Kvalitetsrapport 2020 - 2. Sammanfattning

Coronapandemin har, på olika sätt, påverkat medborgare inom samtliga verksamheter under 2020. Pandemin startade i mars 2020. Under april månad skedde utbrott av covid-19 vid flera särskilda boenden inom förvaltningen.

Under våren 2020 tog nämnden beslut om att stänga daglig verksamhet LSS/dagverksamhet SoL, planerad korttidsvistelse och mötesplatserna för att minska smittspridning. Mellan den 1 april till den 30 september 2020 var det besöksförbud vid alla särskilda boenden (SÄBO) utifrån nationellt beslut.

Stängda verksamheter har medfört stora konsekvenser för medborgare och deras anhöriga t.ex. att inte få träffas, att inte få vara i sin dagliga verksamhet, att inte få avlastning, att bli socialt isolerad mm.

Coronapandemin har medfört att verksamheterna endast påbörjat arbetet med de utvecklingsområden som identifierades i förra kvalitetsrapporten. Arbetet med dessa områden behöver därför fortsätta under 2021. En övergripande analys av risk- och avvikelsehanteringen visar på en underrapportering av främst SoL och LSS-avvikelser. Risk- och avvikelsehantering är ett fortsatt utvecklingsområde för verksamheterna.

Arbetet med förebyggande riskbedömningar HSL på SÄBO har ökat under 2020 trots de stora påfrestningar som Coronapandemin inneburit vilket är mycket glädjande. Resurstillskott av arbetsterapeut- och fysioterapeuttjänster inom sektor funktionsnedsättning har medfört en stor ökning av aktuella hälsojournaler mellan två mättillfällen. Detta tyder på att fler medborgare fått ökade förutsättningar till en förbättrad habilitering/rehabilitering. För en fullständig sammanfattning av resultat av den kommunala hälso- och sjukvården, se Patientsäkerhetsberättelse 2020 (länk)

Socialstyrelsens brukarundersökning för äldre personer visar en högre nöjdhet i särskilt boende i 2020 års undersökning jämfört med 2019. Viktigt att notera är att enkäterna skickades ut under våren 2020 då pandemin precis startat och att svarsfrekvensen är mycket låg inom särskilt boende.

Inom sektor funktionshinder har fler verksamheter än tidigare år redovisat sin uppföljning av medborgarnöjdhet. Resultatet är könsuppdelat och går att jämföra nationellt. För en fullständig redovisning av sektorns enkätundersökning, se rapport
"Vad tycker du? Medborgarundersökningar hösten 2020 Sektor funktionshinder" (länk)

Under 2020 har Uppdragsenheten inte kunnat genomföra planerade kvalitetsgranskningar pga Coronapandemin. Kvalitetsuppföljning har därför till största del skett genom arbetet med "tidigt varningssystem ". Tidiga signaler på kvalitetsbrister i verksamheterna har fortlöpande registrerats, utretts och i vissa fall resulterat i krav på åtgärder.

2.1 Identifierade utvecklingsområden och förslag till beslut

Kommunens arbete styrs av åtta kommunövergripande mål. Till varje mål finns ett antal uppdrag som verksamheten ska arbeta med för att uppnå målet.

Ett av Kommunfullmäktiges mål är att medborgarna i Östersunds kommun får stöd, vård och omsorg och lever ett självständigt liv.

I Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan poängteras att vård och omsorg ska drivas med god kvalitet formad utifrån individens behov och förutsättningar. Den vård och omsorg som ges ska vara präglad av ett förebyggande och hälsofrämjande tankesätt.

Två av nämndens uppdrag för 2020 var att verksamheternas synpunkthantering och systematiska kvalitetsarbete kopplat till avvikelserapportering skulle utvecklas.

Bakgrund

Under arbetet med Kvalitetsrapport 2020 har Uppdragsenheten uppmärksammat fortsatta brister inom risk- och avvikelsehantering och synpunktshantering, två områden som har stor påverkan på medborgaren.

God kvalitet kräver ett väl fungerande och systematiskt kvalitetsarbete. I kvalitetsarbetet ingår att verksamheten löpande rapporterar risker, avvikelser, synpunkter och klagomål. Det ingår även att åtgärda, analysera och identifiera de mönster och trender som framkommer. Arbetet behöver vara integrerat och ständigt pågående i verksamheten.

Genom att involvera personalen och medborgaren i arbetet samt sprida kunskapen inom och utanför sin egen verksamhet minskar risken för att samma sak ska hända igen.

Medborgarperspektiv

Som medborgare ska man känna sig trygg med att verksamheten genomför åtgärder som förhindrar oönskade händelser.

Brister i kvalitetsarbetet kan leda till att enskilda personer drabbas av oönskade händelser, missförhållanden eller vårdskador som hade kunnat undvikas.

Vården och omsorgen ska formas utifrån personens behov och förutsättningar. Genomförandeplanen är ett av de viktigaste verktygen. Genomförandeplanen gör personen delaktig och där dokumenteras de livsområden som varje person önskar och har behov av att få stöd med. Det som avviker från genomförandeplanen ska rapporteras, åtgärdas och följas upp.

Verksamheterna kan främja delaktighet genom ett personligt utformat stöd och genom att ta vara på personens erfarenheter och synpunkter.

Medborgarnas kunskap och erfarenhet om hur vården och omsorgen fungerar är ett viktigt bidrag i kvalitetsarbetet. Lämnade synpunkter eller klagomål kan också visa sig vara avvikelser, lex Sarah eller lex Maria som borde ha rapporterats. Medborgarnas delaktighet kan på olika sätt bidra till verksamhetsutveckling.

Verksamhetens/personalens kunskap och förståelse om vikten av att rapportera, åtgärda, följa upp och analysera inkomna synpunkter, klagomål, risker och avvikelser är avgörande för att alla medborgare ska få en god och säker vård och omsorg med en bra kvalitet.

Identifierade utvecklingsområden

Medvetenheten om vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete inom risk-, avvikelse- och synpunktshantering har ökat inom förvaltningen men det finns ett fortsatt stort behov av att samtliga verksamheter säkerställer att hela processen fullföljs.

Uppdragsenhetens bedömning är att det finns en underrapportering av risker och avvikelser. Det finns enheter som har en fungerande risk- och avvikelserapportering och det finns enheter som rapporterat få eller inga risker och avvikelser under året. Även arbetet med att kartlägga och åtgärda orsakerna, att dokumentera resultatet, bedöma åtgärdernas effekt samt att återföra kunskapen till personalen behöver förbättras.

Uppdragsenhetens bedömning är att även registrerade synpunkter och klagomål är för få, trots att de ökat i antal i sedan föregående år. Det är sannolikt att det även inom synpunktshanteringen förekommer en fortsatt underrapportering vilket betyder att verksamheterna inte följer riktlinjen för synpunktshantering.

För att verksamheterna ska kunna arbeta systematiskt och följa upp sin egen synpunktshantering löpande behöver de kunna göra egna rapportuttag. Respektive chef behöver, tillsammans med sin personal, kunna sammanställa, analysera och vidta åtgärder för sina inkomna synpunkter och klagomål.

De externa utförarna kan inte ta emot synpunkter och klagomål i nuvarande system.

För att utveckla synpunktshanteringen i enlighet med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete behövs ett mer tillgängligt system.

Det system som finns för registrering av risker och avvikelser är lättillgängligt och inarbetat hos personalen och det är därför önskvärt att samma system kan användas för synpunktshantering.

Förslag till beslut

  1. Vård- och omsorgsnämnden ger verksamheterna i uppdrag att säkerställa hela processen inom risk- och avvikelsehantering och synpunktshantering.
  2. Vård- och omsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att använda samma system för synpunktshantering som för avvikelsehantering.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-09-03