dag är de flesta överens om att det är det samiska ordet som har gett sundet dess namn (Ljungdahl, E., 2017, Staare-samernas Östersund).

Kvarteret Fjällmannen

Fjällmannen är ett namn på ett kvarter på Hornberg fastsatt den 29 juni 1922. Benämningen finns även på Eniros karta. Namnet visar på samers närvaro i området.

Kvareret Lappmannen

Lappmannen är ett namn på ett kvarter på Hornberg fastsatt den 29 juni 1922. Namnet visar på samers närvaro i området.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-04-12