Kvalitetsrapport 2020 - 4. Metoder för kvalitetsuppföljning/-granskning

Enligt Kommunfullmäktiges ”Riktlinje för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet” ansvarar Vård- och omsorgsnämnden för att säkerställa att alla utförare, oavsett driftsform, bedriver verksamheten enligt:

  • de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten
  • de mål och riktlinjer som Kommunfullmäktige och Vård- och omsorgsnämnden fastställer för respektive verksamhet

Uppföljning görs i huvudsak av två skäl:

  • för att kontrollera att uppdraget utförs i enlighet med uppdragsbeskrivningar, förfrågningsunderlag, kvalitetskrav och avtal
  • som ett led i verksamhetens kvalitetsutveckling i syfte att skapa nya och förbättrade tjänster

I uppdragsbeskrivningar och avtal ska det säkras att utföraren:

  • biträder kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten
  • lämnar nödvändiga statistikuppgifter till kommunen
  • rapporterar nödvändiga uppgifter till kommunen, i nationella register eller till andra myndigheter

Inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde finns ett stort antal verksamheter som tillsammans genomför insatser för mer än 3 000 medborgare. Verksamheternas kvalitet följs upp på tre nivåer:

  1. Uppdragsenhetens kvalitetsuppföljningar/kvalitetsgranskningar
  2. Myndighetsenhetens systematiska uppföljningar av individbeslut
  3. Egenkontroll av den egna verksamheten

De tre uppföljningsnivåerna finns beskrivna i underliggande avsnitt.

Här finns en länk till "Riktlinje för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet"

4.1 Uppdragsenhetens kvalitetsuppföljningar/kvalitetsgranskningar

Uppdragsenheten ansvarar för kvalitetsuppföljning och kvalitetsgranskning av verksamhet inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde.

Utgångspunkten för Uppdragsenheten är:

  • ”Vård- och omsorgsnämndens rutin för uppföljning” som upprättas årligen
  • ”Tidigt varningssystem”, en särskild metod för att löpande under året identifiera brister eller risk för brister i verksamheten

Uppdragsenheten använder olika metoder för att följa upp interna och externa utförares verksamheter.

Uppdragsenhetens uppföljningar genomförs i form av:

  1. Planerad kvalitetsgranskning
  2. Riktad kvalitetsgranskning
  3. Löpande uppföljning
  4. Tvärgranskning

1. Planerad kvalitetsgranskning

Planerade kvalitetsgranskningar fastställs i början av varje år i ”Vård- och omsorgsnämndens rutin för uppföljning”.

Efter en översiktlig genomlysning av den aktuella verksamheten beslutar Uppdragsenheten om granskningen kan avslutas, om den ska genomföras som en delgranskning eller om verksamheten ska granskas i sin helhet.

Om granskningen visar att det finns brister får verksamheten upprätta och arbeta med en åtgärdsplan. Uppdragsenheten följer upp att bristerna åtgärdats. När Uppdragsenheten godkänt genomförda åtgärder och följt upp effekterna klarmarkeras och avslutas granskningen.

Beroende på vilka riktade kvalitetsgranskningar som blir aktualiserade under året, kan "Vård- och omsorgsnämndens rutin för uppföljning" komma att ändras.

2. Riktad kvalitetsgranskning - Tidigt varningssystem

Vård- och omsorgsförvaltningen införde under hösten 2018 en särskild metod för att identifiera brister eller risk för brister i verksamheten, ett ”tidigt varningssystem”.

Insamlade/inkomna uppgifter och signaler dokumenteras och analyseras löpande av Uppdragsenheten. Avsikten är att fånga tidiga signaler om att en enhet eller en utförare är på väg att få svårigheter med att upprätthålla kvaliteten. Verksamheten har då möjlighet att vidta åtgärder innan allvarliga brister på individ- och/eller verksamhetsnivå uppstår.

I arbetet med ”tidigt varningssystem” hämtar Uppdragsenheten information från flera olika håll:

  • signaler från baspersonal, legitimerad personal, chefer, LSS- och biståndshandläggare, medborgare, anhöriga
  • avvikelser enligt SoL/LSS/HSL eller bristen på avvikelser
  • lex Sarah, lex Maria
  • rapporter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Den samlade informationen analyseras två gånger i månaden då det fattas beslut om eventuella åtgärder. Den vanligaste åtgärden när signalerna pekar mot risk för att brister ska uppstå är dialog med verksamheten. Vid behov får verksamheten i uppdrag att upprätta och arbeta med en åtgärdsplan.

Uppdragsenheten kan även ta beslut om att påbörja en riktad kvalitetsgranskning på hela eller delar av verksamheten. Om granskningen visar att det finns brister får verksamheten upprätta och arbeta med en åtgärdsplan. Uppdragsenheten följer upp att bristerna åtgärdats. När Uppdragsenheten godkänt genomförda åtgärder och följt upp effekterna klarmarkeras och avslutas granskningen.

3. Löpande uppföljning

Löpande uppföljning sker på olika nivåer och områden under året. Det kan t.ex. handla om löpande uppföljning av avvikelser, allvarliga händelser, egenkontroll HSL, dokumentationsgranskning, synpunktshantering, uppföljning av avtal och uppdragsbeskrivningar samt i arbetet med ”tidigt varningssystem”.

4. Tvärgranskning

En tvärgranskning genomförs över hela förvaltningen med fokus på ett enskilt kvalitetskrav eller kvalitetskritiskt område. Anledningen kan vara att det inkommit signaler till Uppdragsenheten som visar ett eventuellt behov av uppföljning och dialog med verksamheten. Det kan också vara en del i ett planerat kvalitets- och utvecklingsområde.

Aktiviteter vid kvalitetsgranskning/uppföljning

Exempel på aktiviteter vid kvalitetsgranskning/uppföljning är att Uppdragsenheten:

  • begär in och analyserar egenkontrolluppgifter från alla utförare, två gånger per år eller vid behov
  • tar del av verksamhetens sammanställning och analys av avvikelser
  • tar del av verksamhetens sammanställning och analys av synpunkter och klagomål
  • tar del av statistik och inrapporterade uppgifter
  • tar del av begärda dokument/underlag
  • utför dokumentationsgranskning
  • analyserar användande och resultat i kvalitetsregister
  • gör en årlig analys av Socialstyrelsens brukarundersökning
  • undersöker medborgarnöjdheten genom enkäter och/eller intervjuer
  • sammanställer och analyserar svar från medborgarenkäter
  • begär in och analyserar kontrolluppgifter och rutiner
  • utför kvalitetsgranskningar med anmälda/oanmälda besök och intervjuer i verksamheten
  • tar del av Myndighetsenhetens individuppföljning
  • gör löpande kontroll av fakturaunderlag och ersättningar i samverkan med Enheten för verksamhetsstöd

Återkoppling av resultat

Uppdragsenheten dokumenterar all uppföljning. Redovisning sker till Vård- och omsorgsnämnden och till de verksamheter där granskningen/uppföljningen genomförts. Resultatet presenteras även i Vård- och omsorgsnämndens årliga kvalitetsrapport och patientsäkerhetsberättelse. Rapporterna publiceras på kommunens hemsida så att allmänheten och verksamheter kan ta del av dem.

Resultat av medborgarnas nöjdhet publiceras i kommunens jämförelsetjänst på hemsidan samt på Socialstyrelsens hemsida.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-09-03