Våra reningsverk

Flygbild över Gövikens reningsverk med Frösöbron och Storsjön i bakgrunden

Gövikens reningsverk i Östersund

Till våra kommunala avloppsreningsverk kommer avloppsvatten från kök, badrum och toaletter samt från industrier. Det finns åtta reningsverk i kommunen.

Så här renar vi avloppsvattnet

Avloppsvatten innehåller organiskt material som t.ex. matrester, bajs och fett. I det organiska materialet finns bakterier och andra onyttiga mikroorganismer som kan göra oss sjuka samt fosfor som är ett näringsämne som övergöder vår sjöar och vattendrag. Med avloppsvattnet följer också en hel del skräp som folk spolar ner i toaletten. Detta tar reningsverken hand om innan vattnet släpps ut i naturen igen. Våra reningsverk renar i två eller tre steg:

Mekanisk rening tar hand om skräp

Avloppsvattnet får passera en damm eller ett rensgaller som tar hand om exempelvis våtservetter, bommullspinnar, hushållspapper, bindor, kondomer och trasor. Detta skräp kör vi till Gräfsåsens avfallsanläggning där det lastas om och körs till Sundsvall för förbränning. Det blir drygt ett ton skräp i veckan som vi måste hantera; skräp som aldrig skulle hamna i toalett och avlopp. Det ska slängas i soporna och gå till förbränning.

Kemisk rening tar hand om fosfor

Här tillsätts en kemikalie som reagerar med den fosfor som finns i kiss och bajs. Vid reaktionen bildas flockar, små klumpar som sjunker till botten, sedimenterar och bildar ett slam. Slammet skiljs sedan från vattnet och tas om hand.

Biologisk rening tar hand om organiskt material och bakterier

I avloppsvattnet finns mikroorganismer som är våra flitigaste medarbetare. Dygnet runt jobbar de med att äta upp bajs och matrester som finns i avloppsvattnet. De äter också upp bakterier, virus och parasiter. Genom att vi luftar avloppsvattnet får mikroorganismerna tillräckligt med syre för att må riktigt bra. Då gör de ett bra jobb och renar avloppsvattnet åt oss genom att bryta ned det organiska materialet. I den biologiska reningen bildas det också ett slam som innehåller en hel del mikroorganismer. En del av slammet pumpar vi ofta tillbaka till den biologiska reningen så att det inte ska råda brist på mikroorganismer där.

En del mindre verk har inget krav på ett biologiskt reningssteg. Men under sommarhalvåret, när det är tillräckligt varmt, sker en spontannedbrytning i de öppna bassängerna.

Tillbaka till det naturliga kretsloppet

I reningsverken tar vi hand om cirka 95 % av det organiska materialet och fosforn som fanns i avloppsvattnet. Det renade avloppsvattnet släpps sedan ut i närmaste sjö eller vattendrag.

Det här renar vi inte från

Avloppsvattnet innehåller också mindre mängder starka rengöringsmedel, oljerester, färg, lösningmedel och andra främmande ämnen som, felaktigt, spolats ner i avlopp och toaletter. Dessa ämnen passerar bara genom reningsverken utan att brytas ned och fortsätter ut i sjöar och vattendrag. Inte heller läkemedel, som passerat våra kroppar, fångas upp av reningsverken utan fortsätter ut i naturen.

Avloppsvatten innehåller också kväve som, liksom fosfor, är ett näringsämne. Idag finns ingen bra teknik att rena avloppsvatten från kväve och det finns heller inget krav på att vi måste rena från kväve.

Regn- och smältvatten kommer också till reningsverken

Regn- och smältvatten som faller på tak och asfalterade ytor, s.k. dagvatten leds oftast bort via dagvattenledningar ut i sjöar och vattendrag. Men det fanns en tid då vi kopplade dagvattenledningar på de vanliga avloppsledningarna (från kök, badrum och toaletter) som går till reningsverken. Det var inte så väl genomtänkt och det tillåter vi inte längre. Men en hel del av dessa felkopplingar finns kvar och därför får vi in mycket dagvatten till reningsverken vid kraftiga regn eller kraftig snösmältning. Vi arbetar ständigt med att koppla bort dessa dagvattenledningar för att inte belasta reningsverken i onödan.

Slam

När avloppsvatten renas bildas slam som en restprodukt. Vi producerar ca 4 000 ton slam årligen. Vi kontrollerar regelbundet slammets innehåll av näringsämnen, tungmetaller och organiska föroreningar som PCB, PAH och nonylfenol. Ofta gör vi slammet torrare genom förtjockning och avvattning i en centrifug. Idag använder vi nästan allt slam till ett blandmaterial som används vid täckningen av den gamla tippen på Gräfsåsens avfallsanläggning.

Datoriserad driftövervakning

I alla våra åtta reningsverk finns ett datoriserat driftövervakningssystem. Det gör att vi kan hålla koll på reningsprocesserna från Göviken som alltid är bemannat under kontorstid. Och skulle något fel uppstå så larmar systemen.

Ordförklaringar

Avloppsvatten - ett samlingsbegrepp för flytande orenligheter från hushåll, industrier och annan mänsklig verksamhet som samlas upp i avloppsystem. Spillvatten och dagvatten är olika typer av avloppsvatten.

Spillvatten - avloppsvatten från kök, badrum och toaletter samt från verksamheter och industrier. Spillvatten leds via ledningar till reningsverk där det renas innan det släpps ut i naturen igen.

Dagvatten - regn- och smältvatten från hustak och gator. I tätbebyggda områden är dagvattnet förorenat av bland annat avgaser, bränslerester, oljor och smörjmedel, asfalt, m.m. Dagvatten leds via separata dagvattenledningar ut i omgivande sjöar och vattendrag.

Våra reningsverk

Gövikens reningsverk i Östersund

Göviken är Östersunds största avloppsreningsverk. Verket tar emot avloppsvatten från Östersund och Brunflo samt tätbebyggelsen däremellan, de tätbebyggda delarna av Frösön och Lugnvik samt delar av Ås. Cirka 50 000 personer är anslutna till reningsverket. Dessutom är industrier och andra verksamheter anslutna vilket motsvarar 10 000 personer. Vi renar i genomsnitt cirka 18 miljoner liter avloppsvatten varje dygn. Reningen av avloppsvattnet tar cirka ett dygn.

Så här renas avloppsvattnet i Gövikens reningsverk:

Avloppsvattnet leds först till rensgallren som tar hand om allt skräp. Sen fortsätter det ut i stora bassänger under bar himmel; först till den kemiska reningen, sedan till den biologiska för att sedan passera några bassänger för eftersedimentering. Vattnet transporteras med självfall mellan bassängerna. Efter reningen leds det renade avloppsvattnet ut i Storsjön.

Rötning och biogas
Slammet som bildas vid den kemiska och biologiska reningen pumpas till slambehandlingen. Först förtjockas det. Sedan fortsätter det till en rötkammare där biogas tillverkas av slammet. I rötkammarna är det syrefritt och 35 grader varmt. Under rötningen bildar bakterier biogas som består till ca 60% av metan. Biogasen används till bränsle för bilar. Vi producerar, i genomsnitt, ungefär 1 500 m³ gas per dygn. Efter rötningen avvattnas slammet i en centrifug. Slammet transporterar vi till Gräfsåsens avfallsanläggning. Där blandas det med aska från värmeverket i Lugnvik. Materialet används som täckmaterial på gamla soptippen.

Fåkers reningsverk

Reningsverket i Fåker tar emot ca 110 m³ avloppsvatten per dygn från Fåkers samhälle. Knappt 400 personer är anslutna. Reningsverket är dimensionerat för 500 personer.

Så här renas avloppsvattnet i Fåkers reningsverk:

Avloppsvattnet renas mekaniskt genom att det passerar ett rensgaller. Den biologiska reningen försigår i ett så kallat biotorn där avloppsvattnet sprids ut över ett bärar­material som mikroorganismer växer och lever på. Därefter tar den kemiska reningen vid i en bassäng. Det renande avloppsvattnet leds ut till Näkten.

Slammet avvattnas i en centrifug. Slammet transporteras till Gräfsåsens avfalls­anläggning.

Häggenås reningsverk

Avloppsreningsverket i Häggenås renar avloppsvatten från bebyggelsen i Häggenås samhälle. Till verket, som är dimensionerat för 500 personer, är 360 personer anslutna. Varje dygn behandlas ca 170 m³ avloppsvatten.

Så här renas avloppsvattnet i Häggenås reningsverk:

Reningsverket utgörs av tre bassänger. I den första bassängen stannar allt skräp. Avloppsvattnet pumpas vidare till nästa bassäng och den kemiska reningen. Sedan rinner vattnet vidare med självfall till en tredje bassäng för ytterligare sedimentering. Verket har inget biologiskt reningssteg men i bassängerna sker en viss spontannedbrytning under sommarhalvåret. Det renade avloppsvattnet leds via ett öppet dike ut i Hårkan.

Bassängerna töms efter behov på det slam som lagt sig på bottnarna. Slammet lagras i en slamlagun där det avvattnas. Efter avvattning används slammet som anläggningsjord inom anläggningen.

Lillsjöhögens reningsverk

Lillsjöhögens reningsverk renar avloppsvatten från Lillsjöhögen samhälle. Det är ett 60-tal personer anslutna till verket och varje dygn behandlas ca 21m³ avloppsvatten.

Så här renas avloppsvattnet i Lillsjöhögens reningsverk:

Lillsjöhögens reningsverk stod klart hösten 2019 och är ett verk med SBR-teknik - Satsvis Biologisk Rening som är ett helt slutet system.

Avloppsvattnet kommer in i en mottagningstank som ligger under jord. Där stannar skräpet. Från mottagningstanken pumpas en sats avloppsvatten in i en av de två reaktortankarna. Där behandlas avloppsvattnet först biologiskt och sedan kemiskt i en och samma tank. Efter några timmar har slammet sjunkit till bottnen av tanken. Det renade vattnet pumpas då vidare ut i Rörsjön. En mindre mängd av slammet sparas till nästa sats avloppsvatten men det mesta går till en slammbrunn. Sen börjar allt om igen med en ny sats avloppsvatten. Lillsjöhögens reningsverk har två reaktortankar som går växelvis.

Överskottsslammet hämtas av en slambil för vidare transport till Gövikens reningsverk för avvattning. Efter det transporteras slammet till Gräfsåsens avfallsanläggning.

Lits reningsverk

Varje dygn behandlas ca 500 m³ avloppsvatten från Lits samhälle i reningsverket. Antalet anslutna personer är ca 1 300 och verket är dimensionerat för 2 000 personer.

Så här renas avloppsvattnet i Lits reningsverk:

Först passerar avloppsvattnet två mikrosilar där allt skräp fastnar. Därefter tar den kemiska reningen vid med sedimentering i en bassäng (verket har inget biologiskt reningssteg eftersom det inte krävs). Vattnet avskiljs sedan från slammet och leds ut i Indalsälven.

Idag transporteras ca 200 m³ avvattnat slam årligen från Lit till Gräfsåsens avfallsanläggning. På Gräfsåsen komposteras slammet tillsammans med bark under två år. Den slutliga produkten kallas för anläggningsjord.

Lockne reningsverk

Avloppsflödet från Lockne samhälle är ca 30 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är cirka 70 och reningsverket är dimensionerad för 125 personer.

Så här renas avloppsvattnet i Locknes reningsverk:

Anläggningen består av två bassänger. Avloppsvattnet leds in i den första bassängen där skräpet stannar. Bassängen fungerar även som en större slamavskiljare. Vattnet pumpas vidare till nästa bassäng och den kemiska reningen. Verket har inget biologiskt reningssteg men i bassängerna sker en viss spontannedbrytning under sommarhalvåret. Det renade avloppsvattnet leds ut till Locknesjön.

Det slam som avskiljs i dammarna töms ur efter behov. Slammet får frystorka i en slamlagun. Materialet kan sedan användas som anläggningsjord inom anläggningen.

Orrvikens reningsverk

Avloppsflödet från Orrvikens samhälle samt Fannbyn är ca 300 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är cirka 300. Reningsverket är dimensionerat för 500 personer.

Så här renas avloppsvattnet i Orrvikens reningsverk:

Anläggningen består av tre bassänger och en byggnad för kemikaliedosering. I den första bassängen stannar skräpet. Därefter pumpas avloppsvattnet till nästa bassäng och den kemiska reningen. Här finns avskärmningar som bromsar upp vattnet genom att förlänga dess väg. Slammet får då mer tid på sig att sjunka till bottnen och vattnet fortsätter sedan till den sista bassängen. Verket har inget biologiskt reningssteg men i bassängerna sker en viss spontannedbrytning under sommarhalvåret. Det renade avloppsvattnet leds vidare ut i Storsjön.

Dammarna töms på slam vid behov och slammet får frystorka i en slamlagun innan det används som anläggningsjord inom anläggningen.

Tandsbyns reningsverk

Avloppsflödet från Tandsbyns samhälle är ca 120 m³ per dygn. Det är cirka 400 personer anslutna till reningsverket och det är dimensionerat för 500 personer.

Så här renas avloppsvattnet i Tandsbyns reningsverk:

Avloppsvattnet får passera genom ett rensgaller som avskiljer skräpet. Avloppsvattnet sprids sedan ut över ett bärarmaterial som mikroorganismer växer och lever på. Mikroorganismerna sköter den biologiska reningen innan den kemiska reningen tar vid.

Det renade avloppsvattnet leds ut i fyra biologiska dammar och därefter via en bäck till Musviken vid Locknesjön.

Slammet pumpas till slamtorkbäddar. Med slamtorkbädd menas asfalterade, dränerade, ytor där slammet läggs ut och avvattnas. Efter vintern när slammet har frystorkat kör vi det till Gräsfåsens avfallsanläggning.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-01-02