Samiska kulturmiljöer

I det samiska kulturlandskapet är markerna fulla av spår efter mänsklig aktivitet - men de kan vara svåra att upptäcka.

På uppdrag av Östersunds kommun har Gaaltjie gjort en studie om de samiska kulturmiljöerna i kommunen för att öka kunskaperna om samisk historia, kulturlandskap och kulturarv.

Svartvit bild på en stor samling människor framför rådhuset i Östersund.

Det första samiska landsmötet i februari 1918, samer samlades framför rådhuset . Foto: Fotograf okänd/Jamtli fotosamlingar.

Kunskaperna om samisk historia, kulturlandskap och kulturarv är generellt bristfälliga. Den samiska historien är med få undantag skriven av icke-samer, i olika syften och inte alltid nyanserat och objektivt. En anledning till att det finns så få ”egna” samiska skrivna källor är att samiska inte blev allmänt skriftspråk förrän in på 1900-talet. Traditionellt har kunskapsöverföring varit muntlig, den äldre generationen berättade för de yngre och förde på så sätt sina kunskaper vidare. När det inte längre finns någon som berättar försvinner kunskapen för alltid.

I det samiska kulturlandskapet är markerna fulla av spår efter mänsklig aktivitet men de kan vara svåra att upptäcka. Naturens egna material har använts till byggnader och föremål. När byggnaden inte längre hade någon användning skulle den sakta få återgå till naturen. Spåren som blir kvar är svaga eller nästan obefintliga. Detta tillsammans med det äldre samiska tänkesättet - att låta det gamla vila i frid - medför att marken kan uppfattas som orörd. Ett exempel: De enda spår som blev kvar efter en tältkåta var en härd, oftast omgärdad av stenar, men ibland var det enbart två trästockar som avgränsade elden. Ibland tog man med sig härdstenarna i ackjan till nästa ställe där kåtan tillfälligt skulle sättas upp. Då är det i princip omöjligt att hitta några spår.

En annan anledning till att spåren efter samisk verksamhet i äldre tid är svåra att upptäcka är att många samiska grupper har varit nomadiserande eller halvnomadiserande. Storsamhällets gränser mellan kommuner, landskap eller stater har inte varit relevanta för äldre tiders samer, utan det är andra faktorer som har styrt rörelsemönstret, till exempel tillgång till renbete. Man var aldrig så länge på samma ställe och även om man återkom år efter år så hann det sällan bli några varaktiga spår. De svaga spår som blivit kvar efter samiska aktiviteter har i många fall skadats eller totalt förstörts av det moderna samhällets verksamheter som vattenregleringar, etablering av gruvor och vindkraftverk, jordbruk, skogsbruk med markberedning samt storskalig turism.

Ytterligare en orsak till att samisk verksamhet är så okänd är det faktum att fjällsamernas byggnader och visten mycket sällan finns redovisade på historiska kartor i motsats till jordbrukarnas fastigheter. Det är enklare att hitta arkivuppgifter som berör permanent bosatta samer, till exempel sockenlappar, än nomadiserande fjällsamer.

Fortfarande är endast mindre delar av det samiska kulturlandskapet fornminnesinventerat, och i de fall där inventeringar är gjorda är det sällan det har varit utifrån ett samiskt perspektiv.

Svartvitt foto på sex män.

Lappordningsmän på länsstyrelsen 7 juli 1960. Från vänster: Nils Thomasson, Åre, Jonas Åhrén, Frostviken södra sameby, landshövdingen Anders Tottie, Gustav Mattsson, Kalls sameby, Fredrik Larsson, Glen och Bror Eidermo, lappfogde i Jämtland. © Hallings foto / Jamtli fotosamlingar

Svartvitt foto på människor runt ett bord.

Sameriksdag i Östersund. Från vänster: Jonas Åhrén, Petrus Gustavsson, Jänsmässholmen och Lars Larsson Kråik, Handöls sameby © Hallings foto/Jamtli fotosamling.

Svartvitt foto på folksamling.

Det första samiska landsmötet anordnades i Östersund 1918. © Jamtli fotosamlingar

Svartvitt foto på en stor grupp personer framför Rådhuset i Östersund. De flesta har på sid samedräkt.

Samiskt landsmöte i februari 1918. Fotot taget framför rådhuset. © Jamtli fotosamling

Foto i svartvitt på ett brudpar framför en kyrka.

Brudpar framför Stora kyrkan, bruden heter Tordis Annie, född Thomasson, Kvissle. Brudgummen heter Axel Tinderfjäll, Kvissle. © Hallings foto/Jamtli fotosamlingar

Foto i svartvitt på dukat långbord.

Bröllopsmiddag på Grand hotell på mitten av 30-talet. © Wiktor Lundberg/Jamtli fotosamlingar

Svartvitt foto på kvinna framför en kåta.

Sara Bexelius på Jamtli 1962. © Hallings foto/Jamtli Fotosamlingar

Svartvitt foto på kvinna som sitter framför en eldstad.

Sara Bexelius i Jamtlis kåta, 9 juli 1962. © Hallings foto/Jamtli fotosamlingar

Svartvitt foto på renar framför en byggnad.

Renar kördes till staden under Gregoriemarknaden 1950. © Fotograf ÖP/Jamtli fotosamlingar.

Svartvitt foto på ren som drar en släde.

Körning av akkja med ren på Östersunds travbana. © Hallings foto/Jamtli fotosamling.

Svartvitt foto på person som åker kälke efter en ren.

Tävlingskörning med ren på travbanan under Gregoriemarknad 1950. © Fotograf ÖP / Jamtli fotosamling

Svartvitt foto på ren med släde som hoppat upp på en snövall samt en person som lyfter släden.

Tävlingskörning med ren på travbanan under Gregoriemarknad 1950. © Fotograf ÖP / Jamtli fotosamling

Gaaltije

Stiftelsen Gaaltije äger och driver det sydsamiska kulturcentret Gaaltije, som är ett resurscentrum med fokus på kultur, språk, näring och samhälle. Till Gaaltije kan du vända dig med frågor relaterade till det samiska samhället.


Här hittar du Gaaltjies hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Gaaltije om studien

Vårt arbete har koncentrerat sig främst på äldre samisk närvaro och historisk markanvändning i Staaren Tjielte. Skriftligt källmaterial som äldre litteratur och utredningar, kyrkböcker, tidningsartiklar, ortnamnsförteckningar, kartor samt intervjuer ligger till grund för vårt arbete.

Varför var och är Staare intressant för samerna? Staare är den enda staden i ett stort län och ligger centralt i länet, mitt i ett tidigare renskötsellandskap. Det finns god tillgång på bra vinterbetesmarker på myrar och i skogar i närheten, och det gick naturliga flyttleder förbi staden, bland annat på Storsjön is, före vattenregleringar och utbyggnad av vägar och järnvägar. I Staare finns en förhållandevis stor befolkning vilket innebar stor efterfrågan på renkött och hantverksprodukter och intresse för uppvisningar av renar och samisk kultur. Staden är även säte för myndigheter, skolor, handel med mera.

Det är svårt att peka ut enskilda byggnader och exakta platser för samisk närvaro i Staare. Många renskötare har varit runt Staare med renarna på vinterbete och/eller flyttat förbi på väg mellan sommar- och vinterbetesland. Andra har besökt staden vid speciella tillfällen. Längre tillbaka fanns även bofasta sockenlappar i flera socknar i Staaren tjielte. Men även om det är väl känt att Staare och många platser i kommunen var välbesökta av äldre tiders samer är det svårt att hitta några fysiska spår efter deras verksamhet. De flesta samer, renskötare såväl som andra, var nomadiserande eller halvnomadiserande, vistades här tillfälligt, bodde inte i egna hus och lämnade endast flyktiga spår efter sig. Det som finns kvar är tidningsartiklar, kyrkböcker, protokoll och liknande, men väldigt sällan uppgifter av samerna själva eftersom samiskan var skriftlös långt fram i tiden. Ett stort antal ortnamn med benämningar som “lapp” och ”finn” visar också att samer har vistats i området längre tillbaka. Båda är äldre benämningar på samer.

Den samiska närvaron går alltså inte att jämföra med den bofasta befolkningen och det är svårt, eller omöjligt, att redovisa den som exakta prickar på en karta. Det är även svårt att avgränsa Staare och Staaren Tjielte eftersom fasta gränser inte var relevanta för samerna.

Vår studie visar endast på vart det finns ett källmaterial som ger information om samisk närvaro och verksamhet och ger inte någon helhetsbild. Samer har givetvis även rört sig i andra områden inom kommunen trots att det inte finns beskrivet i källmaterialet. Detta gäller även samer som har varit bofasta inom kommunen. Framtida forskning kommer säkerligen att förändra bilden av samernas närvaro i Staare.

Ytterligare uppgifter om samer i Staaren tjielte under äldre tider, utöver de som här nämns, tas tacksamt emot av Östersunds kommun eller Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum, för komplettering.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-09-16