Förslag – utvecklingsområden Vård- och omsorgsförvaltningen 2018

I en omfattande verksamhet finns alltid många utvecklingsområden. Uppdragsenheten lyfter årligen fram några områden som bedöms vara särskilt viktiga att utveckla för nämnden och förvaltningen. Under detta avsnitt redovisas dessa förslag till utvecklingsområden.

Kvalitetsuppföljningar

Även om verksamheternas kvalitet följs upp på olika nivåer uppstår det brister. Årets kvalitetsrapport visar flera exempel på att det arbete som är tänkt att ske på olika nivåer inte fungerar som avsett. Därför behöver arbetet med kvalitetsarbete och uppföljningar på varje nivå förbättras.

För varje enskild verksamhet är det viktigt att arbeta med:

  • förebyggande riskanalyser
  • att utföra egenkontroller av verksamheten (bl.a. medborgares nöjdhet och lagefterlevnad)
  • att utreda eventuella synpunkter och avvikelser samt
  • att använda resultatet av riskanalyser, egenkontroller och synpunkts-/avvikelsehantering för att vidta förbättrande åtgärder

Även om samtliga områden är viktiga vill Uppdragsenheten särskilt lyfta arbetet med avvikelser. Låg förekomst av avvikelser är en signal på att den egna kvalitetsuppföljningen inte fungerar och är därför en signal om att det kan förekomma kvalitetsbrister. Under senare år har det varit tydligt att när en verksamhet mer tydligt väljer att fokusera på arbetet med avvikelser, ökar också antalet avvikelser. En sådan utveckling gick att se inom LSS-bostad under 2017 och inom Daglig verksamhet 2018.

För Myndighetsenhetens del behöver det bli tydligare hur uppföljningar sker. Det handlar dels om det systematiska arbetet med att följa upp individbeslut men också att beskriva den stora mängd ärenden som följs upp under ett år på grund av att behov förändras.

En mer komplett bild av hur medborgare följs upp och hur behov ökar eller minskar över tid skulle ge viktig kunskap. Dels för att bättre förstå på vilket sätt behov kan förväntas öka över tid (exempelvis när det blir allt fler äldre) men också för att bättre kunna följa hur hälsofrämjande åtgärder bidrar till att minska att behov uppstår/ökar.

Uppdragsenheten kommer att fortsätta arbetet med ett tidigt varningssystem för att upptäcka och åtgärda brister. Uppdragsenhetens rutinmässiga arbete med att begära in och analysera egenkontrolluppgifter behöver utvecklas liksom att ta del av Myndighetsenhetens individuppföljning. Det förutsätter att samtliga verksamheter har en fungerande egenkontroll och att Myndighetsenhetens uppföljning av individärenden kan beskrivas.

Uppföljning av lagefterlevnad har under lång tid varit en del som ingår i granskningsarbetet. Inför 2019 pågår en planering kring hur lagefterlevnaden kan följas upp på ett bredare sätt.

Social dokumentation

Under 2018 har Uppdragsenhetens metodutvecklare påtalat brister i social dokumentation. Bristerna har upptäckts i samband att metodutvecklarna hjälpt verksamheterna med upprättande av genomförandeplaner. Identifierade förbättringsområden är:

  • att all personal dokumenterar händelser av betydelse i den sociala journalen
  • vad som dokumenteras
  • hur det dokumenteras
  • medborgarens delaktighet vid dokumentation

Förvaltningsledningen har gett metodutvecklarna och socialt ansvarig samordnare (SAS) i uppdrag att presentera ett förslag till förbättringsåtgärder. Förslaget är att genomföra en utbildning i social dokumentation (SoL och LSS). Utbildningen kommer att omfatta hela processen, från att beslut fattas till och med verkställighet och avslutad insats. Handläggare och enhetschefer inom SoL och LSS samt dokumentationsombud från alla verksamheter kommer att erbjudas denna utbildning som är planerad att genomföras under 2019.

Granskning av samverkan mellan olika verksamheter

Uppföljningen av kvalitet har hittills haft ett huvudsakligt fokus på hur enskilda enheter och verksamheter fungerar. Hur samverkan ser ut mellan enheter och hur samverkan fungerar har däremot inte granskats. Till exempel visar den bästa tillgängliga kunskapen att medborgares behov av hemtjänst minskar när samverkan mellan biståndshandläggare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter fungerar effektivt. De personer som söker hemtjänst kan med andra ord bli stärkta i att självständigt kunna möta sina behov istället för att bli beviljade hemtjänst. Det är ett exempel på hur samverkan har stor betydelse för såväl medborgarens hälsa och självständighet liksom för kommunens kostnader.

Om uppföljning av kvalitet även ska inkludera samverkan behöver ett antal prioriterade samverkansområden identifieras och formerna för uppföljning utvecklas. Uppdragsenheten ser att detta på sikt bör vara en del i den återkommande kvalitetsuppföljningen.

Under 2019 planeras en omorganisation inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Uppdragsenheten konstaterar att verksamheterna behöver vara extra uppmärksamma på potentiella kvalitetsbrister då existerande rutiner kan komma att förändras och att det kommer att ta tid innan den nya organisationen har ”landat”.

Verksamheternas analys på gruppnivå

I alla sammanhang där kvalitet följs upp är det relevant att titta på om det finns systematiska skillnader t.ex. utifrån kön eller ålder. Det återkommande arbetet med Öppna Jämförelser visar att verksamheterna hittills har arbetat i liten omfattning med att systematiskt göra uppföljningar och sammanställa dessa på gruppnivå.

I presentationen av medborgarnas nöjdhet med hemtjänst repspektive särskilt boende är det tydligt att det förekommer skillnader i nöjdhet mellan män och kvinnor. Generellt sett är män mer nöjda med hemtjänsten och kvinnor mer nöjda med särskilt boende. Även om detta är ett första exempel på att det förekommer skillnader kopplat till kön, saknas det kunskap om i vilken omfattning det finns systematiska skillnader och vilka orsaker som ligger bakom.

Även sektor LSS brukarundersökning visar att det förekommer skillnader mellan män och kvinnor. Det var t.ex. fler män än kvinnor sa att de hade varit med och bestämt vad som stod i deras genomförandeplan.

Kunskapen kring jämlikhet inom socialtjänst och LSS är relativt outforskat jämfört med t.ex. hälso- och sjukvården. Där är det känt att det förekommer skillnader t.ex. utifrån kön. Därför bör området undersökas närmare och där behöver såväl förvaltningsledning som verksamheterna ta initiativ. En källa för att studera skillnader i relation till kön är genom Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) men även genom att verksamheten har det perspektivet i samband med sin egenkontroll.

Fortsätta det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kopplat till livsstilsfaktorer

Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en flerårig handlingsplan för att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande med medborgare: "En hälsofrämjande kommun - medborgarens fokus". I handlingsplanen är ett prioriterat område att arbeta med olika livsstilsfaktorer, då de har stor betydelse för hälsan. Ett sådant arbete pågår redan idag på olika sätt inom verksamheterna t.ex. genom aktiviteter på mötesplatser som främjar delaktighet och fysisk aktivitet.

Ytterligare områden som Uppdragsenheten ser som särskilt angelägna att vidareutveckla är att förebygga risk-/missbruk av alkohol och droger, utveckla kost-/matvanor samt förebygga fallskador.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att andelen äldre i befolkningen som har en riskkonsumtion av alkohol ökar. Samtidigt sker i nuläget inget systematiskt arbete i förvaltningen med att identifiera riskbruk eller missbruk. Det finns evidensbaserade metoder (AUDIT och DUDIT) som kan användas i samband med handläggning men som idag inte används. Införandet av sådana metoder skulle vara ett första steg för att uppmärksamma problematik med risk-/missbruk. Kopplat till detta behöver det även finns en plan för lämpliga åtgärder när missbruk uppmärksammas. En bättre systematik inom detta område är angeläget och bör därför prioriteras.

En god kosthållning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig läkemedel, träning och att förebygga sjukdomar. Uppföljningar genom kvalitetsregistret Senior Alert visar att riskbedömningar för att upptäcka risk för undernäring inte utförs i tillräcklig omfattning. Den riktlinje om förebyggande av undernäring som är beslutad följs inte av sjuksköterskor och distriktssköterskor fullt ut. För att utveckla arbetet med att minska risk för undernäring behöver därför fler riskbedömningar genomföras och de befintliga rutinerna följas.

Många äldre personer drabbas av fallskador i Östersund och fallprevention är ett prioriterat område. Konsekvenserna av fallskador är varaktigt nedsatt hälsa för medborgare och leder till omfattande kostnader för samhället. Årets avvikelserapporteringar visar att en betydande del av fall för personer som har hemtjänst sker inomhus och särskilt i sovrummet. Det sker redan fallpreventiva åtgärder och fler åtgärder planeras under 2019. Det behövs dock även bättre kunskap för att förstå varför fall sker, var de sker och vilka ytterligare aktiviteter som bör genomföras för att minska antalet fallskador.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2019-04-17