Vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsrapport 2019

Uppdragsenheten sammanställer varje år en Kvalitetsrapport och en Patientsäkerhetsberättelse för Vård- och omsorgsnämndens verksamheter.

Syftet med rapporterna är att ge Vård- och omsorgsnämnden och förvaltningsledningen en överblick över kvaliteten i de olika verksamheterna. Rapporten kan även användas av nämndens olika utförare som en del i verksamheternas utvecklingsarbete, tillsammans med resultat från egenkontroll och offentlig statistik som Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Resultatet och slutsatserna i rapporten är ett av flera delunderlag i samband med:

  • Vård- och omsorgsnämndens mål-/uppdragsdiskussioner inför kommande verksamhetsår (2020)
  • Förvaltningsledningens granskning av hur Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsledningssystem fungerar och vad som behöver förbättras.

Ledningssystem för kvalitet

Vård- och omsorgsnämnden har infört ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån särskilda krav från Socialstyrelsen (se SOSFS 2011:9).

Ledningssystemet innebär att det har skapats en struktur för hur ledning och verksamhet fortlöpande ska arbeta med att planera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamhetens kvalitet.

Målsättningen är att nämndens samtliga verksamheter ska hålla god kvalitet, vilket innebär att:

1) Vi har nöjda medborgare

2) Vi följer gällande lagstiftning

3) Vi arbetar enligt kommunens kvalitetspolicy och dess fyra dimensioner (tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens)

Utvärderingar av hur ledningssystemet fungerar

Varje år genomförs särskilda interrevisioner för att granska hur kvalitetsledningssystemet fungerar i olika delar av verksamheten.

Förvaltningsledning VOF gör också en årlig utvärdering av kvalitetsledningssystemet i samband med något som kallas för "Ledningens genomgång".

Resultatet av både internrevisioner och "Ledningens genomgång"  presenteras för Vård- och omsorgsnämnden.

Behov och ekonomi över tid

I den här delen beskriver vi Vård- och omsorgsnämndens tre största verksamheter (hemtjänst, särskilt boende och LSS- bostad) utifrån de underlag som finns i Koladalänk till annan webbplats (kommun och landstingsdatabasen), interna beräkningar och tidigare års kvalitetsrapporter. Vidare beskrivs ekonomiska perspektiv över tid.

Även om antalet personer som är beviljade hemtjänst och särskilt boende inte har förändrats i någon större omfattning under de senaste åren är framtidens kraftiga ökning av antalet äldre en faktor som kommer att påverka behovet av resurser och kostnader för äldreomsorg.

Mellan 2016 och 2028 förväntas antalet äldre personer över 80 år att öka från 3 200 till nästan 5 000 personer. År 2017-2018 var det cirka 600 personer som för första gången beviljades någon form av beslut enligt ocialtjänstlagen (SoL).

Vård- och omsorgsnämnden vill genom hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete försöka förbättra medborgarnas hälsa och livskvalitet och därmed också begränsa de ökade behov som förväntas under kommande decennier.

Hemtjänst

Antalet personer i Östersund som är beviljade hemtjänst har under perioden 2014-2017 varit cirka 1 300 personer (avser 65 år och äldre), för 2018 var antalet 1389 personer. Interna uppgifter visar att totalt 2138 personer (i alla åldrar) har någon form av hemtjänst eller serviceinsatser.

Andelen personer som är 65 år eller äldre som är beviljade hemtjänst har legat stabilt på cirka 10 % under den senaste femårsperioden. Genomsnittet för riket har under samma period varit cirka 8 %.

Under samma tidsperiod har det genomsnittliga antalet hemtjänsttimmar per person varit cirka 37 timmar per månad i Östersund jämfört med cirka 33 timmar för riket i genomsnitt.

Personer som har hemtjänst i Östersund skattar fortsatt sin hälsa bättre än vad personer som har hemtjänst i övriga riket gör.

Boendestöd

Boendestöd är ett alternativ till hemtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning och beviljas utifrån en individuell bedömning av funktionshindret, dess konsekvenser och individuella behov.

Antalet personer som är beviljade boendestöd har ökat kraftigt sedan 2015. Då var 75 personer beviljade boendestöd, vilket kan jämföras med 203 personer i december 2019. Antalet personer som är beviljade boendestöd är jämförbar med kommuner av samma storlek. Även nationellt har boendestöd ökat och nästan fördubblats under de senaste tio åren medan insatser enligt socialtjänstlagen som avser hemtjänst i ordinärt boende, särskilt boende, dagverksamhet och trygghetslarm har legat relativt stabilt sedan 2007 (Källa: Socialstyrelsen).

Ökad psykisk ohälsa kan vara en förklaring till den stora ökningen av boendestödsinsatser.

Särskilt boende

När det gäller andelen personer som är 65 år eller äldre som bor på särskilt boende har siffrorna varit stabila under den senaste femårsperioden och jämförbara med övriga riket (3,8 %). Inga nya lägenheter för särskilt boende har tillkommit under åren, kommunen har fortsatt 632 lägenheter inom särskilt boende.

LSS-bostad

Inom LSS-verksamheten har antalet medborgare som beviljas stöd ökat över lång tid, bland annat när det gäller medborgare som är beviljade LSS-bostad. Sedan år 2000 har antalet personer som bor på LSS-bostad ökat med cirka 15-30 fler personer varje år från 248 till 501 (2018). Uppgifterna från Kolada omfattar barn, ungdomar och vuxna. I december 2019 fanns 78 LSS bostäder (vuxna) med totalt 480 boende. För 2019 tyder intern statistik på att ökningen har varit mindre än tidigare år.

Ekonomi

Vård- och omsorgsnämndens budget för 2019 var cirka 1,6 miljarder kronor.

Genom att titta på nettokostnadsavvikelsen (se definition längre ned under detta avsnitt) kan man jämföra Östersunds kostnader med övriga kommuner.

Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg

Åren 2006 till 2016 var nettokostnadsavvikelsen för äldreomsorg högre än genomsnittet för alla kommuner, som mest 14% högre (2011). 2017 och 2018 var nettokostnadsavvikelsen för Östersund något lägre än genomsnittet för alla kommuner.

Faktisk kostnad jämfört med modellberäknad kostnad

graf

Definition - Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) (N20900)

Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65-79 år, 80-89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

Kommentar till tabellen

Andelen äldre med behov av hemtjänst eller särskilt boende har inte ökat i takt med att det blivit fler äldre.

Vård- och omsorgsnämnden fastställde år 2013 en långsiktig strategi för att möta framtida utmaningar (pga. fler äldre och färre personer i förvärvsarbetande ålder). I strategin har nämnden valt att fokusera mer på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att öka medborgarnas självständighet och livskvalitet. Detta kan ha varit en bidragande orsak till att äldreomsorgen i Östersunds kommun under 2018 kostade ca 170 mnkr mindre än vad den skulle ha gjort om kostnadsutvecklingen sedan 2011 istället hade följt rikstrenden. Östersunds kostnadsnivå har istället minskat eller legat stilla under dessa år vilket innebär att kostnadsnivån 2018 låg i nivå med riksgenomsnittet.

Övriga nyckeltal

Andra nyckeltal som beskriver kostnader fördelat på antal invånare eller medborgare med viss typ av insats presenteras i tabellen nedan.

Kostnad per verksamhetsområde från Kolada (19-12-11)

Nyckeltal

2015

2016

2017

2018

Kostnad äldreomsorg per invånare 80+

255 000 **

246 000 **

244 000 ***

252 000**

Hemtjänst, kostnad/brukare

215 000 *

255 000 **

255 000 *

253 000*

Särskilt boende, kostnad/brukare

883 000 **

745 000 *

729 000 *

815 000*

LSS-bostad, kostnad/brukare

833 000 *

867 000 *

875 000 *

908 000*

* Lägre kostnad än liknande kommuner
** Högre kostnad än liknande kommuner
*** Ingen skillnad jämfört med andra kommuner

Tabellen visar att kostnadsutvecklingen per invånare har sjunkit. Det bedöms både bero på minskade behov enligt ovan och en effektivare verksamhet. Kostnaderna per brukare visar på att effektiviteten i verksamheten ökat.

Nämndens mål

Vård- och omsorgsnämnden fastställer varje år egna mål som ska bidra till Kommunfullmäktiges långsiktiga mål och vision samt utveckla den egna kärnverksamheten.

Under 2019 uppnåddes 4 av nämndens 8 mål.

I nedanstående tabell redovisas (1) de kommunövergripande målen, (2) insatser för att nå dessa mål, (3) Vård och omsorgsnämndens mål för 2019 samt (4) måluppfyllelse.


Kommunövergripande mål



Insatser mot kommunövergripande mål



Nämndsmål



Kommentar till mål och uppfyllelse



1. Valdeltagandet i EU-valet 2019 ska öka och tillhöra det övre skiktet i kommungruppen.



Vård- och omsorgsnämnden arbetade inför EU-valet med att ta fram en tillgänglig och anpassad information om valet för nämndens målgrupper.



95% av de medborgare som har insats/-er från VON ska få information om valet samt delges vilka möjligheter och rättigheter medborgaren har för att kunna rösta vid valet 2019



Samtliga medborgare som har insatser från Vård- och omsorgsnämnden har inför valet 2019 fått information om sina möjligheter att rösta i EU-valet.



7. Det psykiska välbefinnandet ska öka och tillhöra det övre skiktet i kommungruppen år 2022.



Nämndens bidrag till detta mål är att fortsätta utveckla handläggning av beslut om, och utförande av insatsen, boendestöd. Vidare har nämnden under 2019, tillsammans med en brukarpanel där representanter med självupplevd psykisk ohälsa ingick, planerat för öppnandet av den nya mötesplatsen på Krondikesvägen 60.



I december 2019 ska det psykiska välbefinnandet hos de medborgare som har insatsen boendestöd och/eller personligt ombud öka jämfört med öka jämfört med varje individs utgångsvärde enligt evidensbaserad mätmetod



Målet uppnås ej på gruppnivå. Inom mätgruppen så var det under 2019 18 personer som hade en högre självskattad hälsa jämfört med föregående år samt ytterligare 9 personer som avslutat insatsen boendestöd med anledning av att medborgarna ansåg att de inte längre hade behov av stödet. 22 personer hade en försämrad upplevd hälsa 2019 jämfört med föregående år. 20 personer hade en oförändrad upplevd hälsa.



8. Kommunen skapar förutsättningar för en meningsfull fritid och sunda levnadsvanor



Inom ramen för "En hälsofrämjande kommun - medborgarens fokus" så ingår livsstilsfrågor och social stimulans som två centrala fokusområden. Det faktum att kostnaderna för äldreomsorgen har minskat med 150-170 mnkr under perioden 2011-2017 torde vara det bästa beviset för att nämndens långsiktiga strategi för att möta den demografiska utmaningen har burit frukt. Handlingsplanen innehåller alltjämt många aktiviteter som ska bidra till en fortsatt god utveckling. Under 2019 har nämnden även tecknat ett samverkansavtal med Kultur- och fritidsnämnden med fokus på Friluftsliv, Fritid, Idrott och Kultur. Sedan tidigare finns ett liknande samarbetsavtal med Samhällsbyggnadsnämnden och där ligger fokus bland annat på en hälsofrämjande samhällsplanering. En viktig del för en fortsatt positiv utveckling är det arbete som nu har initierats i och med medlemskap i Age Friendly Cities and Communities (AFCC) där Vård- och omsorgsnämnden har tagit taktpinnen i skapandet av en kommunövergripande handlingsplan.



I december 2019 ska det ha påbörjats ett samarbetsprojekt mellan VOF och Jämtland-Härjedalens primärvård kring hur vi ska främja goda matvanor, fysisk aktivitet och social genomenskap hos personer över 60 år med tidiga riskfaktorer för ohälsa ( t. ex. högt blodtryck)



Ett utvecklingsarbete inom fallprevention har påbörjats med gemensamma aktivieteter (Region och Kommun) under 2019 med syfte att främja goda levnadsvanor. I dialog med Östersunds primärvård försöker vi nu implementera "Trygg och säker hemma". Ett arbetssätt som har visat på goda resultat i det fallförebyggande arbetet.









Antalet besök på mötesplatserna ska öka med 10 % jämfört med 2018.



Antal besök på nämndens mötesplatser har under året ökat med 18%. Mötesplatserna är alltjämt en viktig satsning i det hälsofrämjande arbetet som nämnden bedrivit under ett antal år.



9. Medborgarnas upplevelse av trygghet ska öka och överstiga genomsnitt i riket år 2020.



Under andra kvartalet 2019 blev Östersunds kommun medlem i Age Friendly cities and communities. En nulägesanalys av 8 områden som är väsentliga för att skapa ett åldrandevänligt samhälle kommer påbörjas vi årsskiftet 2019/2020. Arbetet kräver insatser från samtliga nämnder/förvaltningar i kommunen och kommer också att vara ett uppdrag till alla nämnder inför 2020. Vård- och omsorgsnämnden har det sammanhållande ansvaret för detta arbete.



Nämndsmål: Under 2019 ska VON och VOF aktivt medverka vid två trygghets- och tillgänglighetsvandringar som Miljö- och samhällsnämnden och Samhällsbyggnad anordnar




Nämndsmål: Minska antalet fallskador bland individer 80+ år till 70 /1 000 invånare år 2019.



Under 2019 har inga trygghetsvandringar genomförts även om nämnden har haft resurser avsatta. Vård- och omsorgsförvaltningen har en pågående dialog med Samhällsbyggnadsförvaltningen hur trygghetsvandringar ska organiseras framöver




Antalet fallskador bland personer 80+ var 75/1000 invånare vilket kan jämföras med 76 (2017) och 77 (2016). OBS måttet är ett 3-års medelvärde. Vi ser med andra ord en minskning. Det är tydliga könsskillnader där det förekommer mer fallskador bland kvinnor 84/1000 invånare jämfört med 61/1000 invånare för män. Jämfört med riket (59/1000 invånare) finns Östersund bland de kommuner som har högst förekomst av fallskador. Genom Uppdragsenheten pågår ett arbete med att analysera avvikelser kopplat till fallhändelser. Resultatet presenteras under våren 2020. Det kan konstateras att mer kunskap behövs om varför förekomsten av fallolyckor är så hög i Östersunds kommun. Det pågår sedan hösten 2019 omfattande arbete för att minska fallolyckor och det är i dagsläget för tidigt att analysera effekterna av det. En sammanställning av alla de aktiviteter som gjordes under 2019 har gjorts. Aktiviteterna bygger på bästa tillgängliga kunskap och sker i samverkan med forskare. Ett liknande upplägg i det fallförebyggande arbetet planeras för 2020



12. De fossila koldioxidutsläppen ska minska med 100% till 2030



Nämndens verksamheter jobbar målmedvetet och ambitiöst mot målet. Det sker bland annat genom att i första hand välja fossilbränsefria transporter både inom och utom kommunen. Vidare används resfria möten (Skype, websändningar, telefon, mm) i stor utsträckning av alla verksamheter.



Minst 75% av alla tjänsteresor (utanför kommunen) ska vara fossilbränslefria.



78 % av nämndens resor utanför kommunen genomfördes fossilbränsefritt. När vi inkluderar deltagande på konferenser via websändning, ett område där deltagande har ökat markant inom förvaltningen, klarar nämnden målet med råge.



20. Kommunen skapar förutsättningar för att bygga minst 330 bostäder per år samt minst 100 lägenheter i särskilda boenden till år 2022.



En upphandling av en byggnation av särskilt boende om totalt 80 lägenheter genomfördes 2020. VON har gett förvaltningen i uppdrag att påbörja ännu en upphandling för att möta framtidens behov.



Under 2019 ska byggnation av 196 lägenheter i särskilt boende ha påbörjats



I dialog med Finans och Ledningsutskottet har planeringen av äldreboendet på Solliden avbrutits pga bristande investeringsutrymme. Under 2019 fick ett privat företag tilldelningsbeslut för att bygga 80 lägenheter på Bangårdsgatan som beräknas stå färdigt 1 april 2022. Vidare har Vård- och omsorgsnämnden gett förvaltningen ett uppdrag att påbörja ännu en hyresupphandling för att täcka det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende.



22. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Sjukfrånvaron ska minska och understiga genomsnitt i riket år 2020.



Nämnden har fortsatt sitt arbete med att fullfölja handlingsplanen "Hälsofrämjande arbetsplatser". Under 2019 gjordes en omorganisation med syfte att skapa "rätt förutsättningar i varje led". Förändringen gjordes som en del i att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Under 2020 kommer en ny 3-årig handlingsplan för Hälsofrämjande arbetsplatser tas fram.



2019 ska Vård- och omsorgsnämndens totala sjukfrånvaro vara högst 7,5%



Sjukfrånvaron uppgår till och med november till i genomsnitt 7,2%. Målet är uppnått.


Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-03-16