Förslag – utvecklingsområden Vård- och omsorgsförvaltningen 2020

I en omfattande verksamhet finns alltid många utvecklingsområden. Uppdragsenheten lyfter årligen fram några områden som bedöms vara särskilt viktiga att utveckla för nämnden och förvaltningen. Under detta avsnitt redovisas dessa förslag till utvecklingsområden.

Avvikelser

Att säkra kvaliteten inom varje enskild verksamhet bygger på att det regelbundet genomförs förebyggande riskanalyser, egenkontroller, att synpunkter och avvikelser följs upp samt att dessa underlag används för att utveckla verksamheternas kvalitet. Även om samtliga områden är viktiga vill Uppdragsenheten särskilt lyfta fram betydelsen av arbetet med avvikelser. Låg förekomst av avvikelser är en signal på att den egna kvalitetsuppföljningen inte fungerar och att det kan förekomma kvalitetsbrister. Under senare år har det visat sig att när en verksamhet mer tydligt väljer att fokusera på arbetet med avvikelser, ökar också antalet avvikelser. En sådan utveckling gick att se inom LSS-bostad under 2017, inom daglig verksamhet 2018 och under 2019 inom boendestöd.

Ett ökat antal avvikelser kan med andra ord ses som en positiv utveckling, men det förutsätter att avvikelserna leder fram till konkreta åtgärder som förbättrar kvaliteten. Sammantaget för Vård och omsorgsförvaltningens verksamhet 2019 skrevs det cirka 10 000 avvikelser. Det finns därmed en god bild av hur vanligt det är med avvikelser inom olika verksamheter samt vilka orsakerna är bakom avvikelser. Det saknas dock kunskap om vilka åtgärder avvikelserna leder till och på vilket sätt det påverkar verksamhetens kvalitet. Avvikelser kopplat till hälso-och sjukvård står för 79% av samtliga avvikelser, socialtjänst 13% och LSS 8%.

Fallhändelser och läkemedelshändelser utgör de i särklass vanligaste orsakerna till att avvikelser skrivs. I årets rapport finns en sammanställning av avvikelser kopplat till fallhändelser inom hemtjänst och särskilt boende. Sammanställningen ger möjlighet att se skillnader mellan enheter, var fallhändelser sker och när de sker. Till exempel är det tydligt att fler fallhändelser rapporterats lördagar än övriga dagar. Vilka orsaker som kan ligga bakom det behöver undersökas närmare. Den typen av underlag kan sedan användas för att föra en fördjupad dialog om fallförebyggande insatser. Kommande år kan liknande sammanställningar bidra till en bättre bild av mönster när det gäller andra typer av avvikelser.

Idag saknar vi en samlad bild av vilka åtgärder avvikelser leder till och om dessa åtgärder leder till kvalitetsförbättringar. Det ser Uppdragsenheten som en viktig uppgift kommande år att få en bättre samlad bild även av de åtgärder som avvikelser leder till. På sikt bör ambitionen vara att samtliga verksamheter säkerställer att avvikelser rapporteras och analyseras på ett sätt som bidrar till verksamheternas kvalitet. I detta arbete har samtliga chefer ett viktig ansvar men även verksamhets- och kvalitetsansvariga i det övergripande arbetet med att sammanställa och analysera avvikelser på gruppnivå, till exempel fallhändelser inom hemtjänst.

Medborgarnöjdhet

Inför 2019 uppmanades samtliga verksamheter att redovisa resultatet från sin egenkontroll avseende medborgarnöjdhet. I årets kvalitetsrapport redovisas medborgarnöjdhet från fler verksamheter än tidigare år och nöjdheten i fler verksamheter går att jämföra med resultat på nationell nivå. Det är en klart positiv utveckling och Uppdragsenheten vill lyfta fram några områden som kan utvecklas för att ge en än mer komplett bild av medborgarnöjdheten

  • att samtliga verksamheter genomför den egenkontroll de ska göra och redovisar den på ett likartat sätt som till exempel LSS-bostad och Myndighetsenheten gör
  • när verksamheter följer upp medborgarnöjdhet bör kommunens kvalitetspolicy och dess fyra dimensioner belysas (tillgänglighet, inflytande, bemötande och kompetens)
  • att verksamheterna är tydliga med hur urvalet gjordes till medborgarundersökningar och varför det gjordes på det sättet
  • att verksamheterna tydliggör på vilket sätt resultatet från medborgarundersökningar används för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten

Samverkan mellan olika verksamheter

Uppföljningen av kvalitet har hittills haft ett huvudsakligt fokus på hur enskilda enheter och verksamheter fungerar. Hur samverkan ser ut mellan enheter och hur samverkan fungerar har däremot inte granskats. I alla processer där vården och omsorgen omfattar flera led eller övergångar mellan olika enheter finns risk att samverkan brister. Det kan till exempel gälla i

  • gränslandet mellan olika vårdgivare,
  • mellan dag och nattverksamhet
  • i gränslandet mellan utredning och beslut om insatser, genomförande och uppföljning.

Till exempel visar den bästa tillgängliga kunskapen att medborgares behov av hemtjänst minskar när samverkan mellan biståndshandläggare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter fungerar effektivt. De personer som söker hemtjänst kan med andra ord bli stärkta i att självständigt kunna möta sina behov istället för att bli beviljade hemtjänst. Det är ett exempel på hur samverkan har stor betydelse för såväl medborgarens hälsa och självständighet liksom för kommunens och den enskildes kostnader. Genom att inte ge den enskilde optimal tillgång till rehab blir hen mer beroende av hemtjänst än nödvändigt vilket innebär en kostnad för den enskilde.

Om uppföljning av kvalitet även ska inkludera samverkan behöver ett antal prioriterade samverkansområden identifieras och formerna för uppföljning utvecklas.

Uppdragsenheten kommer att genomföra ett antal aktiviteter under 2020 för att förbättra samverkan kring individerna i våra målgrupper.

Analys på gruppnivå

I alla sammanhang där kvalitet följs upp är det relevant att titta på om det finns systematiska skillnader till exempel utifrån kön eller ålder. Det återkommande arbetet med Öppna Jämförelser visar att verksamheterna hittills har arbetat i liten omfattning med att systematiskt göra uppföljningar och sammanställa dessa på gruppnivå.

I presentationen av medborgarnas nöjdhet med hemtjänst respektive särskilt boende är det tydligt att det förekommer skillnader i nöjdhet mellan män och kvinnor. För att ta hemtjänst som ett exempel är män genomgående mer nöjda i undersökningen ”Vad tycker äldre om äldreomsorgen?” Detta är enbart ett exempel på att det förekommer skillnader kopplat till kön men det saknas kunskap om i vilken omfattning det finns systematiska skillnader och vilka orsaker som ligger bakom.

Kunskapen kring jämlikhet inom socialtjänst och LSS är relativt outforskat jämfört med t.ex. hälso-och sjukvården. Där är det känt att det förekommer skillnader t.ex. utifrån kön. Därför bör området undersökas närmare och där behöver såväl förvaltningsledning, Uppdragsenheten liksom verksamheterna ta initiativ för att förbättra kunskapen. En källa för att studera skillnader i relation till kön är genom Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) men även genom att verksamheten har det perspektivet i samband med sin egenkontroll.

För att påbörja förvaltningens arbete med analyser på gruppnivå är det viktigt att förvaltningsledningen tar ställning till inom vilka områden ett sådant arbete bör påbörjas och tydliggöra formerna för det arbetet och hur den kunskap som skapas genom arbetet används för att utveckla verksamheternas kvalitet.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-03-16