Särskilt boende enligt SoL - kvalitetsuppföljning

I Östersunds kommun finns 21 särskilda boenden med totalt 632 lägenheter. 16 boenden drivs i kommunal regi och 5 boenden drivs i privat regi (Förenade Care och Vardaga).

Verksamhetens uppdrag

Särskilt boende är till för människor med så stort behov av vård, omsorg och trygghet att det inte går att ordna i deras eget hem. I särskilt boende kan personen få hjälp dygnet runt.

Uppdraget innebär att ge omvårdnad, service och hälso- och sjukvård, utifrån behov, till personer som har beslut om särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Verksamheten ska bedrivas dygnet runt under årets alla dagar. Verksamheten ska inriktas på att personer som bor i det särskilda boendet får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Sammanfattande kommentar om verksamhetens kvalitet

Nöjdheten inom särskilt boende i Östersunds kommun har för 2019 ett resultat som är likvärdigt med de senaste årens resultat.

Skillnaderna i nöjdhet mellan privat och kommunal regi har förändrats jämfört med 2018 och nu är nöjdheten högre inom kommunal regi. Av de frågor som direkt gäller kvalitén på särskilt boende har kommunal regi ett bättre resultat på alla frågor jämfört med privat regi. Män och yngre personer har ett mer positivt resultat.

Avvikelserapporteringen inom särskilt boende har minskat från 4823 år 2018 till 4181 år 2019. De flesta avvikelserna enligt SoL är brist i trygghet, uteblivna insatser samt hot och våld. Den största andelen avvikelser enligt HSL är uteblivna läkemedel och fall händelser.

Fall händelser har ökat med 21% jämfört med 2018. Utebliven vårdåtgärd och behandling/träning har fördubblats jämfört med 2018. Antalet rapporterade höftfrakturer har ökat från 17 st 2018 till 30 under 2019. Det är oroande att Uppdragsenheten inte kan se något resultat av det fallförebyggande arbetet.

Under 2019 har 11 särskilda boenden inom intern utförare kvalitetsgranskats. Efter inlämnade åtgärdsplaner visar enheterna på en god kvalitet men med vissa brister inom några få kvalitetskritiska områden. 

Liksom tidigare år visar Socialstyrelsens undersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" att Östersunds kommun har ett sämre resultat än riket. Det är också stora skillnader mellan enheter både inom privat och kommunal regi. Det visar att verksamheten fortsatt behöver arbeta med medborgarnas nöjdhet som en del i utvecklaverksamheternas kvalitet.

Utifrån resultat som presenterats i Socialstyrelsens enkätundersökning angående brukarnöjdhet har Uppdragsenheten kontaktat ledningen för de privata utförarna som hade låg nöjdhet. Uppdragsenheten har begärt in och fått åtgärdsplaner som ska säkerställa arbetet med att öka brukarnöjdheten på enheterna framåt.

Nöjdhet

Socialstyrelsens genomför varje år en rikstäckande enkätundersökninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med frågor om hur äldre uppfattar kvaliteten i särskilda boenden.

Metod

I 2019 års undersökning deltog 265 personer i Östersund i undersökningen om särskilt boende, vilket var 49 % av de tillfrågade.

Resultat

Vi presenterar resultatet för Östersunds kommun med hela Sveriges resultat inom parentes.

Trettiofem procent av de som besvarade enkäten gjorde det själv eller tillsammans med någon annan, övriga enkäter besvarades av någon annan. Äldre som bor på särskilt boende i Östersund skattar sin hälsa ungefär jämförbart med övriga Sverige. Det enda undantaget är att färre personer i Östersund har stora svårigheter att förflytta sig.

  • 31 % (32 %) säger att hälsan är ganska eller mycket dålig
  • 59 % (60 %) besväras av ängslan, oro eller ångest
  • 24 % (18 %) besväras ofta av ensamhet
  • 41 % (46 %) har stora svårigheter eller kan inte förflytta sig självständigt inomhus

Upplevelse av boendet

I Östersund fick 88 % (87 %) plats på det äldreboende de ansökte om. 73 % (81 %) är mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet. Nöjdheten är högre i kommunal regi (77%) jämfört med privat regi (58%).

  • 80 % (88 %) att det känns mycket eller ganska tryggt att bo på sitt äldre boende
  • 67 % (74 %) att de trivs med sitt rum eller lägenhet
  • 53 % (63 %) att de trivs med de gemensamma utrymmena
  • 58 % (67 %) att de trivs med utomhusmiljön
  • 51 % (58 %) att det är ganska eller mycket bra möjligheter att komma utomhus
  • 55 % (63 %) att de är ganska eller mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds
  • 69 % (74 %) tycker att maten smakar bra eller mycket bra
  • 63 % (68 %) tycker att måltiderna är en trevlig stund på dagen (alltid/oftast)
  • 45 % (47 %) vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet

Upplevelsen av att det är mycket eller ganska lätt att komma i kontakt med olika personalgrupper varierar:

  • Läkare 57 % (54 %)
  • Sjuksköterska 80 % (75 %)
  • Personalen 77 % (83 %)
  • 78 % (86 %) tycker att samarbetet med äldreboendet fungerar bra

Upplevelse av personalen

  • 88 % (93 %) tycker att personalen brukar ha ett bra bemötande
  • 77 % (85 %) känner förtroende för alla eller de flesta av personalen
  • 65 % (72 %) tycker att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete
  • 76 % (79 %) tycker att personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras
  • 53 % (60 %) tycker att de kan påverka vid vilken tid de får hjälp
  • 39 % (47 %) att personalen meddelar i förväg om det blir förändringar

Överlag är resultaten likvärdiga med de senaste årens resultat. Genom Socialstyrelsens uppgifter finns möjligheter att göra jämförelser kopplat till regiform, kön och ålder. Viktigt att notera när det förekommer synbara skillnader t.ex. mellan olika grupper, eller över tid från år till år är hur stora skillnader som kan sägas vara slumpmässiga eller statistiskt säkerställda.

Vad som är en statistiskt säkerställd skillnad varierar mellan olika frågor och svarsalternativ, vanligen i intervallet 2-8 procentenheter.

Skillnader kopplat till regiform

Av de 19 frågor som direkt gäller kvalitén på särskilt boende har kommunal regi ett bättre resultat på alla frågor jämfört med privat regi på. Skillnaden varierar mellan 6 till 33% i hur många som lämnat ett positivt svar. Den största skillnaden gäller upplevelsen av om personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbetet där 71% bland de som bor på kommunens särskilda boenden svarar ja alltid/oftast jämfört med 38 % i privat regi. Även den sammantagna nöjdheten skiljer sig mycket, från 77% som är mycket eller ganska nöjda i kommunens regi jämfört med 58 % i privat regi.

Skillnader kopplat till kön

Av de 19 frågor som direkt gäller kvalitén på särskilt boende har män mer positiva svar på 17 frågor och kvinnor på 1 fråga. Skillnaden varierar mellan 1 till 18 procentenheter i hur många som lämnat ett positivt svar. Den fråga som har den största skillnaden handlar om personalen meddelar om tillfälliga förändringar där 33% av kvinnorna svarar ja alltid/oftast jämfört med 51 % av männen.

Skillnader kopplat till ålder

Av de 19 frågor som direkt gäller kvalitén på särskilt boende har personer som är 65-79 år mer positiva svar på 16 frågor och personer som är 80 år eller äldre mer positiva svar på 3 frågor. Skillnaden varierar mellan 1 till 17 procentenheter i hur många som lämnat ett positivt svar. Den fråga som har den största skillnaden handlar om de gemensamma utrymmena upplevs trivsamma där 66% av de som är 65-79 år tycker att de är trivsamma jämfört med 49% bland de som är 80 år och äldre.

Reflektion

Vård- och omsorgsnämnden har valt ”nöjdhet med det särskilda boendet” som indikator för brukarnöjdhet vilket är kopplat till ett socialt hållbart Östersund. Målet att minst 83 % av de som bor på särskilt boende ska vara ganska eller mycket nöjda uppnås inte. I år svarade 73 % att de är ganska eller mycket nöjda med sitt äldreboende vilket är lägre än föregående år och lägre än riket.

På de flesta frågor visar resultatet att Östersunds kommun ligger under genomsnittet nationellt. Skillnaderna mellan kommunal och privat regi är påtagliga där kommunen genomgående har ett klart bättre resultat än privata utförare. Nationellt har kommunal regi ett något bättre resultat vad gäller sammantagen nöjdhet jämfört med egen regi. Sett till samtliga frågor är dock resultaten likvärdiga mellan kommunal och privat regi.

Spridningen vad gäller nöjdhet på enskilda frågor är mycket stor mellan olika enheter. Både inom kommunal och privat regi finns enheter som har ett mycket bra resultat och att det finns enheter som har stor förbättringspotential. De skillnader som förekommer kopplat till kön och ålder bör även de diskuteras i verksamheterna. Att män och yngre äldre genomgående har ett bättre resultat tyder på att vården riskerar att upplevas ojämlik.

Eftersom en hög andel av enkäterna (2/3) har besvarats av någon annan än personen själv är det viktigt att hela tiden jobba för att skapa delaktighet med närstående. En del i att skapa delaktighet är att den enskilda personen och även närstående vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet. Detta är även något som är viktigt för att tidigt uppmärksamma kvalitetsbrister. Därför behöver verksamheterna se över både hur personen men också närstående blir mer medvetna om hur de ska göra för att lämna synpunkter och klagomål.

Risker och avvikelser

Avvikelser enligt socialtjänstlagen (SoL)

Av de 11 särskilda boenden som granskats under mätperioden 2018-12-01 till 2019-11-30 har totalt 229 SoL-avvikelser rapporterats.

  • Brist i/utebliven personlig omvårdnad/hygien, 60 stycken
  • Brist i trygghet, 54 stycken
  • Hot och våld, 39 stycken
  • Brist i/utebliven tillsyn, 25 stycken
  • Brist i /utebliven tillsyn, 17 stycken
  • Brist i utebliven information/kommunikation/samverkan, 10 stycken
  • Brist i/utebliven dokumentation, 5 stycken
  • Brist i mathållning, 5 stycken
  • Brist i bemötande, 4 stycken
  • Brist i/uteblivna sociala aktiviteter, 1 stycken
  • Brist i/ utebliven vård i livets slut, 1 stycken
  • Övrigt, 8 stycken

Avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Av de 11 särskilda boenden som granskats under mätperioden 2018-12-01 till 2019-11-30 har totalt 2394 avvikelser rapporterats

  • Läkemedelshändelse, 989 stycken
  • Fall utan fysisk skada, 1003 stycken
  • Fall med fysisk skada, 169 stycken
  • Brist i/ utebliven vårdåtgärd, 68 stycken
  • Händelse med hjälpmedel felaktig hantering, 53 stycken
  • Händelse med hjälpmedel produktfel, 2 stycken
  • Brist i/utebliven dokumentation, 39 stycken
  • Brist i trygghet, 36 stycken
  • Brist i information, kommunikation, samverkan, 35 stycken
  • Brist i/utebliven rehabilitering, 24 stycken
  • Brist i/utebliven personlig omvårdnad, 14 stycken
  • Händelse med passivt larm, 11 stycken
  • Brist i mathållning, 5 stycken
  • Risk för tvångs och begränsning, 3 stycken
  • Brist i/utebliven tillsyn, 3 stycken
  • Tryckskada/trycksår, 2 stycken
  • Brist i/utebliven vård i livets slut, 2 stycken
  • Brist i/ utebliven fritid och motion, 1 stycken
  • Brist i/utebliven social aktivitet, 1 stycken
  • Brister i bemötande, 1 stycken
  • Hot och våld, 1 stycken

Analys och slutsats

Övervägande delen av avvikelser vid de granskade boendena är läkemedelshändelser och fallhändelser. Under 2020 kommer digital signering för läkemedel att införas. Förväntad effekt är att läkemedelshändelserna ska minska. Uppdragsenheten kommer att följa upp följsamheten till riktlinje för förebyggande av fall.*

Det går att konstatera att SoL avvikelser är en liten del av det systematiska kvalitetsarbetet och behöver utvecklas. Det motsvarar endast 9,5 % jämförelsevis mot avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Brist i personlig omvårdnad, trygghet och tillsyn står för cirka 60% av SoL avvikelserna. Hot och våld står för cirka 17% av avvikelserna och de flesta är mellan de boende. Totalt är volymen för liten för att göra någon mer omfattande analys.

* Mer information om avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen finns i Patientsäkerhetsberättelse 2019.

Kvalitetsgranskning

Metodbeskrivning

Uppdragsenheten har som målsättning att genomföra kvalitetsgranskningar hos alla utförare vart tredje år enligt särskild plan. Däremellan kan kvalitetsgranskning ske hos verksamheter där det kommit in klagomål, avvikelser, lex Sarah och lex Maria som antyder att det finns en uppenbar risk för bristande kvalitet.

Varje kvalitetsgranskning utförs av två personer från Uppdragsenheten. Dessa har kompetens och erfarenhet inom både socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Under 2019 har Uppdragsenheten arbetat med att utveckla metoden för kvalitetsgranskningar inom särskilt boende. Metoden för kvalitetsgranskning kan genomföras i nedanstående två nivåer.

Kvalitetsgranskning – basnivå
Denna metod genomförs alltid inledningsvis genom att ta in och värdera följande underlag;

  • Enkätsvar från Uppdragsenhetens medborgarenkät
  • Socialstyrelsens brukarundersökning
  • Händelser/ risker och avvikelser/ synpunkter och klagomål
  • Statistik från kvalitetsregister
  • Dokumentationsgranskning HSL, Hälsojournal
  • Dokumentationsgranskning SoL/LSS, Social journal
  • Individuppföljning från Myndighetsenheten
  • Tidigt varningssystem
  • Egenkontroll
  • Begärda dokument utifrån kvalitetskrav och riktlinjer

Efter värdering av de skriftliga underlagen genomförs en intervju med 4 vård- och omsorgspersonal, inklusive 1 vikarie. Därefter genomförs en gemensam intervju med ledning och legitimerad personal. Intervjufrågorna utgår från ett antal kvalitetskritiska områden. Om granskningen visar på brister i kvalitetskritiska områden begärs en åtgärdsplan från enheten. Bedömningen sammanfattas i en rapport.

Om de skriftliga underlagen eller intervju med personal visar på omfattande brister i kvaliteten så fortsätter granskningen utifrån fördjupad nivå (se nedan).

Kvalitetsgranskning – fördjupad nivå

Denna metod används vid upptäckt av omfattande brister under granskning på basnivå. Fördjupad granskning kan även bli aktuellt om det framkommit allvarliga brister på annat sätt ex, synpunkter, klagomål, avvikelser mm. Granskning på fördjupad nivå genomförs med intervjuer som omfattar alla 77 kvalitetskraven.

Efter de genomförda intervjuerna och värdering av de skriftliga underlagen gör Uppdragsenheten en bedömning av hur väl kvalitetskraven är uppfyllda. Den sammanfattande bedömningen poängsätts enligt ett särskilt utvärderingsinstrument.

Förkortningar i tabellen nedan
* MAS - medicinskt ansvarig sjuksköterska
* MAR - medicinskt ansvarig för rehabilitering
* SAS - socialt ansvarig samordnare

* IVO- Inspektionen för vård och omsorg

Information till ledningen

Uppdragsenheten informerar ledningen vid de aktuella boendena cirka 6 veckor före de planerade kvalitetsgranskningarna. Skriftlig information om dag och tid för kvalitetsgranskning, skickas till respektive enhetschef cirka 4 veckor före de planerade kvalitetsgranskningarna. Uppdragsenheten begär då in ett antal skriftliga dokument och rutiner inför kvalitetsgranskningen. Detta material kan variera utifrån verksamhet och situation.

Enkät till personer som bor i särskilt boende

För att ta reda på hur nöjda personerna som bor i boendet är, skickar Uppdragsenheten en enkät till dem, dess närstående eller godemän inför kvalitetsgranskningarna.

Enkäten innehåller följande frågor:

  • Hur nöjd är du med den hjälp och det stöd du eller din närstående får från personalen?
    (Här markeras med ett kryss mellan 1 till 10, där 1 = missnöjd och 10= mycket nöjd.)
  • Vad tycker du fungerar bra? (Öppen fråga)
  • Vad tycker du behöver förbättras? (Öppen fråga)
  • Känner du till vem som är din kontaktman (Ja/nej)
  • Vad tycker du om det antal personer som hjälper dig eller din anhörige? (”Jag är nöjd med det antal personer som hjälper mig/ Det är för många olika personer som hjälper mig”)

I ett följebrev till enkäten beskriver Uppdragsenheten syftet med kvalitetsgranskningen och när svaret ska lämnas in. Breven skickas ut 3 veckor före aktuell granskning med bifogat svarskuvert. Uppdragsenheten sammanställer enkätsvaren inför kvalitetsgranskningen.

Under våren 2019 skickades det av misstag ut en annan enkät till särskilt boende. Under höstens granskningar 2019 användes ovanstående enkät som fortsättningsvis ska vara den enkät som används inom alla verksamhetsområden.

Förberedelse inför kvalitetsgranskning

Uppdragsenheten förbereder besöket på boendet genom att analysera de underlag som presenterats under kvalitetsgranskning på basnivå.

Kvalitetsgranskning vid boendet

De som genomför kvalitetsgranskningarna träffar 3 - 4 vårdpersonal under cirka 2 timmar, därefter legitimerad personal och enhetschef i cirka 2 timmar.

Uppdragsenheten gör strukturerade intervjuer med kvalitetskraven som underlag och svaren dokumenteras.

Återföring av resultat

Information om resultat från kvalitetsgranskningen återförs till ansvarig ledning vid boendet senast 2 veckor efter granskningen. När utföraren har brister som kräver åtgärdsplaner ska dessa presenteras snarast eller senast inom två veckor beroende på bristernas allvar.

Resultat


 


 

Poäng

1:or

2:or

Bas nivå

Ny metod utan besök

Åtgärds-plan

Avgift


Boden



Östersunds kommun



8



6



1



Ej aktuellt



Ej aktuellt



Ja



Ej aktuellt



Frösö Strand



Östersunds kommun



7



5



1



Ej aktuellt



Ej aktuellt



Ja



Ej aktuellt



Hemgården



Östersunds kommun



5



5



0



Ej aktuellt



Ej aktuellt



Nej



Ej aktuellt



Häradsgården



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ej aktuellt



Ja



Ej aktuellt



Tallbacka



Östersunds kommun



6



6



0



Ej aktuellt



Ej aktuellt



Nej



Ej aktuellt



Solsången



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ej aktuellt



Nej



Ej aktuellt



Brevbäraren



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ja



Ja



Ej aktuellt



Fältvägen



Östersunds kommun



14



10



2



Ej aktuellt



Ej aktuellt



Ja



Ej aktuellt



Mobacka



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ja



Nej



Ej aktuellt



Skogsbruksvägen 131



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ja



Nej



Ej aktuellt



Ängegården



Östersunds kommun



-



-



-



Ja



Ja



Ja



Ej aktuellt


Viktiga områden där kvalitetskraven till stor del är uppfyllda:

  • Dokumentation enligt hälso- och sjukvård
  • Skydds- och begränsningsåtgärder
  • Läkemedelsgenomgångar
  • Gemensamma sociala aktiviteter
  • Kompetensnivå
  • Kompetensutvecklingsplan

Mest förekommande brister utifrån kvalitetskraven:

  • Dokumentation i social journal för verkställighet (genomförandeplan och händelse av betydelse)
  • Avvikelser enligt socialtjänstlagen (SoL)
  • Synpunktshantering
  • Behörig förskrivare för inkontinenshjälpmedel
  • Förebyggande arbete
  • Mat och måltider är för nära varandra i tid under dagen

Bonden

Enheten har någon brist i större omfattning. Boenderåd har ej genomförts. Det saknas hälsoplaner och genomförandeplaner behöver utvecklas enligt ICF- strukturen som ingår i modellen Individens Behov i Centrum, IBIC. Journalanteckningar enligt socialtjänstlagen skrivs men enheten behöver utveckla vad som dokumenteras och vilket språk som används av personalen i händelse av betydelse. Bedömningsinstrument används inte vid smärtskattning, munhälsa och läkemedelshantering. Det saknas sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel. Efter inlämnad åtgärdsplan så bedöms enheten hålla en god kvalitet.

Frösö Strand

Enheten har någon brist i större omfattning. Skriftlig rutin för uppföljning av delegeringar saknas. Bedömningsinstrument används inte vid smärtskattning. Det saknas kompetensutvecklingsplan för sjuksköterskor och personalen saknar kunskap om skydds- och begränsningsåtgärder. Det skrivs inga avvikelser enligt socialtjänstlagen. Middagen till de boende serveras för tidigt. Efter inlämnad åtgärdsplan så bedöms enheten hålla en god kvalitet.

Hemgården

Enheten har en god kvalitet. Det finns några enstaka brister inom några kvalitetskritiska områden. Registrering i kvalitetsregister har påbörjats men är inte slutförd. Enheten använder inte bedömningsinstrument för smärtskattning och munhälsa till alla medborgare. Enheten saknar avvikelser enligt socialtjänstlagen och det är en för hög andel vikarier som saknar kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet. Enheten behöver inte lämna åtgärdsplan.

Häradsgården

Enheten har en god kvalitet. Det finns någon enstaka brist inom något kvalitetskritiskt område. Enheten har lämnat åtgärdsplan som beskriver förbättring av synpunktshanteringen. Enheten har en längre tid saknat full bemanning av sjuksköterskor vilket har inneburit att det förebyggande arbetet med riskbedömningar och hälsoplaner inte har utförts i den omfattning som vore önskvärt. Enheten hade vid besöket full bemanning av sjuksköterskor. Efter genomförd granskning på basnivå med besök på enheten så avslutades granskningen.

Tallbacka

Enheten har en god kvalitet men det finns några brister i verksamheten. Enheten har haft svårt att följa upp delegeringar eftersom det har saknats sjuksköterskor. Bemanningssjuksköterska har saknat inloggning till kvalitetsregister. Enheten saknar sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel. Det har funnits osäkerhet i vem som är ansvarig för läkemedelsförrådet. Det är en för hög andel vikarier som saknar kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet och all personal har inte fotolegitimation. Enheten behöver inte lämna åtgärdsplan.

Solsången

Enheten har en god kvalitet men behöver utveckla några områden. Personalen behöver i större omfattning ta del av det som skrivs i verksamhetssystemet. I enhetens genomförandeplaner bör det vara tydligare vilka intressen de boende har och vilket behov som finns av sociala kontakter. Enheten behöver informera de boende om vilka som är kontaktpersoner och vad det innebär. Måltiderna bör fördelas glesare under dagen. Enheten behöver inte lämna åtgärdsplan.

Brevbäraren

Enheten har en god kvalitet men det finns några brister i verksamheten. Enheten har lämnat åtgärdsplan som beskriver hur arbetet med egenkontroller enligt SoL och HSL, avvikelser enligt SoL och synpunktshanteringen ska utvecklas. Enheten har utarbetat en rutin för hur uppföljning av delegeringar enligt hälso- och sjukvårdslagen sker. Efter genomförd granskning på basnivå utan besök på enheten så avslutades granskningen.

Fältvägen

Enheten har brister i större omfattning. Det saknas en handlingsplan för den nationella värdegrunden. 6 rutiner saknas och det är informationsöverföring mellan personal och leg. personal, synpunktshantering, avvikelsehantering, reflektion och handledning för personal, samverkan mellan personal och arbetsterapeut samt fysioterapeut och fallförebyggande rutin. Personalen har ingen kompetensutvecklingsplan och all personal kan inte det svenska språket. Det är för kort tid mellan lunch och middag, måltiderna behöver spridas jämnare över dagen. Det finns ingen som kan förskriva inkontinenshjälpmedel och andelen vikarier som saknar omvårdnadsprogrammet eller motsvarande kompetens är för hög. Efter inlämnad åtgärdsplan så bedöms enheten hålla en god kvalitet. Åtgärdsplanen kommer att följas upp av uppdragsenheten.

Mobacka

Enheten har en god kvalitet. Det har inte framkommit något som tyder på att enheten har några brister i sin verksamhet. Enheten arbetar systematisk med sitt kvalitetsarbete. Efter genomförd granskning på basnivå utan besök på enheten så avslutades granskningen.

Skogsbruksvägen 131

Enheten har en god kvalitet. Det har inte framkommit något som tyder på att enheten har några brister i sin verksamhet. Enheten arbetar systematisk med sitt kvalitetsarbete. Efter genomförd granskning på basnivå utan besök på enheten så avslutades granskningen.

Ängegården

Enheten har en god kvalitet. Enheten fick lämna åtgärdsplan som beskriver hur enheten ska arbeta vidare med att genomförandeplaner utvecklas enligt ICF-strukturen som ingår i modellen Individens behov I Centrum, IBIC samt hur personalen formulerar sig i social journal-händelse av betydelse. Efter genomförd granskning på basnivå utan besök på enheten så avslutades granskningen.

Analys och slutsats

Årets kvalitetskvalitetsgranskningar visar genomgående lite varierande men en god kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbetet fortgår och enheterna gör bra saker och det man ska, men ibland saknas det rutiner. Det finns inga allvarliga brister som föranleder några större åtgärder.

Förbättringsområden som identifierats är arbete med den sociala journalen. Det är hur personalen formulerar sin text som skrivs i händelse av betydelse. Genomförandeplaner finns för alla medborgare men alla innehåller inte den nya strukturen enligt modellen för individens behov i centrum-IBIC.

Avvikelsehantering enligt hälso- och sjukvård fungerar bra däremot så är avvikelser enligt socialtjänstlagen av mindre omfattning och behöver utvecklas. Enheternas systematiska arbete med avvikelser som innebär analys, återföring till personal och tydliga förbättringsåtgärder behöver utvecklas mer.

Behörig förskrivare av inkontinenshjälpmedel saknas vid flera enheter vilket kan innebära att kvaliteten på inkontinensvården variera.

Måltidsordningen vid flera boenden följs inte enligt riktlinjen. Det innebär att de boende får sina måltider för tätt vilket ökar risken för undernäring. Arbetet med att förbättra måltidsordningen behöver fortsätta.

Övriga uppföljningar

Under december 2018 genomfördes en kartläggning av skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning i form av en enkät till alla särskilda boenden. Resultatet visas här.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-07-20