Publicerad 2020-04-09

Hästar räddar rara fjärilar

Violett guldvinge - så heter den utrotningshotade fjärilen som bor i kraftledningsgatan vid Lillsjöns naturreservat. Just nu avverkar vi för att skapa luckor i skogen. Det gillar denna fjäril. Och det är hästar som drar det tyngsta lasset.

Tre svarta hästar som drar ett lass genom djupsnön i skogen

Det stänker blötsnö om hovarna när Anders Finnstedts hästar drar fram ris från avverkningen vid Lillsjön. Anders från Dvärsätt och hans hästar, anlitas ofta av kommunen när vi behöver avverka skog på känslig mark. Att köra med häst på tjälad mark gör nästan ingen skada alls på marken.

Inte får man avverka i ett naturreservat?!

Allt handlar om en utrotningshotad fjäril som slagit sig ned i kraftledningsgatan vid Lillsjöns naturreservat. Violett guldvinge finns snart bara på några få platser runt Storsjön. Det är för att gynna denna fjäril som kommunen, i samråd med länsstyrelsen, beslutat att öppna upp skogen mellan kraftledningsgatan och ett kärr som ligger söder om travslingan, strax intill E14. Med denna öppna korridor hoppas vi att fjärilen även hittar och bosätter sig vid kärret.

Den violetta guldvingen har guldfärgade vingar med violetta stänk längs kanterna eller med ett violett skimmer över hela vingen. 

Foto: Bodil Carlsson


Violett guldvinge är en liten dagfjäril med ett vingspann på 22–26 mm. Flygtiden för violett guldvinge är från sista dagarna i maj och tre veckor in i juni. Flygtiden för arten styrs dock mycket av väderleken. Fjärilen kan flyga fram till början av juli, särskilt svala somrar som fördröjer flygtiden.

Läs mer om den violetta guldvingenPDF

Naturvårdsverkets skyddsplan för guldvingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Guldvinge med ihopslagna vingar som sitter på en ormrotsblomma.

Foto: Bodil Carlsson


Honan lägger äggen på den lilla växten ormrot. Äggen placeras alltid mycket nära marken. En lyckad äggläggning kräver därför en gles och kortvuxen vegetation. För att larverna ska utvecklas krävs mycket sol och värme. Ägget kläcks efter cirka 10 dagar. Larven börjar då att äta små hål i ormrotsbladet och därefter i ytskiktet på bladen, som till slut blir helt genomskinliga.

Här står killarna som kan bygga kavelbroar

Åtta arbetsklädda män som står på en halvfärdig kavelbro.

Här står killarna på Skogen, med fördömlig social distans, från vänster: Tobias Karlsson, Stig-Erik Johansson, Olof Lundqvist, Dennis Enongeme, Rene Takamo, Marcus Fallander, P-O Eriksson och Jesper Ekfjärd.

För att ta sig fram i skogen med hästar behövs broar över bäckar och blöta sänkor. För denna avverkning bygger vi två kavelbroar - en gammaldags konstruktion som var vanlig i skog och mark förr. Fäller man träd får man också det material som behövs till kavelbroar. I botten läggs några grova stockar över bäcken som en stomme. Tvärs över dem läggs smalare stockar och överst läggs ett tjockt lager med ris så att hovar, men även stövelklädda fötter får fäste. Kavelbroarna kommer att lämnas kvar till alla som vill upptäcka Lillsjöns naturreservat. De kommer också att göra nytta som gömställen för djur som hare och räv. Här kan harungar krypa undan från rovfåglars skarpa blick.

De tre hästarna tillsammans med sin ägare och kommunens arbetsledare

Hästarna Häck, Ejmer och Hägg får vila mellan varven medan Anders och Niklas Agerberg, som är arbetsledare på Skogen, Östersunds kommun, berättar om avverkningen.

- Här var det tät skog förut, men nu kommer den här marken att bli mer solbelyst. Då tinar den upp tidigare på våren och få mer värme. Och det gillar guldvingen, berättar Niklas. Vi kommer inte att städa så noggrant efter oss utan vi lämnar mindre rishögar. Då gynnar vi den biologiska mångfalden, för i rishögar finner många insekter och svampar en bra livsmiljö.

- Konsten att köra med häst i skogen är att ta det lugnt och försiktigt, att noga planera var det går lättast att ta sig fram och att begära lagom mycket av hästarna, förklarar Anders. Och både han och hästarna har lång erfarenhet av att samarbeta i skogen.

Sidan uppdaterad 2020-04-09

Spar tid med vår mobilapp!

Få senaste nytt från kommunen direkt i byxfickan. Du når snabbt alla mobila tjänster som du har nytta av i din vardag.

Ringer du Kundcenter via appen kan du också kapa vänte­tiden med upp till 60 sekunder.

Läs mer om mobilappen och ladda ner den redan idag!

En hand håller en smartphone med Östersundsappen