Landsbygden

Kulturmiljön på Östersunds kommuns landsbygd har också karlagts, här hittar du information om inventeringen av kulturmiljöer på landsbygden.

Landsbygden är uppdelad i socknar. Varje sida om en socken inleds med en allmän beskrivning av dess historia, sedan följer urvalet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i socknen. 

Så gjordes inventeringen

Ett viktigt mål med inventeringen har varit att uppdatera inventeringen ”Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Östersunds kommun, kulturhistoriskt underlag för planeringsarbete” som som Jämtlands läns museum blev klar med 2003.

Inventeringen genomfördes med bidragsstöd från läns­styrelsen under 2016-2018 och omfattade landsbygden i Östersunds kommun. Totalt har ca 1100 hus och ca 50 miljöer pekats ut som särskilt värdefulla.

Inventeringen har utförts av en extern konsult, på uppdrag av kommunen och genom bidrag från länsstyrelsen.

Inventeringen bestod av litteratur- och arkivstudier av befintligt material, besök på plats och fotodokumentation. Materialet har sedan bearbetats. Materialet består av generella texter om de olika områdena/miljöerna och foton på de utpekade husen.

Kulturmiljöprogrammet har för avsikt att peka ut alla byggnader som är kulturhistoriskt särskilt värdefulla. På landsbygden är det däremot svårt att vara säker på att varje enskild byggnad är inventerad. Det kan alltså finnas byggnader som är kulturhistoriskt särskilt värdefulla även om de inte finns med i kulturmiljöprogrammet. Därför har också en sammanställning av de olika byggnadstyperna som kan finnas på landsbygden gjorts. Detta ger en vägledning till vilka byggnader som kan vara kulturhistoriskt särskilt värdefulla.

Landsbygden är uppdelad i socknar. Varje socken inleds med en allmän beskrivning av dess historia sedan följer urvalet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i socknen.

Kulturmiljöprogrammet innebär inte ett utökat juridiskt skydd utöver det som redan gäller enligt plan- och bygglagens generella bestämmelser om varsamhet och förvanskning. Varje ärende om bygglov, förhandsbesked eller detaljplan prövas från fall till fall.

Kriterier för urval

Ett antal miljöer och byggnader som bedöms som särskilt värdefulla är utpekade. Miljöer och byggnaderna har valts ut på grund av att de har särskilda värden ur kulturhistorisk, historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt representerar ett högt allmänintresse. Miljöerna och byggnaderna ska vara välbevarade, tidstypiska och tydliga. De kan också vara representativa eller unika för kommunen och spegla dess historia.

Miljöerna och byggnaderna har oftast en relativt stor andel tidstypiska drag. De har delar eller detaljer som gör att de representerar en tidsepok väl även om vissa tillägg och ändringar kan ha skett. En stark historisk koppling kan förstärka det kulturhistoriska värdet av ett område eller en byggnad.

I vissa miljöer kan en bebyggelsestruktur eller en landskapsbild skapa en helhet som är värdefull snarare än att de enskilda byggnaderna som ingår i området är värdefulla. Det kan till exempel vara husens placering i landskapet och i förhållande till varandra som skapar en helhet medan enstaka element/hus inte är särskilt karaktärsfulla.

Värdering - klassificeringssystem

Något enhetligt nationellt system för att värdera kul­turhistoriskt värdefull bebyggelse finns inte. Det klas­sificeringssystem vi har valt är dels anpassat till plan- och bygglagens syn på värdefull bebyggelse. Dels är det gjort med inspiration från Stockholms stadsmuseums klassificeringssystem där färger används för att symbolisera olika värden. Byggnaderna på landsbygden är klassificerade i samma kategori: särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad, landsbygd.

De bebyggelseområden och byggnader som bedöms som särskilt värdefulla är utpekade. Dessa har valts ut på grund av att de har särskilda värden ur kulturhistorisk, historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt samt representerar ett högt allmänt intresse. Bebyggelseområdena och byggnaderna ska vara välbevarade, tidstypiska och tydliga och de kan också vara representativa eller unika för kommunen och spegla dess historia.

Bebyggelse uppförd före cirka 1980 är värderad av en värderingsgrupp med sakkunniga representanter från kommun, länsstyrelse och länsmuseum.

Inventeringens resultat

Förslag till de utpekade cirka 1 100 byggnaderna och cirka 50 miljöerna som ingick i 2016-2018 års inventering framgår av kartorna vid varje område. Eftersom flera hus av olika anledningar har valts bort av värderingsgruppen så har själva inventeringen omfattat andra hus än de utpekade.

Byggnader och områden byggda efter 1980 är inte värderade alls. Vi har inte ansett det möjligt att med ett kort tidsperspektiv på 30-40 år och mindre göra en rättmätig bedömning av bebyggelsens värden. Det är helt enkelt svårt att bedöma samtiden. Dessa hus kan dock komma att tillmätas ett särskilt kultur­historiskt värde i kommande byggnadsinventeringar. Tills vidare får ställningstaganden tas vid kommande bygglov eller upprättande av nya detaljplaner när tiden är mogen för att göra en sådan bedömning.

Värderingskriterier

Kriterier som används för att bedöma kulturhistoriskt värde. (Riksantikvarieämbetet, Axel Unnerbäck.)

Dokumentvärde

Upplevelsevärde

Förstärkande, övergripande motiv

  • Byggnadshistoriskt värde
  • Byggnadstekniskt/historiskt värde
  • Arkitekturhistoriskt värde
  • Samhällshistoriskt värde
  • Socialhistoriskt värde
  • Personhistoriskt värde
  • Teknik- och industrihistoriskt värde
  • Arkitektoniskt värde
  • Konstnärligt värde
  • Patina
  • Miljöskapande värde
  • Identitetsvärde
  • Kontinuitetsvärde
  • Traditionsvärde
  • Symbolvärde
  • Autenticitet/äkthet
  • Kvalitet
  • Pedagogiskt värde/tydlighet
  • Sällsynthet
  • Representativitet
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-12-09