Bostad med särskild service för vuxna LSS - kvalitetsuppföljning

Verksamhetens uppdrag

Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS kallas i Östersunds kommun för LSS-bostad. Förkortningen LSS står för Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

LSS-bostad är en omfattande insats för människor med funktionsnedsättning enligt lagens personkretsar. Insatsen ges enligt beslut om gruppbostad eller servicebostad. I LSS-bostad ingår allt det stöd som behövs för att personen ska kunna leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt.

Insatsen kan även ges i form av annan särskild anpassad bostad. I denna boendeform ingår inte stödinsatser enligt ovan.

Den 12 december 2019 fanns det 78 LSS- bostäder med 493 lägenheter.
(Källa: bosamordnare LSS)

Sammanfattande kommentar om verksamhetens kvalitet

Sektor LSS (kallad Sektor Funktionshinder från september 2019) har på ett systematiskt sätt följt upp medborgarnas nöjdhet i form av Socialstyrelsens brukarundersökning hösten 2019.

De 9 (av 78) LSS-bostäder som kvalitetsgranskats under 2019 visade sammantaget på en god kvalitet.  Då inga LSS-bostäder granskades under 2018 fínns det inga jämförbara resultat.

Verksamheten ska erbjuda hälso- och vårdplanering (HOV) för den enskilde 1 ggr år. I samband med detta ska riskbedömningar för ohälsosamma levnadsvanor, risk för fall mm genomföras. MAS/MAR genomförde en egenkontroll 2019 där endast ca 50% av enheterna svarade. Där framkom att 36% av personer från de enheter som svarat hade en aktuell HOV.

Uppdragsenheten arbetar med ett så kallat ”tidigt varningssystem”. De signaler på bristande kvalitet som uppmärksammas dokumenteras, analyseras och ligger till grund för att identifiera brister eller risk för brister i verksamheten. Tidigt varningssystem, löpande och planerade uppföljningar har inte visat några allvarliga brister i kvalitet inom verksamhetsområdet.

Nöjdhet

Sektor LSS (kallad Sektor Funktionshinder från september 2019) har på ett systematiskt sätt följt upp medborgarnas nöjdhet i form av Socialstyrelsens brukarundersökning hösten 2019.  Metod, resultat och reflektioner finns att läsa i verksamhetens rapport "Vad tycker du?" medborgarundersökning PDFi sektor funktionshinder 2019.

Risker och avvikelser

Avvikelser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS-bostad hade under mätperioden 2018-12-01 till 2019-11-30 rapporterat in LSS-avvikelser enligt följande:

  • Hot och våld, 52 stycken
  • Brist i/uteblivna servicetjänster, 46 stycken
  • Brist i utebliven information/kommunikation/samverkan, 44 stycken
  • Brist i/utebliven personlig omvårdnad/hygien 36 stycken
  • Brister i utebliven transport, 35 stycken
  • Brist i/utebliven tillsyn, 31 stycken
  • Brist i/uteblivna sociala aktiviteter, 28 stycken
  • Självskadebeteende, 21 stycken
  • Brist i trygghet, 21 stycken
  • Brist i mathållning, 17 stycken
  • Brist i/utebliven dokumentation, 15 stycken
  • Brist i/utebliven fritid/motion, 9 stycken
  • Brist i bemötande, 6 stycken
  • Övrigt, 6 stycken
  • Brist i utebliven daglig verksamhet, 2 stycken
  • Brist i/utebliven vård i livets slut, 1 stycken
  • Missförhållande, 1 stycken
  • Tvång- och begränsning, 1 stycken

Under 2019 rapporterade LSS-bostäderna 372 LSS-avvikelser mot 310 föregående år. Avvikelserna handlar till största del om brister i/uteblivna insatser och hot och våld. Nedanstående tabell visar antal avvikelser per lagrum jämfört men fjolårets.

LSS-Bostad

HSL

LSS

SoL

Totalt

Antal avvikelser 2019

700

372

0

1072

Antal avvikelser 2018

737

310

15

1062

Det är 11 LSS-bostäder som inte lämnat in någon LSS-avvikelse under 2019. Detta motsvarar 13% av LSS-bostäderna att jämföra med fjolårets 28%

Avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Antalet avvikelser kring läkemedel ligger kvar på samma nivåer som 2018. Den mest förekommande läkemedelsavvikelsen är utebliven dos, dvs. att personal ofta glömmer att ge ordinerade läkemedel.

Inom LSS bostad är antalet rapporterade fallhändelser under 2019 jämförbara med året innan. Inga höftfrakkturer rapporterades.

Kvalitetsgranskning

Metodbeskrivning

Uppdragsenheten har som målsättning att genomföra kvalitetsgranskningar hos alla utförare vart tredje år enligt särskild plan. Däremellan kan kvalitetsgranskning ske hos verksamheter där det kommit in klagomål, avvikelser, lex Sarah och lex Maria som antyder att det finns en uppenbar risk för bristande kvalitet.

Under 2019 har Uppdragsenheten granskat 9 av kommunens 78 LSS-bostäder. Urvalet av LSS-bostäder som kvalitetsgranskats gjordes bland bostäder som aldrig tidigare granskats eller som granskats för många år sedan.

Varje kvalitetsgranskning utförs av två personer från Uppdragsenheten. Dessa har kompetens och erfarenhet inom både socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Information till ledningen

Uppdragsenheten informerar ledningen vid det aktuella boendet cirka 6 veckor före den planerade kvalitetsgranskningen. Skriftlig information om dag och tid för kvalitetsgranskningen, skickas till respektive enhetschef cirka 4 veckor före de planerade kvalitetsgranskningarna. Uppdragsenheten begär då in ett antal skriftliga dokument och rutiner inför kvalitetsgranskningen. Detta material kan variera utifrån verksamhet och situation.

Förberedelse inför kvalitetsgranskning

Uppdragsenheten förbereder kvalitetsgranskning genom att analysera:

  • Journalföring enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
  • Social journal
  • Genomförandeplaner
  • Händelser/ risker och avvikelser/ synpunkter och klagomål
  • Begärda dokument utifrån uppdrag och kvalitetskrav

Kvalitetsgranskning vid boendet

De som genomför kvalitetsgranskningarna träffar 2 boendepersonal under cirka 2 timmar, därefter legitimerad personal och enhetschef i cirka 2 timmar.

Uppdragsenheten gör strukturerade intervjuer med uppdrag och kvalitetskrav som underlag och svaren dokumenteras.

Analys

Efter genomförda intervjuer och kvalitetsgranskning gör Uppdragsenheten en gemensam bedömning av hur väl kvalitetskraven är uppfyllda. Svaren från intervjuerna poängsätts enligt ett särskilt utvärderingsinstrument.

Så här fungerar poängsättningen vid kvalitetsgranskningarna:

Utvärderingsinstrument vid kvalitetsgranskning

Omdöme/ Värdering


Åtgärd


0

Ok

Utmärkt kvalitet, systematik i utförande och rutiner

Inga åtgärder.

1

Vissa brister

Bra kvalitet men ej helt systematisk

Följs upp vid nästa planerade uppföljning. Brist som inte åtgärdas föranleder anmärkning (2:a).

2

Anmärkning

Fel och brister i större omfattning

Åtgärdsplan inom två veckor viktiga kriterier omedelbart. Brist som inte åtgärdas föranleder stor anmärkning (3:a)

3

Stor anmärkning

Stora brister, ingen systematik och/eller
allvarlig kritik från MAS*/MAR*/SAS* eller IVO*

Omgående rättelser, åtgärdsplan för löpande uppföljning
Vid återkommande stora anmärkningar

Förkortningar i tabellen ovan

* MAS - medicinskt ansvarig sjuksköterska

* MAR - medicinskt ansvarig för rehabilitering

* SAS - socialt ansvarig samordnare

* IVO - Inspektionen för vård och omsorg

Totalpoäng vid kvalitetsgranskning

Poäng

Åtgärd

0-10 poäng

Ingen åtgärd om endast 1:or. Om 2:or krävs en åtgärdsplan.

11-20 poäng

Samlad åtgärdsplan

>20 poäng

Samlad åtgärdsplan, omedelbar rättelse

Återföring av resultat

Information om resultat från kvalitetsgranskningen återförs till ansvarig ledning vid boendet senast 2 veckor efter granskningen. När utföraren har brister som kräver åtgärdsplaner ska dessa presenteras inom överenskommen tid och beroende av bristernas allvarlighetsgrad.

Resultat

Resultat av granskning LSS bostad

Kval. krav

Brunflov. 66

Fältjägargr. 22

Hamng. 5

Kyrkg. 5

Midgårsg. 3

Ruuthsv. 3

Ryttarv. 83

Skogsbruksv. 99

Tegelbruksv. 11 plan 3

Bemötande/Kartläggning av risker


1

1

1

1



1

1

Inflytande/delaktighet/anpassat stöd



1







Inflytande delaktighet

"Viktigt för mig"

1




1


1

1


Inflytande/delaktighet

Uppföljning

1

1



1

1

1


1

Kontaktmannaskap

överenskommelse

1



1

1


1



Individuell planering

genomförandeplan





1





Individuell planering

SIP

1

1

1

1

1


1

1

1

Dokumentation

social journal


1


1


1



1

Informationsöverföring

rutin









1

Avvikelser LSS, HSL


2

1

1

1



1

1

Förebyggande tvångs och begränsningsåtgärder

1

1





1


2

Hanterng av privata medel


1


1


1



1

Rutin nyckelhantering


1

1

1


1



1

Total poäng

5

9

5

7

7

4

5

4

10

Vid två av de granskade bostäderna uppmärksammades brister som krävde åtgärdsplan.

  • Vid en av bostäderna saknas systematiskt arbete med avvikelser. LSS-avvikelser rapporteras ej och rutin för analys och återföring saknas.
  • Vid en annan av bostäderna uppmärksammades brister i uppföljning och dokumentation av pågående skyddsåtgärder. Behov finns av genomgång av gällande riktlinjer för att förebygga tvång och begränsningsåtgärder.

Slutsatser

Kvaliteten på de granskade LSS-bostäderna bedöms överlag vara god. Majoriteten av bostäderna arbetar utifrån uppdrag och krav på ett systematiskt och bra sätt. Begärda dokument inför kvalitetsgranskning håller överlag en god kvalitet. Vi ser dock att verksamheten har vissa utvecklingsområden.

6 av de 9 granskade LSS-bostäderna hade inte genomfört någon systematisk kartläggning av risker för sämre bemötande inom LSS-bostaden. Detta utvecklingsområde har även uppmärksammats i tidigare kvalitetsgranskningar av andra LSS-bostäder och bedöms medföra en risk för att brister i bemötande inte uppmärksammas och åtgärdas.

2015 förändrades strukturen i verksamhetssystemet Procapita vilket innebar att både chef och personal ska dokumentera under flik Händelser av betydelse i sociala journalen. Genomförd granskning 2019 visar en minskning av chefens "närvaro" i den sociala journalen och i dokumentationen jämfört med tidigare år. Det är svårt att dra slutsatser om varför.

Personalen som arbetar närmast medborgaren har bristande kunskap om samordnad individuell plan (SIP), de gällande riktlinjerna och kommunens ansvar. Det kan medföra en risk för att brister i samordning mellan kommun och Region Jämtland/Härjedalen som drabbar den enskilde inte uppmärksammas och åtgärdas. Flera i personalen lyfter exempel på brister i samordning vid intervjuer.

Verksamheten arbetar aktivt i samarbete med legitimerad personal. Man arbetar tillsammans med hälso- och vårdplanering (HOV) och har påbörjat riskanalyser för ohälsosamma levnadsvanor hos den enskilde för att kunna erbjuda ett sammanhållet stöd.

Intervjuerna med chefer och personal visar att verksamheten överlag lyckas tillgodose behoven av kompetensutveckling. Satsningar på verksamhetsstöd och utbildningar inom bland annat anpassad kompletterande kommunikation (AKK) har bidragit till god kvalitet när det gäller anpassning av individuellt stöd utifrån varje medborgares behov.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-03-16