Patientsäkerhetsberättelse 2020

1. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE – INLEDNING

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år.

2021-02-09

Robert Brandt, verksamhetschef HSL
Susanne Hoflin, MAS
Isabella Estlind, MAS
Bodil Evertsson, MAR
Birgitta Nilzon, NAD

2. SAMMANFATTNING

Under 2020 har Coronapandemin påverkat verksamheten i så hög grad att flera aktiviteter har fått skjutas upp till nästa år. Verksamheterna har lagt ned mycket arbete på att förhindra smittspridning, hålla sig uppdaterad om de olika restriktioner och riktlinjer som publicerats och att provta och vårda de medborgare som insjuknat i covid-19.

Målområden för 2020

  • Legitimerad personal ska dokumentera i hälsojournal i tillräcklig omfattning och med god kvalitet
  • Informationssäkerheten ska vara god
  • Vård- och omsorgspersonalen ska genomföra ordinerade HSL-insatser
  • Välfärdstekniska verktyg införs och används på ett patientsäkert sätt
  • God och säker habilitering och rehabilitering
  • Identifiera behov av hälso- och sjukvård
  • Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem
  • Säker förskrivning av skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning
  • God och säker vård och omsorg för personer med demenssjukdom/kognitiv funktionsnedsättning
  • God vård i livets slut
  • Öka det förebyggande arbetet vad gäller fallprevention, tryckskada/trycksår, undernäring och att säkerställa god nutrition och en god munhälsa
  • God inkontinensvård

Sammanfattning av resultat 2020

Verksamhetsövergripande

  • Under 2020 upphandlades ett digitalt signeringsverkstyg som ska implementeras under 2021.
  • Journalgranskning visar att behovsbedömning och dokumenterad utredning ofta saknas i hälsojournal vid kostbehandling. Ordinationer kan även vara otydliga. Det finns en risk att behandlingar och andra åtgärder inte är adekvata och därmed inte patientsäkra. Dokumentation av nutritionsarbete är ett prioriterat utvecklingsområde under 2021

LSS- bostad/SoL-bostad

  • Resurstillskott för arbetsterapeut och fysioterapeut har medfört en ökad tillgänglighet som visat sig i en stor ökning av aktuella hälsojournaler. Detta innebär att fler medborgare får en förbättrad möjlighet habilitering/rehabilitering.
  • Inom LSS / SoL bostad har 58% av medborgarna en HOV (hälso- och vård-planering) som inte är äldre än 1 år. Verksamheten har haft svårt att genomföra HOV där alla berörda professioner deltar. Det finns behov av att utveckla formerna för HOV.

SÄBO

  • Hälften av alla SÄBO har genomfört utbildningar kring hjälpmedelskunskap trots Coronapandemin. Detta kan ha bidragit till det positiva resultatet med stor minskning av antalet avvikelser kring hjälpmedelshantering jämfört med 2019.
  • Resurstillskott för arbetsterapeut och fysioterapeut under 2018-2019 har medfört en ökad tillgänglighet som visat sig i en stor ökning av aktuella hälsojournaler (43%). Detta innebär att fler medborgare får en förbättrad möjlighet till rehabilitering.
  • Egenkontroll HSL visar att allt för många förskrivna skyddsåtgärder HSL saknar en dokumenterad utredning i hälsojournalen. Det finns därmed risk att förskrivningarna inte är rätt åtgärd och därmed inte patientsäkra.
  • Riskbedömningar har ökat på SÄBO trots Coronapandemin vilket är positivt.
    - Riskbedömningar för undernäringstillstånd MNA ökar från 72% under 2019 till 87% under 2020, är nu nära målsättningen 90%.
    - Riskbedömningar för tryckskada Norton ökar från 63% under 2019 till 80% under 2020.
    - Riskbedömningar för försämrad munhälsa ROAG ökar från 64% under 2019 till 75% under 2020.
    - Riskbedömningar för fall DFRI ökar från 80% under 2019 till 84% under 2020.
  • Rapporterade fallhändelser inom SÄBO och korttidsverksamhet har minskat med 11% jämfört med 2019. Antalet rapporterade höftfrakturer inom dessa verksamheter har minskat från 30 till 28 jämfört med 2019. Övriga rapporterade fysiska skador efter fall minskar från 245 till 229 jämfört med 2019.

Hemtjänst

  • Inom hemtjänsten utförs riskbedömningar för fall i högre utsträckning än risk för tryckskada och undernäring. Resultatet för 2020 visar att DFRI genomförts i 48%, Norton 41% och MNA på 43% av medborgare med hemsjukvård. Det finns inga siffror för tidigare år att jämföra med.
  • Antalet rapporterade fallhändelser har ökat med 9 % jämfört med 2019. Antalet höftfrakturer har däremot minskat från 14 under 2019 till 11 under 2020. Övriga rapporterade fysiska skador efter fall ökar från 110 till 128 jämfört med 2019.

Inför 2021 kommer målområden och aktiviteter till stor del att vara samma som för 2020.

3. STRUKTUR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET

Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Vård -och omsorgsnämnden är vårdgivare och är ytterst ansvarig för patientsäkerheten. Verksamhetschef enligt hälso-och sjukvårdslagen 29§ samt MAS, MAR och NAD har huvudansvar för patientsäkerhetsarbetet. Chefer inom vård-och omsorgsnämndens olika verksamhetsområden där hälso-och sjukvårdsinsatser utförs har ett ansvar för att insatserna genomförs på ett patientsäkert sätt.

Östersunds kommun har LOV inom hemtjänst och hemsjukvård. Förenade Care är extern utförare av både hemtjänst och hemsjukvård. Därutöver finns Allegio och Lanterna som externa utförare av hemtjänst och där kommunens legitimerade personal har ansvar för hemsjukvården. Inom SÄBO finns upphandlad verksamhet med Vardaga, Förenade Care och Omsorgskooperativet Brännagården som utförare. Dessa utförare har egna sjuksköterskor men arbetsterapeuter och fysioterapeuter är anställda av kommunen. I avtal regleras att kommunens MAS, MAR och NAD har samma ansvar för verksamhet hos externa utförare som för de interna verksamheterna.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

Samverkan med andra aktörer sker i flera olika former, bl.a. genom:

  • Lokal samverkansgrupp med primärvården. Här möts representanter, 4 gånger per år, för regionens primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Under året har samverkan kring Coronapandemin dominerat. Avtalet mellan kommun och region och det fallförebyggande arbetet har fått stå tillbaka på grund av Coronapandemin.
  • Under Coronapandemin har det varit samverkan varje vecka med Regionens smittskydd och Vårdhygien. Nya riktlinjer har diskuterats gemensamt med Regionen.
  • Under Coronapandemin har det varit regelbundna träffar i krisledningen med verksamheten.
  • MAS och MAR i länets kommuner träffas ca 10 gånger per år. Gruppen är också remissinstans för andra regionala samverkansfora där hälso-och sjukvårdsfrågor tas upp.
  • MAS/MAR har regelbundna träffar med verksamhetschef HSL.
  • KURHT träffar (kvalitet utveckling riktlinjer hälso- och sjukvårdträffar) som brukar genomföras två gånger per år med chefer och legitimerad personal har endast genomförts under våren på grund av Coronapandemin KURHT träffar (kvalitet, utveckling, riktlinjer, hälso- och sjukvårdträffar) som brukar genomföras två gånger per år med chefer och legitimerad personal har endast genomförts under våren på grund av Coronapandemin.

Patienters och närståendes delaktighet

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

  • Alla kontakter med patienter bygger på den enskildes självbestämmande och delaktighet.
  • Riktlinjer för planering av hälso-och sjukvård stödjer och uppmuntrar patientens och närståendes delaktighet i planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatser.
  • Riktlinjen kring egenvård stärker den enskilde till att kunna utföra viss hälso- och sjukvård själv.
  • Vid de planerade kvalitetsgranskningarna som genomförs av Uppdragsenheten lämnas brukarenkät där patient och/eller närstående kan beskriva vad man anser behöver förbättras i verksamheten när det gäller hälso-och sjukvård.
  • I det fallförebyggande arbetet engageras både den enskilde och närstående bland annat genom att erbjuda fallutredningar.
  • I samband med utredning av allvarliga händelser har MAS och MAR alltid kontakt med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde ges alltid möjlighet att lämna synpunkter.


Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

All personal är skyldig att rapportera händelser och risker som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Rapporterade händelser utreds av enhetschef och berörd leg. personal. Återföring av utredning och analys görs på enheten vid ärendemöten och/eller arbetsplatsträffar.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6,

Klagomål och synpunkter tas emot via telefon, brev eller mail. De kan också komma till MAS/MAR:s kännedom via kommunens kundcenter som registrerar klagomål i ett kommunövergripande IT- stöd.

Utredning, analys och sammanställning

  • Klagomål utreds av den chef som är ansvarig för berörd verksamhet. Klagomål ska i första hand hanteras av verksamheten och lyftas till nästa chef i linjen om individen inte är nöjd eller inte fått återkoppling från ansvarig chef.
  • Klagomål kan ibland komma till MAS/MAR och utreds då av dessa. Utredning efter klagomål/synpunkter redovisas till verksamhetschef HSL. Den som lämnat ett klagomål till MAS/MAR får återkoppling både skriftligt och muntligt.
  • Klagomål/synpunkter kan föranleda särskild kvalitetsuppföljning av verksamhet.
  • Statistik över klagomål/synpunkter redovisas till vård- och omsorgsnämnden 1g/år.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4

MAS och MAR gör en bedömning om inrapporterade risker är allvarliga eller inte. Rapporterade risker analyseras på aggregerad nivå fortlöpande och sammanställs och rapporteras till Vård-och omsorgsnämnden årligen. Under 2020 har flera riskanalyser genomförts av krisledningen med anledning av stängning av verksamheter.

Utredning av händelser - vårdskador

HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska, som en del av den ordinarie avvikelsehanteringen, rapportera alla risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (patientsäkerhetslagen 3 kap. 5§). Rapporterade händelser utreds av enhetschef och berörd legitimerad personal. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat detta. Utredningen ska även vara ett underlag för beslut om åtgärder för att förhindra att liknande händelser inträffar på nytt eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.

Vårdskada definieras som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom och dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade genomförts i samband med hälso- och sjukvården.
En allvarlig vårdskada;
1. är bestående och inte ringa, eller
2. har lett till att personen fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

När Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) eller Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) tar emot en rapport om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada görs en bedömning om det finns behov av utökad utredning av händelsen.

Om MAS/MAR gör bedömningen att vårdskadan är allvarlig eller att det funnits risk för allvarlig vårdskada, anmäls detta snarast enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Alla anmälningar enligt Lex Maria ska innehålla en beskrivning av hur hälso- och sjukvårdspersonalen har informerats eller ska informeras om vårdgivarens analys och bedömning av händelsen i syfte att bidra till lärande och ökad patientsäkerhet.

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

I maj 2019 fastställdes en informationssäkerhetspolicy för hela Östersunds kommun. Informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt genom ett ledningssystem för informationssäkerhet enligt standarderna ISO/IEC 27001 och ISO 27002.

Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det säkerhetssamordnare som ansvarar för arbetet med informationssäkerheten. Under 2020 påbörjas ett informationssäkerhetsarbete som innebär en kartläggning av all information som hanteras. Utifrån kartläggningen kommer informationen att klassificeras utifrån tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. Klassificeringen ska visa vilken information som kommer att kräva riskanalyser och vilka åtgärder som bör genomföras.

4. EGENKONTROLLPLAN HSL 2021

Egenkontrollplanen redovisar vilka egenkontroller som Verksamhetschef HSL, MAS, MAR och NAD (nutritionsansvarig dietist) begär in från de olika verksamheterna.

Frågor i egenkontrollen rapporteras in i Stratsys från intern utförare och via mail från externa utförare. Om inget annat anges så redovisas resultatet för den 15 maj och 15 november.


4.1 EGENKONTROLLPLAN HSL, LSS-BOSTAD/SOL- BOSTAD

Egenkontroll - vad mäts?

Ansvarig

Omfattning

Källa

Antal personer som har en dokumenterad HOV (hälso-och vårdplanering) som inte är äldre än 1 år.

Enhetschef LSS-bostad och SoL-bostad

2 gånger per år -maj och november

Hälsojournal

Antal personer med pågående skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning

Antal av dessa där det finns en dokumenterad utredning

Enhetschef LSS-bostad och SoL-
bostad

2 gånger per år -maj och november

Hälsojournal

Erbjuda Kostindex för att identifiera personer med risk för undvikbar ohälsa

Enhetschef LSS-bostad och SoL-
bostad

November

Uppgift från enhetschef

Genomförandeplan


4.2 EGENKONTROLLPLAN HSL, SÄBO/KORTTIDSBOENDE SOL

Egenkontroll - vad mäts?

Ansvarig

Omfattning

Källa

Antal personer med pågående skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning Antal av dessa där det finns en dokumenterad utredning

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Hälsojournal

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för undernäringstillstånd enligt MNA-SF i hälsojournal

Antal personer med MNA-SF 0-11poäng = risk Antal av dessa med dokumenterad orsaksutredning och åtgärder i hälsojournal Antal personer som har MNA-SF 0–7 poäng = undernäringstillstånd

Antal av dessa med dokumenterad orsaksutredning och åtgärder i hälsojournal Antalet personer som har behovsbedömning; vätska(ml), energi(kcal) och protein(g) dokumenterad i hälsojournal

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Hälsojournal

Antalet personer med skattningar i BPSD- registret de senaste 6 månaderna

Antal av de skattade som har minskat sina psykiska symtom utifrån BPSD-skattning

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

BPSD-

registret

Antal SÄBO där personalen fått information om ”Riktlinje för skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång och begränsning”

Enhetschef demensteam

november

Uppgift från enhetschef

Antal SÄBO med demensombud som rapporterats till demensteamet

Enhetschef demensteam

november

Uppgift från enhetschef

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för fall enligt DFRI i Senior Alert. Antal av dessa som har dokumenterad fallrisk Antal av dessa som har dokumenterade åtgärder i hälsojournal

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Senior Alert och Hälsojournal


Antal av dessa som har höftskyddsbyxor




Antal SÄBO där personalen fått utbildning i hjälpmedelskunskap det senaste året

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Uppgift från enhetschef

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för tryckskada enligt Norton i Senior Alert.

Antal personer som har dokumenterad risk för tryckskada

Antal av dessa som har dokumenterade åtgärder i hälsojournal

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Senior Alert Hälsojournal

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för försämrad munhälsa enligt ROAG i Senior Alert

SÄBO

enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Senior Alert Hälsojournal


4.3 EGENKONTROLLPLAN HSL, HEMTJÄNST

Egenkontroll - vad mäts?

Ansvarig

Omfattning

Källa

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för undernäringstillstånd enligt MNA-SF i hälsojournal

Antal av dessa med MNA-SF 8-11 poäng = risk

Antal av dessa som har orsaksutredning och åtgärder dokumenterade i hälsojournal Antal personer som har MNA-SF 0-7 poäng

= undernäringstillstånd

Antal av dessa som har orsaksutredning och åtgärder dokumenterade i hälsojournal

Hemtjänst enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Hälsojournal

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för fall enligt DFRI i Senior Alert.

Antal av dessa som har dokumenterad fallrisk

Antal av dessa som har dokumenterade åtgärder i hälsojournal

Antal av dessa som har höftskyddsbyxor Antal personer med fallrisk, nedsatt balans och kommunal hälso- och sjukvård som erbjudits individuell fysisk träning

Hemtjänst enhetschef

2 gånger per år -maj och november

Senior Alert och Hälsojournal

Antal personer med fallrisk, nedsatt balans och kommunal hälso- och sjukvård som erbjudits individuell fysisk träning

Hemtjänst enhetschef

2 gånger per år-

maj och november

Hälsojournal

Antal personer som har en dokumenterad riskbedömning för tryckskada enligt Norton i Senior Alert.

Antal personer som har dokumenterad risk för tryckskada

Antal av dessa som har dokumenterade åtgärder i hälsojournal

Enhetschef Hemtjänst rapporterar in i samarbete med??

Enhetschef för leg personal

2 gånger per år -maj och november

Senior Alert Hälsojournal


5. RESULTAT OCH ANALYS 2020

Under 2020 har flera av de planerade aktiviteterna i Patientsäkerhetsberättelsen 2019 inte kunnat genomföras på grund av Coronapandemin. Dessa aktiviteter förs därför över till 2021. Alla enheter har svarat på egenkontrollen 2020.

Då det gäller LSS är det svårt att följa upp om riskbedömningar utförs då det saknas ett kvalitetsregister inom LSS.

5.1 CORONAPANDEMIN

Pandemin startade i mars 2020. I april månad 2020 skedde utbrott av covid-19 vid flera särskilda boenden inom förvaltningen. Flera medborgare insjuknade i covid-19 och några avled. Händelseanalyser genomfördes vid de boenden där flera medborgare var smittade.

Under hösten 2020 fanns medborgare som insjuknat i covid-19, i olika omfattning, inom all verksamhet. Den 22 oktober 2020 infördes munskydd, inom särskilt boende för äldre, i förebyggande syfte för att förhindra att smitta överfördes från symtomfri personal till medborgare. Munskydden användes inom all verksamhet där vård och omsorgs bedrevs. Munskydd i förebyggande syfte rekommenderades av vårdhygien/smittskydd. I december infördes munskydd inom hemtjänst och i januari 2021 inkluderades även LSS-verksamheten.

Regionen genomförde en egen analys över läkarmedverkan inom särskilda boendeformer efter kritik från IVO. IVO såg, efter intervjuer med samtliga kommuners MAS:ar och hälso-och sjukvårdsdirektörer, att det saknades individuell vårdplanering för de personer på särskilt boende som insjuknat i covid-19 och var kritiska till att personer på särskilda boenden inte erbjöds samma intensivvård som andra medborgare. Regionens analys visar att tiden som läkare har avsatt för särskilt boende är för liten och läkares dokumentation var bristfällig. Man såg däremot att de allra flesta fick individuell planerad vård.

Under mellandagarna 2020 startade vaccinationerna mot covid-19. De första att vaccineras var medborgare vid särskilt boende för äldre. Därefter sker vaccinationer enligt folkhälsomyndighetens prioriteringsordning. Förvaltningen samverkar och planerar vaccineringen tillsammans med primärvården.

Ledning och samverkan

Central krisledning med kommundirektör som stabschef bildades. Möten i den centrala krisledningen skedde flera gånger i veckan där representanter från flera förvaltningar deltog samt kommunikatörer och jurist m.fl. I centrala krisledningen var MAS och säkerhetssamordnare representanter från vård-och omsorgsförvaltningen. En krisledning inom förvaltningen startade i mars 2020 med förvaltningschef, säkerhetssamordnare, MAS, SAS, sekreterare, kommunikatör och sektorchefer. Under pandemins gång har krisledningen träffats minst en gång per vecka. Förvaltningschef/verksamhetschef HSL har samverkat med regionen regelbundet. Folkhälsomyndighetens pressträffar har bevakats varje vecka av någon inom krisledningen. I krisledningen har frågor om stängning av verksamheter, personalfrågor med anledning av covid-19, akuta frågor från verksamheten kring covid-19 och många andra frågor om pandemins påverkan på verksamheten hanterats. Samverkan med mellan regionen och MAS har skett genom veckovisa möten med vårdhygien/smittskydd och primärvården. Verksamheterna har haft god hjälp av vårdhygien/smittskydd vid frågor om covid-19 och speciellt vid smittspårningar och screening.

Mycket arbete lades ned kring provtagning av både medborgare och personal. Krisledningen tillsatte en person som skötte provtagningsfrågor, utarbetande av riktlinjer kring provtagning och samverkan med primärvården. Krisledningen har skapat ett flertal rutiner och riktlinjer som stöd till verksamheten kring förhindrande av smitta, vård av personer med covid-19 m.m. Varje vecka har minst en coronarapport publicerats på förvaltningens insida som både intern och externa utförare har haft tillgång till. Under tiden 3 mars 2020 till och med 20 januari 2021 har 77 st rapporter publicerats. Coronarapporterna har innehållit information om riktlinjer och viktig information för verksamheterna att ta del av gällande Corona, tillexempel provtagning, smittspårning, basala hygienrutiner med mera. Länk till coronarapporter, sammanfattning

Stor vikt lades på stöd till verksamheten kring basala hygienriktlinjer. Enhetscheferna fick som ansvar att dagligen kontrollera att riktlinje för basala hygienriktlinjer följdes och att samtlig personal tog del av utbildningar som informerades om. Krisledningen startade en funktionsbrevlåda där all verksamhet kan ställa frågor gällande covid-19.

Regelbundna möten har skett med externa utförare för att ge och få information om hur det fungerar i deras verksamheter. Ett flertal möten har genomförts med verksamheter inom intern utförare för att svara på frågor och stötta verksamheten. Ansvar för mötena har varit MAS och säkerhetssamordnare.

Skyddsutrustning

Vid pandemins början, mars 2020 fanns dålig tillgång på skyddsutrustning. Regionen meddelade också att den lilla mängd skyddsutrustning som fanns skulle i första hand gå till avdelningar inom regionens slutna vård. Det var brist på skyddsutrustning nationellt. Vård- och omsorgsförvaltningen beställde den utrustning som fanns att beställa och ingen enhet saknade skyddsutrustning vid vård av misstänkte eller smittad medborgare. I början av april anlände försvarets skyddsmasker till förvaltningen och vid samma tidpunkt skedde de första större utbrotten vid särskilt boende. Förvaltningen har organiserat en skyddsutrustningsgrupp som ansvarar för besättning av skyddsutrustning och leverans till enheterna. Varje vecka sker möten med regionen för att stämma av hur tillgången på skyddsutrustningen är. Tillgången på skyddsutrustning har under senare delen av 2020 varit god.

Smittläget

Både medborgare och personal inom förvaltningen har insjuknat i covid-19.

Smittläget den 14 januari 2021, visar i antal hur många som insjuknat, blivit friska och avlidna sedan pandemins början.

Brukare

Antal smittade: 144
Varav tillfrisknade: 100
Varav avlidna: 30

Personal

Antal smittade: 283

5.2 RESULTAT OCH ANALYS VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE OMRÅDEN

Legitimerad personal ska dokumentera i hälsojournal i tillräcklig omfattning och med god kvalitet


Aktiviteter

  • Journalgranska vid varje kvalitetsgranskning på respektive enhet
  • Ta fram metod för att dokumentera fysisk träning vid fallrisk i verksamhetssystem för dokumentation och kunna följa på gruppnivå.

Resultat

Under 2020 har endast ett fåtal kvalitetsgranskningar kunnat genomföras enligt planering på grund av Coronapandemin. De kvalitetsgranskningar som genomförts har visat att legitimerad personal dokumenterat i tillräcklig omfattning och med god kvalitet.

Enligt plan för aktiviteter under 2020 skulle en metod tas fram för att dokumentera fysisk träning vid fallrisk i verksamhetssystemet och kunna följas på gruppnivå. Detta har inte kunnat prioriteras och aktiviteten överförs till 2021.

Analys

Den dokumentationsgranskning som genomförts under 2020 visar att HSL-dokumentationen är av god kvalitet och i tillräcklig omfattning. Eftersom det är ett fåtal journaler som granskats går det däremot inte att dra några övergripande slutsatser av resultatet.

Informationssäkerheten ska vara god


Aktiviteter

  • Följa upp och revidera rutin för loggkontroll.

Resultat

Samtliga enheter inom Sektor funktionshinder har utfört sina loggkontroller. De anser också att rutinen är bra. Inom Sektor Hemtjänst och SÄBO har 27 enheter genomför loggkontroll, 5 enheter genomför inte loggkontroll och 1 enhet har inte svarat.

Sektor Funktionshinder har inga kända incidenter. Uppgift saknas från Sektor Hemtjänst och SÄBO.

Analys

Resultatet visar att loggkontroller över lag fungerar bra och att verksamheterna inte ser något behov av att revidera rutinen.

Vård- och omsorgspersonalen ska genomföra ordinerade HSL-insatser


Aktiviteter

Utreda möjligheten för att upphandla system för digital signering under 2020.

Resultat

Under hösten 2020 gjordes en upphandling av verksamhetssystem för digital signering av läkemedel. Införandet av digital signering för läkemedel kommer att genomföras under våren 2021. Digital signering för övriga HSL-ordinationer kommer att införas i samband med det nya verksamhetssystemet VIVA under 2022.

Analys

Under 2020 har antalet avvikelser kring läkemedel - utebliven dos varit fortsatt hög och även ökat inom hemtjänsten. Rapporterade avvikelser kring utebliven rehabilitering har ökat kraftigt jämfört med 2019 inom både hemtjänst och SÄBO, dock inte inom LSS-bostad. Införandet av digital signering för alla ordinerade HSL-åtgärder kommer sannolikt att leda till en högre måluppfyllelse.

Välfärdstekniska verktyg införs och används på ett patientsäkert sätt


Aktiviteter

  • Tydliggöra i uppdragsbeskrivning till Enheten för infrastruktur i vilken del av uppdraget som HSL-kompetens måste finnas med.
  • Ta fram ett förskrivarstöd för passiva larm till leg. personal och se över ansvaret för förskrivning

Resultat

Revidering av uppdragsbeskrivning för Enheten för infrastruktur är inte genomförd under 2020. Aktiviteten överförs till 2021.

Ett förskrivarstöd för passiva larm har tagits fram under 2020 och kommer att publiceras i "Riktlinje för att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder" under februari 2021.

Analys

Revidering av uppdragsbeskrivning har inte kunnat prioriteras under 2020 pga Coronapandemin. Behovet av HSL-kompetens inom enheten bedöms kunna öka i takt med införande av välfärdsteknik som förskrivs enligt HSL.

Förskrivning av passiva larm kräver bedömning av kognitiva förmågor i olika vardagsaktiviteter. Förskrivningsprocessen ställer även stora krav på förskrivaren vad gäller anpassning, information och uppföljning. Förskrivarstödet är framtaget tillsammans med förskrivare i verksamheten och förväntas bli ett viktigt stöd för en patientsäker förskrivning av passiva larm.

Förskrivaransvar för passiva larm för personer som bor på SÄBO kommer att överföras från sjuksköterskor till arbetsterapeuter under 2021. Denna förändring görs för att krav på förskrivarkompetens ska vara lika inom alla verksamhetsområden.

5.3 RESULTAT OCH ANALYS LSS-BOSTAD/SOL- BOSTAD 2020

God och säker habilitering och rehabilitering


Aktiviteter

  • Fler personer som bor på LSS-bostad/SoL-bostad ska få bedömning och insatser från arbetsterapeut och fysioterapeut.

Resultat

Resultatet av journalgranskning visar att det i april 2019 fanns 4 aktuella hälsojournaler för arbetsterapeuter och fysioterapeuter. I oktober 2020 hade antalet ökat till 91 aktuella hälsojournaler.

Analys

Under hösten 2019 utökades resurser för arbetsterapeuter och fysioterapeuter som arbetar med personer på LSS/SoL-bostad. För arbetsterapeuter var ökningen från 4 till 8.75 årsarbetstjänster och för fysioterapeuter från 3 till 6.45 årsarbetstjänster.

Utifrån det mycket positiva resultatet av journalgranskningen görs bedömningen att resurstillskottet ökat tillgängligheten till arbetsterapeut och fysioterapeut och att fler medborgare därmed fått förutsättningar till en förbättrad habilitering/rehabilitering.


Identifiera behov av hälso- och sjukvård


Aktiviteter

  • Identifiera personer med risk för fall, undernäring, tryckskada och försämrad munhälsa i samband med HOV.
  • Erbjuda kostindex för att identifiera personer med risk för undvikbar ohälsa.

Resultat

I egenkontrollen i november har alla enheter svarat. Den visar att 301 personer av 521st (58%) har en aktuell HOV som inte är äldre än 1 år.

Kostindex har inte erbjudits i år på grund av Coronapandemin. Aktiviteten överförs till 2021.

Analys

Det har kommit fram att verksamheten haft svårt att genomföra HOV där alla berörda professioner deltar. Planen var att ta fram en rutin under 2020 som beskriver hur HOV kan genomföras för att säkerställa syftet med HOV. Arbetet med denna rutin är framflyttad till 2021. Det är viktigt att lyfta fram arbetet med riskbedömningar i HOV.

Kostindex skulle erbjudas till personer inom LSS-verksamhet efter att all personal genomgått utbildningen “Hälsosamma matvanor”. Coronapandemin gjorde att flera utbildningar inte kunde genomföras. Utbildningen digitaliseras under 2021.

Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem


Aktiviteter

  • Initiera läkemedelsgenomgångar för personer där kommunens distriktssköterska har övertagit ansvar för läkemedelshantering.

Resultat

Det finns 4 dokumenterade tillfällen i Procapita då Phase 20 har använts.

Analys

Det finns ingen framtagen statistik på hur många personer på LSS bostad där distriktssköterska har tagit över läkemedelsansvaret. I HOV ska det framgå om personer kan klara sin medicinering själva eller med hjälp av egenvård.

Resultatet visar på att arbetet med Phase 20 är ett utvecklingsområde. Läkemedelsgenomgångar sker i samarbete med ansvarig läkare.

Säker förskrivning av skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning


Aktiviteter

  • Det ska finnas en dokumenterad utredning för alla skyddsåtgärder HSL med risk för upplevd tvång- och begränsning.

Resultat

Egenkontrollen lämnar uppgifter för 521 personer och visar att;

  • 77 personer (15%) har en pågående skyddsåtgärd med risk för upplevd tvång och begränsning
  • 71 personer har ett passivt larm och 6 personer har ett hjälpmedel med risk för upplevd tvång och begränsning
  • 99% av skyddsåtgärderna har en dokumenterad utredning i hälsojournalen

Analys

I egenkontrollen för 2020 finns uppgifter för alla enheter inom LSS-bostad och SoL-bostad. Uppgifterna visar att i stort sett alla förskrivna skyddsåtgärder HSL har en dokumenterad utredning i hälsojournalen. Förskrivningar görs därmed på ett säkert sätt och personerna upplever inte tvång- och begränsning.

Uppgifter i egenkontrollen visar att endast 6 personer har ett hjälpmedel med risk för upplevd tvång- och begränsning. Denna siffra bedöms vara en underrapportering, troligen beroende på att frågan i egenkontrollen varit otydligt skriven. Det är rimligt att anta att det finns fler personer med nedsatt beslutsförmåga som har någon form av hjälpmedel med risk för tvång och begränsning, ex, rullstolsbord, rullstolsbälte, sänggrind mm.

5.4 RESULTAT OCH ANALYS SÄBO/KORTTIDSBOENDE SOL 2020

God och säker rehabilitering


Aktiviteter

  • Personer som bor på SÄBO ska få bedömning och vid behov insatser från arbetsterapeut och fysioterapeut.
  • Genomföra utbildning i hjälpmedelskunskap till vård-omsorgspersonalen.

Resultat

Journalgranskning visar att antalet aktiva hälsojournaler för arbetsterapeuter och fysioterapeuter var 194 i februari 2018 och ökade till 278 i februari 2020. Detta är en ökning med 43 %.

Enligt egenkontrollen har 10 av 21 SÄBO genomfört utbildning i hjälpmedelskunskap för vård- och omsorgspersonal under 2020.

Analys

Under 2018 implementerades ett nytt professionsuppdrag för arbetsterapeuter och fysioterapeuter på SÄBO. I samband med detta utökades även resurserna. Denna förändring genomfördes för att alla personer som bor på SÄBO ska få bedömningar och vid behov insatser från arbetsterapeut och fysioterapeut. Utifrån resultatet av journalgranskning görs bedömningen att resurstillskottet gett positiva resultat och ökat tillgängligheten till arbetsterapeut och fysioterapeut.

Hälften av alla SÄBO har genomfört utbildning i hjälpmedelskunskap under 2020. En stor minskning av antalet rapporterade avvikelser kring felaktig hantering av hjälpmedel har skett under 2020 inom SÄBO. Under 2019 rapporterades 123 avvikelser och under 2020 rapporterades 73 avvikelser. Att flera SÄBO genomfört utbildning kring hantering av hjälpmedel och därmed fått en ökad kunskap hos vård- och omsorgspersonal, kan vara en förklaring till den stora minskningen av avvikelser.

God och säker vård och omsorg för personer med demenssjukdom/kognitiv funktionsnedsättning


Aktiviteter

  • Demensteamet ska informera om ”Riktlinje för skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsningsåtgärder på alla särskilda boenden.
  • Använda verktyget BPSD
  • Dokumentera utredning för alla skyddsåtgärder HSL med risk för upplevd tvång- och begränsning

Resultat

Demensteamet har mellan februari – mars 2020 haft informationsträffar kring att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder på 8 särskilda boenden. Planerade träffar på övriga boenden har inte kunnat genomföras pga Coronapandemin.

Egenkontrollen visar att;

  • 11 av 21 boenden har använt BPSD-registret under andra halvåret 2020
  • 60 personer har en BPSD-skattning och 43% (26) av dessa har minskat sina symtom utifrån BPSD-skattningen
  • 43 % av de boende har någon form av passivt larm (dörrlarm, rörelsesensorer, GPS-larm mm), 78% av dessa åtgärder har en dokumenterad utredning i hälsojournalen.
  • 17% av personerna på SÄBO har skyddsåtgärder i form av olika hjälpmedel (ex. sängrind, rullstolsbord), 59% en av dessa har en dokumenterad utredning i hälsojournalen.

Analys

Information till personal på SÄBO kring arbetssätt för att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder har inte kunnat genomföras enligt planering pga Coronapandemin. Det finns därmed ett fortsatt stort behov av information och handledning från Demensteamet.

Egenkontrollen visar att endast 11 av 21 SÄBO använt BPSD-registret. Det finns stor risk att BPSD-registret därmed inte används utifrån behov. BPSD-registret är ett verktyg som hjälper personal att ge adekvat vård och omsorg för personer med beteendemässiga och psykiska symtom och verktyget ska därför användas.

Uppgifter i egenkontrollen visar att allt för många förskrivna skyddsåtgärder HSL saknar en dokumenterad utredning i hälsojournalen. Det finns därmed risk att förskrivningarna inte är rätt åtgärd och därmed inte patientsäkra.

God vård i livets slut


Aktiviteter

  • God och rätt smärtlindring genom att använda validerat smärtskattningsinstrument och dokumentera i journal.
  • Ingen person ska oönskat vara ensam när livets slut närmar sig.

Resultat

År 2020 registrerades 161 avlidna personer på särskilt boende i palliativa registret, av dessa blev 76 st (47%) smärtskattade under sista levnadsveckan. År 2019 registrerades 135 avlidna personer och av dessa blev 72 st smärtskattade under sista levnadsveckan.

Av de personer som var registrerade i palliativa registret så har 105 personer haft någon hos sig när livets slut närmar sig.

Analys

Personer med smärta får smärtbehandling, men endast knappt hälften av personerna som avlidit har blivit smärtskattade med validerat instrument. Risk finns att smärtbehandlingen inte blir optimal.

Öka det förebyggande arbetet vad gäller tryckskada/trycksår,


Aktiviteter

Erbjuda riskbedömning enligt Norton för att förebygga trycksår

Resultat

Egenkontroll för säbo 2020 omfattar 594 personer. Den visar att :

  • Riskbedömning enligt Norton har utförts på 483 personer. 81%
  • Av dessa har 121 personer risk för tryckskada. 25%
  • Det finns dokumenterade åtgärder i hälsojournalen för att förebygga tryckskada på 119 av de 121 personerna med risk för tryckskada.

Egenkontroll för 2019 visade att 63 % av de boende riskbedömdes enligt Norton, av de riskbedömda personerna hade 23 st tryckskador.

Analys

Riskbedömningarna enligt Norton har ökat sedan 2019. Under 2020 rapporterades 14 avvikelser för trycksår. Det är troligen en underrapportering.

Förebygga undernäring och säkerställa en god nutrition


Aktiviteter

  • 90% av de personer som bor på särskilt boende ska ha en dokumenterad riskbedömning
  • Resultat, utredningar och åtgärder ska dokumenteras i hälsojournal och hälsoplan ska upprättas vid risk för eller pågående undernäringstillstånd. Resultat av riskbedömning ska rapporteras i kvalitetsregister Senior Alert.

Resultat

Egenkontrollen visar att 514 av 594 personer är riskbedömda enligt MNA-SF, 87%. Vilket är en ökning med 15% från föregående år. Av dessa 514 har 41% en risk för undernäring och 9,5 % har ett bekräftat undernäringstillstånd.

Personer med risk för eller ett undernäringstillstånd har till 93% dokumenterade åtgärder i hälsojournal enligt egenkontroll.

Analys

Det är positivt att riskbedömning ökat med 15% under en pågående pandemi och närmat sig målsättningen 90%. Orsaker till att inte målet nås fullt ut kan, förutom pandemin, vara att patienter tackar nej till riskbedömning eller är i ett skede där det inte är relevant. En risk innebär inte alltid att någon behandlingsbar åtgärd finns. Till exempel påverkas bedömningen av att patienten är rullstolsburen. Det kan förklara varför enbart 93% har dokumenterade åtgärder i hälsojournal.

Legitimerad personal ska dokumentera i hälsojournal i tillräcklig omfattning och med god kvalitet för att säkerställa en god nutrition


Aktivitet

Granskning av hur nutritionsarbetet dokumenterats i hälsojournal.

Resultat

Journalgranskning visar att orsaksutredning och behovsunderlag som vätske-, energi- och proteinbehov ofta saknas vid kostbehandling. Lika så viktiga mätvärden t.ex. längd, aktuellt BMI och MNA-SF. Riskbedömning av undernäring utförs vanligen direkt i kvalitetsregistret Senior Alert, sällan enligt “Riktlinje för att förebygga och behandla undernäringstillstånd”. Uppgifter som registrerats i Senior Alert är ofta ofullständigt dokumenterade i hälsojournal. Vid risk kan åtgärder saknas. Det förekommer även att undernäringstillstånd har tolkats som risk. Ordinerad berikning saknar ofta behovsunderlag och är ibland otydligt preciserad till omvårdnadspersonal vad gäller sort, mängd och antal tillfällen per dygn. Vanliga åtgärder som anges i Senior Alert vid risk för undernäring är: att korta nattfastan, servera mellanmål och att väga var tredje månad. Det framgår inte tydligt i hälsojournal att en patient riskerar eller har ett pågående undernäringstillstånd vilket beror på journalsystemet. MNA-SF finns inte med bland övriga mätvärden av samma orsak.

Analys

För att tillgodose individuella behov och att systematiskt förebygga undernäringstillstånd är en aktuell behovsbedömning nödvändig. Det är grundläggande både vid omvårdnadsarbete och kostbehandling. Kvalitetskrav för måltids- och nutritionsarbetet är utformade för att förebygga risker så långt det är möjligt. De ska vara implementerade i verksamheten. De åtgärder som ordinerats - vägning var tredje månad, minskad nattfasta och servera flera mellanmål, tyder på att kvalitetskraven för måltids- och nutritionsarbete inte är kända eller inte följs av olika skäl.

Att riskbedömning utförs direkt i kvalitetsregistret Senior Alert kan bero att riktlinjen inte är implementerad. Men även att arbetet kan upplevas smidigt eftersom andra riskbedömningar görs där. Att arbeta enligt riktlinjen innebär dubbel dokumentation när resultatet sedan ska registreras i kvalitetsregistret. Problemet med förfarandet är att Senior Alert inte är ett instrument för att finna individuella problem. Det kan och får inte enbart ligga till grund för behandling. Det är efter riskbedömningen som arbetet med utredningar och behovsbedömning börjar. Konsekvensen av att inte följa riktlinjen kan bli att ett undernäringstillstånd misstas för en risk, remisser inte skickas till Regionen och att adekvat behandling kan utebli. Vid risk för undernäring eller identifierat undernäringstillstånd är tre månader en allt för lång tid för uppföljning. För patientsäkert omvårdnadsarbete och behandling krävs goda underlag och tydliga ordinationer till omvårdnadspersonal. Nutritionsdokumentation är ett viktigt utvecklingsområde.

Information om ett pågående undernäringstillstånd behöver synliggöras allra först i journal till alla behandlande professioner så som smitta och fallrisk visas. Om patienter med både undernäringstillstånd och fallrisk ordineras styrketräning eller gångträning, behöver hänsyn tas till både näringsintag och undernäringstillstånd för att ge goda förutsättningar till behandling. Risken är annars att muskulatur bryts ned ytterligare och resultat uteblir.

Öka det fallförebyggande arbetet


Aktiviteter

  • Erbjuda riskbedömning enligt DFRI och åtgärder
  • Dokumentera i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert
  • Följa upp hur riktlinje för fallprevention används och fungerar.

Resultat

Egenkontrollen inom SÄBO omfattar 594 personer. Den visar att:

  • 84% (498) har en riskbedömning enligt DFRI
  • 78% (390) av de riskbedömda har fallrisk
  • 92% (361) av personer med fallrisk har dokumenterade åtgärder i hälsojournalen
  • 15 % (62) av personer med fallrisk har höftskyddsbyxa.

Den processtudie som planerades att genomföras för att följa upp hur ”Riktlinje för förebyggande av fall och fallskada” fungerar har inte kunnat genomföras under 2020 pga coronapandemin. Aktiviteten överförs till 2021.

Analys

Andelen personer på SÄBO som fått en fallriskbedömning har ökat från 80% under 2019 till 84% under 2020. Enligt avvikelserapporteringen har antalet rapporterade fallhändelser minskat från 2285 under 2019 till 2027 under 2020. Antalet höftfrakturer under 2020 är 28 och ligger därmed på ungefär samma nivå som 2019 då antalet var 30.

Ökningen av antalet riskbedömda personer på SÄBO och uppgifter från avvikelserapportering får anses vara positivt. Det fallförebyggande arbetet har inte minskat inom SÄBO under 2020 trots de stora påfrestningar som varit uti i verksamheterna pga Coronapandemin.

Statistik från risk- och avvikelsesystemet visar att 102 personer haft höftskyddsbyxor vid fallhändelser under 2020 att jämföras med 2019 då antalet var 112. Vid egenkontroll i november använder 62 personer höftskyddsbyxa. Under 2020 har 16 av 21 boenden rapporterat fallhändelser där personen haft höftskyddsbyxa. Det är rimligt att anta att alla SÄBO har några personer med behov av höftskyddsbyxor under ett år. Bedömningen är därför att förskrivningen av höftskyddsbyxor är för låg.

Det fallförebyggande arbetet behöver utvecklas. En del i detta är att få kunskap om de befintliga riktlinjer som beskriver och styr det fallförebyggande arbetet fungerar i praktiken eller om det finns behov av revideringar.

Här kan du läsa mer om sammanställd statistik om fallhändelser.

God munhälsa


Aktiviteter

  • Erbjuda riskbedömning enligt ROAG och åtgärder
  • Dokumentera i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert
  • Andelen personer med god munhälsa ska öka jämfört med 2019.

Resultat

Egenkontrollen omfattar 594 personer som bor på säbo. Av dessa har riskbedömning enligt ROAG utförts på 450 personer 76% jämfört med 2019 där riskbedömning av ROAG var 64% .

Regionen har inte utfört några hembesök för munhälsobedömning under 2020 på grund av Coronapandemin. Det går därför inte att få fram resultat för andelen personer med god munhälsa.

Utbildningar i munhälsa har fortsatt under första delen av 2020.

Analys

Utbildningar i munhälsa intensifierades under 2019. Utbildning i munhälsa blev inställd under hösten 2020 på grund av Coronapandemin. Under 2020 har utbildning i munhälsa fortsatt att genomföras.

God inkontinensvård


Aktiviteter

  • Utbilda sjuksköterskor i förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel så att varje boende har minst en sjuksköterska med utbildning.

Resultat

På 6 st säbo finns sjuksköterskor med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel.

Analys

På grund av att det saknas sjuksköterskor med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel på flera säbo finns risk för försämrad kvalitet av inkontinensvård.

Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem


Aktiviteter

  • Initiera läkemedelsgenomgångar för personer med läkemedelrelaterade problem (PHASE 20).

Resultat

Det finns 231 dokumenterade tillfällen i Procapita då Phase 20 har använts under 2020. Det är en minskning jämfört med år 2019 då det fanns 366 dokumenterade tillfällen där Phase 20 användes.

Analys

Resultatet visar på ett utvecklingsområde att arbeta med Phase 20. Läkemedelsgenomgångar sker i samarbete med ansvarig läkare.

5.5 RESULTAT OCH ANALYS HEMTJÄNST 2020

God och säker rehabilitering


Aktiviteter

  • Ta fram förslag på hur tidiga rehabiliteringsinsatser ska erbjudas och genomföras i samband med att personer ansöker om hemtjänstinsatser.

Resultat

Under hösten 2020 har en arbetsgrupp börjat ta fram ett förslag till hur tidiga rehabiliteringsinsatser ska erbjudas och genomföras. Förslaget innebär att personer som första gången ansöker om hemtjänst ska erbjudas en rehabiliteringsbedömning och åtgärder. I förslaget föreslås att man startar ett pilotprojekt inom en geografisk del av centrala staden Östersund under våren 2021.

God vård i livets slut


Aktiviteter

  • God och rätt smärtlindring genom att använda validerat smärtskattningsinstrument och dokumentera i journal.

Resultat

År 2020 registrerades 85 st avlidna personer med hemtjänst/ hemsjukvård i palliativa registret, av dessa blev 41 st ( 48%) smärtskattade under sista levnadsveckan. Enligt palliativa registret så hade 57 st (67%) någon hos sig då livets slut närmade sig.

Analys

Personer med smärta får smärtbehandling men smärtskattning med validerat instrument används inte i tillräcklig omfattning. Risk finns att smärtbehandlingen inte blir optimal. Endast 67% hade någon hos sig då livet slut närmade sig. Orsaken till den låga siffran är inte känd.

Öka det förebyggande arbetet vad gäller tryckskada/trycksår


Aktiviteter

Erbjuda riskbedömning enligt Norton för att förebygga trycksår

Resultat

Egenkontrollen för hemtjänst interna och externa utförare omfattar 406 personer med hemsjukvård. Den visar att:

  • Riskbedömning enligt Norton har utförts på 167 personer. 41%
  • Av dessa har 30 personer risk för tryckskada.17%
  • Det finns dokumenterade åtgärder i hälsojournalen för att förebygga tryckskada på 28 av de 30 personerna med risk för tryckskada.

Analys

Två hemtjänstenheter har inte registrerat några riskbedömningar i Senior Alert enligt egenkontrollen. Det omfattar 48 personer med hemsjukvård.

2019 var 46% riskbedömda enligt Norton

Öka det fallförebyggande arbetet


Aktiviteter

  • Erbjuda riskbedömning enligt DFRI och åtgärder
  • Dokumentera i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert
  • Erbjuda alla personer med hemsjukvård med bedömd fallrisk ”Program för träning vid fallrisk”.
  • Följa upp hur riktlinje för fallprevention används och fungerar.

Resultat

Egenkontrollen för hemtjänst interna och externa utförare omfattar 406 personer med hemsjukvård. Den visar att:

  • 48 % (193) av personer med hemsjukvård har en riskbedömning enligt DFRI
  • 85% (165) av de riskbedömda har en fallrisk.
  • 95% (157) av personer med fallrisk har dokumenterade åtgärder i hälsojournalen
  • 82% (135) av personer med fallrisk har erbjudits individuell fysisk träning

Den processtudie som planerades att genomföras för att följa upp hur ”Riktlinje för förebyggande av fall och fallskada” fungerar har inte kunnat genomföras under 2020 pga coronapandemin. Aktiviteten överförs till 2021.

Analys

Den senaste egenkontrollen visar att 48% av personer med hemsjukvård har en bedömning av fallrisk. Detta är en liten ökning jämfört med 46 % under 2019.

Det är positivt att vi nu har siffror som visar att 82% av personer med fallrisk har erbjudits individuell fysisk träning. Av de övriga 18% finns sannolikt personer där fallrisken inte är orsakad av nedsatt balans utan av exempelvis läkemedel eller en synnedsättning.

Enligt avvikelserapporteringen har antalet rapporterade fallhändelser fortsatt att öka de senaste 2 åren. Under 2020 rapporterades 1548 fallhändelser jämfört med 1425 under 2019. Antalet rapporterade höftfrakturer minskar och ligger på 11 jämfört med 14 under 2019.

Statistik från risk- och avvikelsesystemet visar att 11 personer haft höftskyddsbyxor vid fallhändelser. Bedömningen är att förskrivningen av höftskyddsbyxor bör öka.

Vi behöver kunskap om hur verksamheten arbetar utifrån riktlinjer för förebyggande av fall för att ta reda på om det finns behov av revideringar.

Under 2020 har vi kunnat skilja ut fallhändelser för personer som inte omfattas av kommunal hemsjukvård och kommunens fallförebyggande arbete. Majoriteten (76%) av rapporterade fallhändelser gäller personer som har kommunal hemsjukvård och som erbjuds fallpreventiva åtgärder enligt kommunens riktlinjer. Övriga 24% gäller personer där Regionen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Samverkan pågår med primärvården för att ta fram gemensamma rutiner för det fallförebyggande arbetet för dessa personer.

Här kan du läsa mer om sammanställd statistik om fallhändelser.

Öka det förebyggande arbetet mot undernäring och säkerställa en god nutrition


Aktiviteter

  • Alla personer med hemsjukvård ska erbjudas riskbedömningar
  • Resultat och åtgärder ska dokumenteras i hälsojournal och hälsoplan ska upprättas vid risk för och/eller undernäringstillstånd. Rapportera i kvalitetsregistret Senior alert.

Resultat

I kommunen har 406 personer hemsjukvård. Två hemtjänstenheter har valt att inte registrera några uppgifter i år, vilket berör 48 personer.

Målsättningen är att alla personer med hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning. Under året har 178 personer riskbedömts enligt MNA-SF, vilket motsvarar 43% och är en liten minskning gentemot fjolårets 46%. Av de personer som genomgått en riskbedömning har varannan, 49%, en dokumenterad risk för undernäring. Uppgifter saknas om hur många av dessa som har ett bekräftat undernäringstillstånd.

Personer med risk för undernäring har registrerade åtgärder i hälsojournal till 94 % enligt egenkontroll.

Analys

Coronapandemin har påverkat verksamheten. Personer som erbjudits riskbedömning kan ha tackat nej av rädsla för Coronavirus.

Omvårdnadspersonal ska kontakta distriktssköterska vid misstanke om risk för undernäringstillstånd enligt rutin. Det är viktigt att rutinen är känd och används i verksamheten. Andra skäl till utebliven riskbedömning kan vara tidsbrist, vad som ska göras med resultatet. Eller okunskap om att riskbedömning ska erbjudas och att risk kan finnas oberoende av patientens vikt.

Att ha en risk för undernäring innebär inte alltid att behandlingsbara åtgärder behövs. Till exempel kan personen vara rullstolsburen vilket påverkar resultatet. Det kan förklara att enbart 94% har några registrerade åtgärder.

Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem


Aktiviteter

  • Initiera läkemedelsgenomgångar för personer med läkemedelsrelaterade problem (PHASE 20)

Resultat

Det finns 72 dokumenterade tillfällen under 2020 i procapita där Phase 20 har använts. Resultatet för 2019 var 133 dokumenterade tillfällen där Phase 20 har använts.

Analys

Användandet av Phase 20 har minskat under 2020, jämfört med år 2019. Det är ett utvecklingsområde att öka antalet läkemedelsgenomgångar i Phase 20. Läkemedelsgenomgångar sker i samarbete med ansvarig läkare.

6. AVVIKELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1 DECEMBER 2019 – 30 NOVEMBER 2020

Typ av händelse

År

Hemtjänst

Särskilt boende inkl. korttids/anhörig-avlösning SoL

LSS/SoL-

bostad

Övriga verksam-heter

*

Läkemedel (totalt)

2020

960

1837

448

43

2019

844

1959

436

43

2018

922

1989

421

0

Läkemedel- varav utebliven dos

2020

737

1268

302

25

2019

653

1433

289

6

2018

565

1249

297

15

Fallhändelser (totalt)

2020

1548

2027

328

77

2019

1425

2285

260

51

2018

1263

1886

278


Fallhändelser, inga fysiska skador

2020

1038

1668

266

37

Fallhändelse, ej hemsjukvård

2020

377

0

0

0

Fall höftfraktur

2020

11

28

1

0

2019

14

30

0

2

2018

21

17

0

0

Fall övriga skador (fysiska skador)

2020

128

229

43

4

2019

110

245

37

9

2018

97

199

25

18

Brist i/utebliven ordinerad vårdgärd

2020

83

211

28

0

2019

82

172

43

4

2018

73

80

27

5

Rehabiliteringutebliven behandling/träning

2020

73

100

4

1

2019

29

74

5

2

2018

42

37

1

0

Hjälpmedel – felaktig hantering

2020

15

74

8

0

2019

12

123

11

0

2018

13

107

12

0

Tryckskada/ trycksår

2020

2

14

2

2

2019

0

13

2

1

2018

4

17

1

1

Brister i samverkan med regionen

2020

41

19

19

3

2019

40

52

24

6

2018

61

51

19

0

Totalt antal avvikelser, HSL exkl. fallhändelser utan fysisk skada

2020

1488

2732

591

57

2019

1131

2668

558

67

2018

1560

2912

484

60

*Personlig assistans LSS, Elevboende LSS, daglig verksamhet LSS/SoL, korttidsboende LSS barn/unga, Östersunds korttidsboende, boendestöd

Avvikelser kring utebliven dos av läkemedel har minskat med 165 st under 2020 jämfört med år 2019. Avvikelser kring utebliven dos av läkemedel är den avvikelsetyp som varje år är den största andelen av avvikelser. Inom SÄBO och korttidsboende har antalet rapporterade avvikelser kring utebliven ordinerad vårdåtgärd ökat med 39 st. Under 2020 kommer digitalt signeringssystem för läkemedel att införas.

Rapporterade avvikelser kring utebliven rehabilitering/behandling/träning inom hemtjänst har ökat med 152 % jämfört med 2019. Inom SÄBO är ökningen 35 %. Under 2019 sågs också en stor ökning av dessa avvikelser inom SÄBO och korttidsboende. Under 2021 prioriteras införande av digital signering för läkemedel men i samband med att det nya verksamhetssystemet Viva införs under 2022 införs digital signering även för övriga ordinerade HSL-åtgärder.

Rapporterade fallhändelser inom SÄBO och korttidsverksamhet har minskat med 11% jämfört med 2019. Antalet rapporterade höftfrakturer inom dessa verksamheter har minskat från 30 till 28 jämfört med 2019. Övriga rapporterade fysiska skador efter fall minskar från 245 till 229 jämfört med 2019.

Inom hemtjänsten har antalet rapporterade fallhändelser ökat med 9 % jämfört med 2019. Antalet höftfrakturer har däremot minskat från 14 under 2019 till 11 under 2020. Övriga rapporterade fysiska skador efter fall ökar från 110 till 128 jämfört med 2019. De höftfrakturer och övriga fysiska skador som rapporteras gäller målgruppen med kommunal hemsjukvård och som erbjuds fallförebyggande åtgärder.

Inför 2020 ändrades rapportering av fallhändelser för att kunna särskilja fallhändelser för personer som inte har kommunal hemsjukvård. Registreringarna visar att 24% av alla fallhändelser (377) gäller personer som inte har kommunal hemsjukvård och därmed inte omfattas av kommunens individuella fallförebyggande arbete.

Inom LSS-bostad och SoL-bostad har antalet rapporterade fallhändelser under 2020 ökat med 26% jämfört med 2019. En höftfraktur är rapporterad. Övriga rapporterade fysiska skador ökar från 37 till 43 jämfört med 2019.

Det är en underrapportering av tryckskador i risk- och avvikelsesystemet.

I egenkontrollen både för hemtjänst och SÄBO rapporteras ett högre antal tryckskador än vad som rapporteras i risk- och avvikelsesystemet.

Rapporterade avvikelser kring felaktig hantering av hjälpmedel har minskat kraftigt inom SÄBO. Minskningen är 40 % (från 123 till 74) jämfört med 2019. Under 2020 har drygt hälften av alla SÄBO haft utbildning kring hjälpmedelshantering. Det finns anledning att tolka minskningen av antalet avvikelser som ett resultat av utbildningarna och därmed en ökad patientsäkerhet.

Inom hemtjänsten och LSS-bostad och SoL-bostad ligger avvikelser kring felaktig hantering av hjälpmedel på relativt låga nivåer de senaste åren.

Avvikelser som rör samverkan med Region Jämtland Härjedalen har minskat med drygt hälften sedan 2019 inom SÄBO men är oförändrat inom hemtjänsten. En orsak kan vara att korttidsboendet Barkvägen har lagts ned. Tidigare kom många avvikelser kring samverkan vid utskrivning från sjukhuset från Barkvägen.

7. HÄNDELSER OCH VÅRDSKADOR – LEX MARIA 2020

Här redovisas de händelser som anmälts enligt Lex Maria till IVO, Inspektionen för vård- och omsorg och de beslutade åtgärderna. Syftet med dessa åtgärder är att minska risken för att liknande händelser ska upprepas.

Under 2020 anmäldes 3 händelser enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Nedan ges en kort redovisning av händelserna, beslutade åtgärder och en sammanfattande slutsats om händelserna.

Särskilt boende och korttidsvistelse

Händelse med viktnedgång

Anmälan handlar om en person boende på säbo som minskat kraftigt i vikt under fyra månader, vilket kan ha berott på bristfälliga uppföljningar och åtgärder.

Identifierade orsaker till händelsen

Sjuksköterska i särskilt boende har omvårdnadsansvar och ansvar för att handleda och arbetsleda personalen i omvårdnadsarbete. Det är en central och viktig uppgift för sjuksköterskan. Bristen på kontinuitet för sjuksköterskor som varit gör att arbetet med att identifiera och åtgärda hälsoproblem inte har blivit utfört i tillräcklig omfattning.

Uppföljning av viktkontroller i hälsoplanen saknas under tiden mars – juni 2020. Coronapandemin har lett till sjukfrånvaro bland personal och en ökad vårdtyngd. På grund av kohortvård på enheten gjordes en organisationsförändring som också ledde till sämre kontinuitet bland sjuksköterskor.

MAS beslutade åtgärder:

Säkerställa att;

det finns ordinarie sjuksköterskor på plats enligt avtal.

omvårdnadsåtgärder till exempel måltidsstöd som ordineras följs upp regelbundet av sjuksköterska.

ordinerade viktkontroller och andra uppföljningar av hälsotillstånd genomförs och dokumenteras i journal.

kontakt med anhöriga sker i tillräcklig omfattning och av den kompetens som krävs för informationen.


Hemtjänst/hemsjukvård

Läkemedelshändelse

Anmälan handlar om en person med hemtjänst som har hjälp med överlämnande av läkemedel. Personen behandlas med blodförtunnande läkemedel Waran som delas i dosett. Dosettdelningen är delegerad till undersköterska. Vid ett kvällsbesök upptäcker personal som ska överlämna Waran att dosetten är tom och enligt signeringslista har personen inte fått sitt Waran på tre dagar. Senare samma kväll försämras personen och får åka till sjukhus där läkare konstaterar att personen drabbats av en minor stroke på grund av underbehandling av Waran.

Identifierade orsaker till händelsen:

Det blev en miss i planeringen för dosettdelningen. Det saknades dosettdelning på den planeringslista som undersköterskan fick.

Personal som överlämnade läkemedel har inte läst ordinationen på läkemedelslistan och uppmärksammat att dosetten är tom.

Det var vid tillfället hög sjukfrånvaro och flera vikarier insatta. Det ökar risken för allvarliga händelser om vikarier inte får tillräcklig introduktion.

MAS beslutade åtgärder:

Säkerställa att;

all personal även vikarier får en god introduktion och har god kännedom om de personer som de har delegerade insatser hos.

gå igenom följande riktlinjer med all personal; läkemedelshantering, kontakt med distriktssköterska, avvikelsehantering.

rutinen för planering följs och att personal kontaktar planeringsledare om det finns delegerade insatser som man saknar delegering för.

personal kontaktar distriktssköterska om det saknas läkemedel sm ska ges och dokumenterar detta i händelser av betydelse i SoL journal.

riktlinjen för avvikelsehantering följs och att kontakt med MAS tas direkt vid allvarliga händelser.

följs upp givna delegeringar och se över om de är säkra där det förekommer många avvikelser.

förtydliga för personal att följa riktlinjen för läkemedel och alltid utgå från ordinationen på läkemedelslistan innan läkemedel ges och därefter signerar på signeringslistan.

Händelse med felaktig hantering vid vaccination

Anmälan handlar om risk för vårdskada. En person i hemsjukvården som vid vaccination mot influensa blir stucken med en begagnad sprutspets. Vaccinationen ska ges under handledning av sjuksköterskestudent. Burk för begagnade kanyler finns ej med på hembesöket. Distriktssköterskan blir avbruten i ett telefonsamtal. Student som ska utföra injektionen tar fel och sticker med en begagnad sprutspets. Kontakt med läkare tas först dagen efter. Personen mår efter händelsen bra. Provsvar visar att ingen blodsmitta finns.

Identifierade orsaker till händelsen:

Rutinen för att hantera skärande och stickande avfall har inte följts, då burk för kasserade injektioner inte togs med vid hembesöken.

Stress och osäkerhet inför ny arbetsuppgift då student ska ge injektion i hemmet. Handledning av student har inte genomförts på ett pedagogiskt och säkert sätt, då det blev avbrott i hanteringen i samband med telefonsamtalet.

MAS beslutade åtgärder:

Säkerställa att rutinen att använda skärande stickande avfall följs av all personal. Säkerställa att handledning av student genomförs på ett pedagogiskt och säkert sätt i hela handledningssituationen.

Säkerställa att kontakt tas med läkare direkt efter en stickincident

Analys - Lex Maria-utredningar

De riskområden som identifieras i Lex Maria utredningarna är läkemedelshantering, bristande systematisk uppföljning av risk för undernäring och brister i hantering av kasserade kanyler i samband med en handledningssituation av student.

Händelsen med viktnedgång visar på hur viktigt det är att omvårdnadsåtgärder följs upp och dokumenteras regelbundet av sjuksköterska. Bristande kontinuitet för sjuksköterska på säbo kan leda till svårigheter att identifiera och åtgärda hälsoproblem och därmed en försämrad patientsäkerhet.

Händelsen med läkemedel visar på att det är viktigt att förtydliga för den som får delegering att överlämna läkemedel att alltid utgå från läkemedelslistan. Det är viktigt att vikarier har kunskap om att ringa distriktssköterska om det saknas läkemedel i dosetten.

Händelsen med stickskadan har flera orsaker till avvikelsen. Handledare av student är ett ansvarsfullt och viktigt pedagogiskt uppdrag. Det är viktigt att handledaren tar sig tid i handledningssituationen och föregår med gott exempel att själv följa de rutiner som finns. Denna avvikelse hade inte hänt om kärl för kasserade kanyler hade tagits med.

Information om lex Maria anmälningar ges ut på förvaltningens hemsida. Legitimerad personal och chefer kan genom prenumeration få informationen direkt i mail. Vid träffar om patientsäkerhet med legitimerad personal och chefer informeras alltid om inträffade allvarliga händelser för att sprida kunskap och att förebygga att liknande händelser ska ske igen.

Lex Maria anmälningar över tid

2020: 3 st

2019: 6 st

2018: 3 st

2017: 7 st

8. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER

Under 2020 har det registrerats 5 klagomål hälso-och sjukvård. De 5 klagomålen har inkommit till Uppdragsenheten.

Klagomål inom HSL ska hanteras i verksamheten men går ibland till MAS/MAR om man inte är nöjd med svaret från verksamheten. Under 2020 har det kommit in klagomål på händelse kring vård i livets slut där anhöriga saknar information om brytpunktsamtal, brister i att palliativa läkemedel inte givits regelbundet samt frågor kring extravak. Ett klagomål kring viktnedgång och undernäring ledde till en lex Maria anmälan. En annan akut händelse ledde till ett klagomål där anhöriga ifrågasätter tillsyn av medborgaren och rutiner kring krampanfall.

9. MÅL OCH STRATEGIER HSL FÖR 2021

Inför 2021 kommer mål och strategier till stor del att vara samma som år 2020. De redovisas här uppdelade på olika verksamheter.

9.1 MÅL OCH STRATEGIER HSL FÖR 2021, VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE MÅLOMRÅDEN

Legitimerad personal ska dokumentera i hälsojournal i tillräcklig omfattning och med god kvalitet

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Journalgranska vid varje kvalitetsgranskning på respektive enhet

MAS/MAR/NAD

Dokumentationsansvarig för HSL

MAS/MAR/NAD i

samband med kvalitetsgranskning

Se över möjligheterna att i det nya verksamhetssystemet Viva kunna dokumentera förebyggande åtgärder så att de kan följas på gruppnivå Se över möjligheterna att i Viva få en röd varning om ett pågående undernäringstillstånd, jmf smitta och fallrisk

MAS/MAR/NAD

Dokumentationsansvarig för HSL

MAS/MAR/NAD

31 december 2021

Öka kännedom och användandet av “Riktlinje att förebygga och behandla undernäringstillstånd”

MAS/NAD

Dokumentationsansvarig för HSL

MAS/NAD

31 december 2021

Välfärdsteknik och e-hälsoverktyg införs och används på ett patientsäkert sätt

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Följa upp hur system för digital signering för läkemedel fungerar

MAS

Verksamhetschef HSL 31 december 2021

Förskrivar- och ordinationsansvar för passiva larm SÄBO överförs till arbetsterapeuter för att få lika förskrivarkompetens inom alla verksamheter

MAR och EC för leg. personal

MAR 31 december

2021

Kartlägga behov av manualer och annat stöd för ett ökat användande av verktyget Exorlive (träningsprogram och instruktioner) till arbetsterapeuter och fysioterapeuter

MAR

MAR 31 december

2021

 

9.2 MÅL OCH STRATEGIER HSL FÖR 2021, LSS- BOSTAD/SOL-BOSTAD

God och säker habilitering och rehabilitering

Aktiviteter

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Införa utbildningsansvarig arbetsterapeut och fysioterapeut utifrån framtaget funktionsuppdrag- uppdraget gäller utbildning inom habilitering/rehabilitering till vård- och omsorgspersonal

MAR, enhetschef för leg personal

MAR 31

december 2021

Ta fram en struktur för samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal för att säkerställa ett fungerande teamarbete för en god och säker habilitering

EC för Vård och hälsa och Enheten för stöd och service

MAR 31

december 2021

Identifiera behov av hälso- och sjukvård

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Identifiera personer med risk för fall,

Enhetschef LSS-

MAS/MAR 2 ggr/år i

undernäring, tryckskada och försämrad

bostad/enhetschef

samband med

munhälsa i samband med HOV

leg. personal

egenkontroll NAD november 2021

Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Initiera läkemedelsgenomgångar för personer där kommunens

Enhetschef

MAS 2 ggr/år


distriktssköterska har övertagit ansvar för läkemedelshanteringen

leg. personal

från hälsojournal

Säker förskrivning av skyddsåtgärder med risk för upplevd tvång- och begränsning

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Det ska finnas en dokumenterad utredning för alla skyddsåtgärder HSL med risk för upplevd tvång- och begränsning.

Enhetschef LSS/SoL-

bostad

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

 

9.3 MÅL OCH STRATEGIER HSL FÖR 2021, SÄRSKILDA BOENDEN, SÄBO

God och säker rehabilitering

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Införande av utbildningsansvarig arbetsterapeut och fysioterapeut utifrån framtaget funktionsuppdrag-uppdraget gäller utbildning inom habilitering/rehabilitering till vård- och omsorgspersonal

MAR och enhetschefer för leg. personal

MAR 31

december 2021

Genomföra utbildning i hjälpmedelskunskap till vård- och omsorgspersonalen

Enhetschef leg. personal

MAR 31

december 2021,

egenkontroll

God och säker vård och omsorg för personer med demenssjukdom/kognitiv funktionsnedsättning

Aktiviteter

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Demensteamet ska informera om riktlinjen för att förebygga tvång- och begränsningsåtgärder på alla särskilda boenden.

Enhetschef demensteam

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Använda verktyget BPSD

Enhetschef SÄBO

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Dokumentera utredning för alla skyddsåtgärder HSL med risk för upplevd tvång- och begränsning

Enhetschef SÄBO

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll


God vård i livets slut

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

God och rätt smärtlindring genom att använda validerat smärtskattningsinstrument och dokumentera i journal.

Enhetschef SÄBO

MAS 2 ggr/ år (Palliativa registret)

Personer i livets slut ska oönskat inte vara ensam när livets slut närmar sig.

Enhetschef SÄBO

MAS 2 ggr/ år (Palliativa registret)

Förebygga tryckskada/trycksår

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Erbjuda riskbedömning enligt Norton för att förebygga trycksår

Enhetschef SÄBO

MAS 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Förebygga undernäring och säkerställa en god nutrition

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

90% av de personer som bor på särskilt

Enhetschef

MAS/MAR/NAD 2 ggr/år i

boende ska ha en aktuell och dokumenterad

SÄBO

samband med egenkontroll

riskbedömning i hälsojournal, enligt “Riktlinje


NAD i mars och november 2021

för att förebygga och behandla


genom stickprov i

undernäringstillstånd”.


dokumentationsgranskningNAD

Resultat av MNA-SF;, utredningar och


i mars och november 2021

behovsunderlag för omvårdnad och


genom stickprov

behandling ska dokumenteras i hälsojournal.


dokumentationsgranskning

Hälsoplan ska upprättas vid risk för /eller


NAD i mars 2021 genom

undernäringstillstånd. Rapportera först


stickprov av

därefter i kvalitetsregister Senior alert.


dokumentationsgranskning och

Antal med risk för undernäring och andel av


intervjuer med sjuksköterskor.

dessa med MNA-SF 0-7 poäng.



Följa upp hur Riktlinje för att förebygga och



behandla undernäringstillstånd används och



fungerar.




Öka det fallförebyggande arbetet

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Erbjuda riskbedömning enligt DFRI och åtgärder Dokumentera åtgärder i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert

Enhetschef SÄBO

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Följa upp hur riktlinje för fallprevention används och fungerar

MAS/MAR

Processtudie - följa några verkliga personer med fallrisk genom dokumentationsgranskning och intervjuer med berörd personal.

MAS/MAR 31 december 2021

God munhälsa

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Erbjuda riskbedömning enligt ROAG och åtgärder

Dokumentera i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert

Enhetschef SÄBO

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Andelen personer med god munhälsa ska öka jämfört med 2019

Enhetschef SÄBO

MAS genom uppgifter från Regionens Folktandvård

God inkontinensvård

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Utbilda sjuksköterskor i förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel så att varje boende har minst en sjuksköterska med utbildning

Sektorchef/motsvarande

MAS 31

december 2021


Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Initiera läkemedelsgenomgångar för personer med läkemedelsrelaterade problem (PHASE 20).

Enhetschef för SÄBO

MAS 2 ggr/år från hälsojournal

 

9.4 MÅL OCH STRATEGIER HSL FÖR 2021, HEMTJÄNST

God och säker rehabilitering

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Införande av utbildningsansvarig arbetsterapeut och fysioterapeut utifrån framtaget funktionsuppdrag- uppdraget gäller utbildning inom habilitering/rehabilitering till vård- och omsorgspersonal

MAR och enhetschefer för leg. personal

MAR 31

december 2021

Erbjuda tidiga rehabiliteringsinsatser till personer som första gången ansöker om hemtjänstinsatser

MAR

MAR 31

december 2021

God vård i livets slut

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

God och rätt smärtlindring genom att använda validerat

Enhetschef

MAS 2 ggr/

smärtskattningsinstrument och dokumentera i journal

hemtjänst

år

Ingen person ska oönskat vara ensam när livets slut närmar sig

Enhetschef leg personal

(Palliativa registret)

Öka det fallförebyggande arbetet

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Erbjuda riskbedömning enligt DFRI och åtgärder

Enhetschef hemtjänst

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll


Dokumentera åtgärder i hälsojournal och rapportera i kvalitetsregister Senior Alert

Enhetschef leg. personal


Erbjuda alla personer med hemsjukvård som har fallrisk och nedsatt balans ”Program för träning vid fallrisk”

Enhetschef hemtjänst Enhetschef leg. personal

MAS/MAR 2 ggr/år i samband med egenkontroll

Följa upp hur riktlinje för fallprevention används och fungerar

MAS/MAR

Processtudie - följa några verkliga personer med fallrisk genom dokumentationsgranskning och intervjuer med berörd personal MAS/MAR 31 december 2021

Förebygga tryckskada/trycksår

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Erbjuda riskbedömning enligt Norton för

Enhetschef

MAS 2 ggr/år i samband med

att förebygga trycksår

hemtjänst

egenkontroll


Enhetschef leg.



personal


Förebygga undernäring och säkerställa en god nutrition

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Alla personer med hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning

Enhetschef

MAS/NAD 2 ggr/

enligt “Riktlinje för att förebygga och behandla

hemtjänst

år i samband

undernäringstillstånd”

Enhetschef

med

Antal som har risk för undernäring och andel av dessa med

leg.

egenkontroll

MNA-SF 0-7 poäng.

personal

MAS/NAD 2ggr/

Resultat, utredning och behovsunderlag för åtgärder ska


år i samband

dokumenteras i hälsojournal. Hälsoplan ska upprättas vid


med

risk för /eller undernäring. Rapportera först därefter i


egenkontroll

kvalitetsregister Senior Alert


NAD i november

Antal som har MNA-SF 0-7 poäng


2021 genom



stickprov av



dokumentations-



granskning


Upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem

Aktivitet

Ansvarig för aktivitet

Uppföljning

Initiera läkemedelsgenomgångar för personer med läkemedelsrelaterade problem (PHASE20)

Enhetschef för leg. personal

MAS 2 ggr/år från hälsojournal

 

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-03-23