Publicerad 2021-12-07

Snöröjning och sandning - så jobbar Östersunds kommun

Nu är det vinter! Och med vintern kommer både snö, och halka. Vi vill här informera lite om hur Östersunds kommun jobbar med snöröjning och sandning.

Maskin som röjer snö.

Tänk dig en mörk vintermorgon i december. Det har snöat massor under natten och flera decimeter vitt puder ligger framför huset där du bor. Om du i nästa sekund blir glad och lättad när du ser att vägen utanför dig är perfekt snöröjd, eller om du i stället ser att det ligger snö kvar även på vägen (och du kanske till och med blir arg), beror på en rad olika saker. Vi målar upp den här situationen för att försöka förklara hur vår arbetssituation ser ut.
- Vi önskar såklart att vi kunde vara ute och jobba överallt, hela tiden, i situationer när det kommit mycket snö eller är väldigt halt. Men det fungerar tyvärr inte så, säger Ulf Norlén, enhetschef Drift Gata Fritid vid Östersunds kommun och fortsätter:

"Vi särbehandlar ingen"

- När vi snöröjer, sandar eller hyvlar arbetar vi alltid utifrån en noga fastställd plan där vi nyttjar maskiner, chaufförer och bränsle på effektivast möjliga sätt. Vi jobbar också efter likställighetsprincipen, det vill säga att kommunmedborgare som befinner sig i samma situation ska behandlas lika. Därför är det ingen idé att ringa oss och be oss komma till just en specifik adress, för vi särbehandlar ingen utan är ute med våra maskiner för att hjälpa alla medborgare.

Kostar skattebetalarna 700 000 kronor per snösväng när alla fordon är ute

Dessutom: En snösväng när alla fordon är utkallade kostar ungefär 700 000 kronor, och då är det cirka 60 maskiner och bilar ute och plogar. Det kan vara värt att tänka på det, hur mycket det skulle kosta alla oss skattebetalare om kommunen rent teoretiskt var ute med sina fordon ”överallt”, hela tiden.
- Har det snöat ska det plogas, men många förstår inte hur mycket pengar det här kostar, och att budget går före målsättning enligt det uppdrag vi har att förhålla oss till, säger Tore Åberg sektorchef Gata Fritid

Halka kommer oftast plötsligt

Så hur är det då med sandningen? Sandningen är mer subjektiv, och vi har inget mätinstrument för var och när det behöver sandas. Men varje morgon under vintern, sju dagar i veckan, har vi minst en sandbil ute i de centrala delarna av stan som ser över behoven av halkbekämpning på genomfartsleder och bussgator. Varje vardag ser vi också över de kombinerade gång- och cykelbanorna samt gågatan, torgen och andra ytor i centrala stan där många fotgängare går.

Frågor och svar om snöröjning och halkbekämpning i Östersund

Hur planerar ni er snöröjning?
I kommunens Plan för trafik finns följande utvecklingsområden som vi utgår ifrån när vi planerar vår snöröjning och halkbekämpning: Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet och framkomlighet, miljö och folkhälsa.

Har ni lika mycket resurser under nätter och helger?
Vi har alltid samma bemanning i beredskap under vintersäsongen; dygnet runt och sju dagar i veckan. Vi kan alltså ge samma service under kvällar och helger som på vardagar. Till vår hjälp har vi en vädertjänst med detaljerade prognoser och mätstationer som mäter snödjupet i Lit, Brunflo, Frösön, Torvalla/Odensala, Lugnvik och Östersunds tätort.

Varför plogar ni ibland så att infarter blir blockerade där folk bor?
Vi har som uppdrag att minimera plogvallen mot privata infarter så mycket det går och vi gör allt vi kan för att minimera det snösläpp som blir. Men om vi skulle lägga extra tid på varje infart för att helt få bort plogvallarna så skulle det bli väldigt dyrt för skattebetalarna då det skulle ta väldigt mycket extra tid på väldigt många infarter.

Varför väntar ni ibland med att åka ut och röja när det snöat eller snöar mycket?
Snöar det mycket och vi ser att det ska fortsätta så vill vi ibland avvakta. Annars måste vi gå ut med en full sväng till, vilket skulle kosta ytterligare 700 000 kronor.

Jag har ingen plats att lägga min snö utanför min villa, får jag skotta ut den på gatan så att ni röjer bort den samtidigt som ni röjer vägarna?
Nej. Man får inte skotta ut sin egen snö ut på gatan. Här är ett räkneexempel på anledningen till detta: Om man räknar på att det kommer ungefär 70 cm snö under en vinter så innebär det att en fastighetsägare med en garageuppfart på 50 kvadratmeter generar cirka 35 kubikmeter snö. Om 1000 villaägare skottar ut sin snö på gatan så blir det 35 000 kubikmeter snö. Det blir i sin tur cirka1600 lastbilslass för kommunen att transportera bort. Vilket kostar skattebetalarna ungefär 800 000 kronor. Det är medel som kommunen som väghållare i stället ska/borde lägga på att ploga och sanda gatorna mera frekvent.

Hur kunde ni inte räkna ut att det skulle vara halkigt nu?
Vi har full koll, men det är tyvärr väldigt sällan man kan sanda i förebyggande syfte. Vid mildväder smälter sanden snabbt ner i isen eller spolas bort av smältvatten. Vi försöker sanda när sanden gör mest nytta, och då är vi också ute med alla våra fordon. Det tar cirka 5 timmar att sanda alla våra ytor. Om mildvädret håller i sig måste vi oftast börja om från början igen.

Varför sparar ni inte halva trottoaren utan sand, det går inte att åka spark på sand?
Våra sandspridare gör att sand sprids över en större yta vilket gör det svårt att spara en sida för att sparkar ska kunna glida lätt. Dessutom är det vårt ansvar att minimera risken att någon halkar och skadar sig vilket gör att vi måste sanda hela bredden.

Vem ansvarar för taksnö på tak som ramlar ner/ skottas ner på kommunala gator?
Det är fastighetsägarens ansvar att ta bort snön.

Tips. Prenumerera på våra nyheter och servicemeddelanden så håller du koll på viktig information från Östersunds kommun. Börja prenumerera

Sidan uppdaterad 2021-12-16