De tog fram ett helt nytt dagvattenfilter för Storsjö strand

Kraven på en hållbar hantering av dagvatten har ökat i takt med klimatförändringar och en större förståelse för hur föroreningar påverkar miljön. Det tog Sebastian Karlsson och Tore Johansson fasta på och utvecklade ett eget dagvattenfilter. Ett arbete de också belönats med kommunens förnyelsepris på 50 000 kr för.

– Regn sköljer bort föroreningar från exempelvis trafik på våra vägar, som till slut hamnar i våra sjöar och hav. Därför finns ett stort behov av att rena dagvattnet på ett hållbart sätt, säger Sebastian som är projektledare på Teknisk Förvaltning på Östersunds kommun.

Filter av lokala material

Tillsammans med kollegan Tore, som är dagvatteningenjör, har Sebastian utvecklat ett nytt filtermaterial, som är anpassat specifikt för Östersunds klimat och består bara av lokala material. Filtermaterialet läggs i så kallade svackdiken. Det är diken som långsamt ska avleda dagvatten från vägar eller andra hårda ytor.

Filtret används nu bland annat på Storsjö Strand. Utifrån forskningsstudier som gjorts vid Luleå universitet och egna tester har de kommit fram till en mix av bergkross, matjord och torv.

– Den sammansättningen ger en lagom snabb genomströmning av vattnet i diket för att det ska hinna renas. Det är också anpassat för att kunna odla exempelvis ängsgräs som växer långsamt och inte behöver klippas så ofta, förklarar Tore.

Att odla i svackdiken har flera fördelar. Det ger trivsel med gröna ytor i staden, samtidigt som det skapar biologisk mångfald. Diket ökar dessutom tryggheten för gångare när vägar och gångbanor skiljs åt.

Anpassat för stora regn

Det är extra viktigt att ha en hållbar hantering av dagvatten i närheten av sjöar. Vid Storsjö strand har en höjdrygg byggts upp för att hindra smutsigt vatten från trafik att rinna direkt ner i sjön. Ett svackdike med det nya filtermaterialet har anlagts intill muren vid järnvägen, för att rena detta vatten.

– Här är dagvattensystemet anpassat för stora regn. Svackdiket är designat så att vattnet kan stiga till en viss nivå innan det i lagom takt rinner undan i brunnar som placerats en bit upp på den sluttande dikeskanten. Vid ännu större regn, så kallade hundraårsregn, kommer brunnarna inte att hinna ta hand om vattnet. Då leds det, tack vare höjdsättningen i området, direkt till sjön för att inte skada bebyggelsen, berättar Sebastian.

Den tidigare modellen som varit rådande sedan 60–70-talen är att vatten från trottoarer och vägbanor runnit direkt ner i brunnar och därefter ut i sjöar och vattendrag. Numera tas förorenat regnvatten om hand ytligt och renas först. Det kallas för öppen dagvattenhantering.

– Man vill få in mer grönt i städerna och nya stadsdelar byggs idag på ett annat sätt. Kommunen har också en reningsbassäng vid Storsjö strand och bygger ytterligare en anläggning vid Minnesgärde. Ett annat exempel på öppen dagvattenhantering är dammen i Odenskog som renar dagvattnet från industriområdet, avslutar Tore.

Här kan du läsa mer om Storsjö strand