Publicerad 2019-01-21

Projektet som gav ökad livskvalitet

I april åker arbetsterapeuterna Christine och Lina ner till arbetsterapiforum i Stockholm. Där ska de berätta om projektet ”Förbättrad livskvalitet och ökad självständighet för personer med psykisk ohälsa”. Att projektet levt upp till sitt namn bekräftas av både medborgare och personal. Nu är det också klart att det blir permanent verksamhet.

Leende bild på Lina Åkerlind Nielsen och Christine Engerup som sitter vid ett bort.

Arbetsterapeuterna Christine Engerup och Lina Åkerlind Nielsen åker till Stockholm i vår för att berätta om det framgångsrika projektet.

Alltihop startade våren 2016. Lina Åkerlind Nielsen som är arbetsterapeut inom Vård- och omsorgsförvaltningen ansökte då om projektpengar från Sociala investeringsfonden*. Pengarna skulle användas till att utveckla kommunens boendestöd. Tillsammans med två kollegor hade Lina arbetat fram en idé som gick ut på att utveckla arbetssättet inom boendestöd - för både arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

2016 var boendestöd ett ganska nytt komplement till den ”vanliga” hemtjänsten. Genom den nya formen av stöd kunde medborgare med psykisk ohälsa få ett bättre anpassat stöd. För medborgare med den här typen av svårigheter kan det handla om att få struktur på sin dag, få verktyg för att klara av nödvändiga vardagssysslor och kanske hjälp att klara av olika sociala situationer för att fungera i vardagen.

Bidrar med sin yrkeskompetens

Linas idé var att arbetsterapeuter och fysioterapeuter skulle kunna bidra med sin yrkeskompetens, och utforma ett stöd som gav medborgarna bästa möjliga förutsättningar till ett aktivt liv - och att på sikt blir så självständiga som möjligt.

- Vi har utgått från ett självskattningsinstrument som kallas COPM**, förklarar Lina. Det innebär att vi noga tar reda på hur det ser ut för varje enskild person och vilka mål som känns viktiga för just honom eller henne.

Instrumentet har också gått att använda för att följa upp hur medborgarna upplever att stödet har fungerat. Uppföljningarna plus intervjuer bland övrig personal inom boendestöd visar på mycket positiva resultat.

- Av de 22 medborgare vi följt upp så upplever 21 en förbättring. 16 upplever en signifikant förbättring, berättar Lina. I de enkäter man skickat ut till personalen framgår det också tydligt att man uppskattat det stöd som arbetsterapeuter och fysioterapeuter har kunnat ge.

- Vi är ofta med på ärendemöten för att kunna bidra med råd till övrig personal. Med det här sättet att jobba kommer vi nära personalen, samtidigt som vi också blir specialiserade på den här typen av stöd. Det skiljer ju sig mycket från att exempelvis jobba mot äldre, konstaterar Lina som deltagit under hela projektet.

Stöd för att klara vardagsrutiner

Hur kan då stödet se ut?

- Det är väldigt olika. Det kan till exempel handla om att hitta ett fungerande stöd i form en app eller planeringstavla för att personen ska klara av nödvändiga vardagsrutiner. Det kan också handla om att personen får stöd och social träning för att klara av att gå till affären och handla, eller så kan det vara att hitta recept på rätt nivå så man kommer igång med matlagningen.

- Ibland handlar det om att vi förmedlar kontakt till budget – och skuldrådgivning för att personen ska få hjälp att ta sig ur ett ekonomiskt kaos, berättar Lina som funnits med under hela projektet.

Totalt är det åtta arbetsterapeuter och fysioterapeuter som löst av varandra under projekttiden. Det senaste året är det arbetsterapeut Christine Engerup, som arbetat tillsammans med Lina. På grund av svårigheter att rekrytera fysioterapeuter begränsades projektet efter ett tag till att gälla bara arbetsterapeuter.

Sparar pengar

Även ekonomiskt har projektet varit en framgång. Beräkningar visar att de knappt 600 000 kronor som man använt av projektmedlen har betalat igen sig. Totalt har man gett stöd till 75 medborgare inom projektet. Beräkningar visar att de 75 personerna har klarat sig på hela 35 procent färre timmars stöd än de 85 medborgare som fått boendestöd utan arbetsterapeuter.

Från 2019 övergår projektet i permanent verksamhet.

- Det här är ett synnerligen gott exempel på ett socialt investeringsprojekt som lett till förbättrad hälsa för medborgaren vilket i sin tur leder till minskade verksamhetskostnader. Därmed vågar Vård- och omsorgsnämnden göra ytterligare en hälsofrämjande satsning trots tuffa sparkrav under 2019, förklarar förvaltningschef Lars Liljedahl.

- Nu hoppas vi också kunna rekrytera en fysioterapeut, avslutar Christine Engerup. Att kunna få hjälp att komma igång fysiskt ger positiva effekter även på den psykiska hälsan.

Fakta:

*Sociala investeringsfonden är en typ av fond där en kommun kan avsätta ekonomiska överskott och kommunala bolagsvinster till olika sociala projekt.

**COPM är ett bedömningsinstrument som ursprungligen kommer från Canada. Metoden bygger på att personen själv får fundera över vilka aktiviteter hen vill utföra, behöver utföra eller förväntas utföra i sitt dagliga liv. Mer om COPMlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Här kan du ta del av hela projektrapportenPDF

Sidan uppdaterad 2019-03-20

Använd vår mobilapp

Få senaste nytt från kommunen direkt i byxfickan. Du når snabbt alla mobila tjänster som du har nytta av i din vardag. Här hittar du också vägen direkt in till kommunens kundcenter.

Läs mer om mobilappen och ladda ner den redan idag!

En hand håller en smartphone med Östersundsappen