Publicerad 2021-02-15

Digiresan – skolornas kapacitet planeras med hjälp av GIS

Att planera var skolor och förskolor ska ligga i kommunen och hur stora de behöver vara är ett komplicerat arbete – med mycket fakta som påverkar. Tidigare har det arbetet gjorts i Excel men genom Digiresan lämnade Jenny Jernström, strateg fysisk planering, en idé om att utveckla kommunens skolstrukturplanering med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS).

Skärmdump av skolplaneringsverktyget. Svart karta över Östersund med gula och orangea cirklar.

Skärmdump av skolplaneringsverktyget

— När vi gjorde planeringen av skolstrukturen i Excel tidigare så var det svårt att få till den geografiska kopplingen – alltså kunnat se var skolan ligger i förhållande till var man bor. Arbetet har också varit väldigt personberoende, berättar Jenny.

Hon lämnade därför in ett förslag till kommunens digitaliseringsprojekt Digiresan om att digitalisera processen. Idén fick pengar och ett projekt för att ta fram ett nytt skolplaneringsverktyg med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) startades.

Det nya skolplaneringsverktyget är nu ett hjälpmedel för att planera hur kommunens skolstruktur ska se ut. Till exempel var skolor och förskolor bör ligga och hur många elever skolorna behöver ha.

I verktyget matchas ålder och adress på kommunens barn med våra olika förskolor och skolor. Där finns också möjlighet att ta hänsyn till framtida befolkningsförändringar genom befolkningsprognosen och mycket annat.

Ett digitalt laboreringsverktyg

I det nya GIS-baserade verktyget kan kommunen på ett smidigt sätt även testa olika tänkbara scenarier. Vad händer om vi bygger ut den skolan? Vad händer om vi flyttar den? Ryms alla barn på våra skolor i framtiden? Vilka förutsättningar skapar vi för att barn och elever kan gå och cykla till skolan? Det blir helt enkelt ett digitalt laboreringsverktyg som underlättar planering av skolor och erbjuder en snabb överblick och goda beslutsunderlag.

Bra för hälsa, miljö och pengar

Genom att få en bättre överblick och struktur i skolplaneringsarbetet kan kommunen göra stora vinster, inte bara ekonomiskt utan även för människors hälsa och för vår miljö.

— Planeringsverktyget kan till exempel hjälpa oss att finna en geografisk struktur som gör det möjligt för fler elever och föräldrar att gå eller cykla till skolan. Om fler väljer att gå och cykla kan det ge bättre studieresultat, eftersom rörelse stimulerar hjärnkapaciteten. Det ger också en bättre folkhälsa vilket gör att framtida vårdkostnader kan undvikas. Minskad biltrafik ger dessutom minskade koldioxidutsläpp. De positiva effekterna av ”rätt” skolstruktur är alltså många, konstaterar Jenny.

Genom en klok och genomtänkt skolstruktur är det även möjligt att frigöra pengar från lokalkostnader och kringkostnader, som istället kan läggas på barnens utbildning.

Men att planera var skolor och förskolor ska ligga för att det ska vara så effektivt som möjligt handlar inte bara om att värna om hälsa och miljö och spara pengar. Utan även för att det ska bli så hållbart som möjligt både utifrån verksamhetens perspektiv och medborgarnas bästa. Skolplaneringsverktyget ska bidra till att förenkla och förbättra planeringsprocessen.

Används redan!

På Barn- och utbildningsförvaltningen har Sylvia Eckerdal, strategisk planerare, och Patric Bergström, lokalsamordnare, arbetat med underlaget till skolplaneringsverktyget sen våren 2020 och under hösten började de att testa det.

— Vi har lagt mycket tid på att granska den fakta som matas in så att verktyget ska fungera på rätt sätt. Första laboreringen gjordes precis innan jul och det föll väl ut. Det är lättare att föreställa sig och diskutera olika lösningar utifrån en bild, berättar Patric.

Jämfört med hur de var tvungna att arbeta innan, i Excel, går det nu mycket snabbare att ta fram olika scenarier och de kan även ta med fler parametrar i sina beräkningar. En körning i Excel kunde ta en hel dag, med skolverktyget tar det tio minuter och risken för att feldata följer med har minskat.

— Nu kan vi testa fler scenarier och det går snabbare. Dessutom blir det tydligare att allt hänger ihop. Vi får en bättre översiktsbild och kan se sånt som inte gick att se förut och hur det påverkar. Tillexempel blir förskolors och skolors upptagningsområden tydligare, säger Sylvia.

Men även det nya skolplaneringsverktyget har sina begränsningar, det fungerar inte helt utan den mänskliga hjärnan och politiska perspektiv. Det är viktigt att komma ihåg att skolverktyget tar fram olika möjligheter baserade på prognoser, som är just prognoser och ingen fakta.

— Det är ett verktyg som visar möjligheter men inte sanningar. Vi kan inte lägga in alla parametrar utan får fram ett antal lösningar som vi sen lägger andra perspektiv på, säger Sylvia.

Vad är Digiresan?

Östersunds förtroendevalda har bestämt att vi ska satsa 50 miljoner kronor på en tre år lång digitaliseringsresa: Digiresan. Digiresan bygger på idéer som kommer från medborgare och medarbetare, som Jennys idé om skolplaneringsverktyget.


Har du en idé som kan göra din vardag enklare med hjälp av digitalisering? Lämna den till Digiresan! Här kan du läsa mer om Digiresan och lämna din idé.

Sidan uppdaterad 2021-02-15