Så tar vi vara på träden i Östersund

För att enklare beräkna och bevara trädens värde i staden har Östersunds kommun börjat använda en ersättningsmodell. Det handlar om att friska träd ska bevaras så långt som möjligt. Vid Storsjö Strand kommer den ursprungliga björkallén att bevaras intakt.

Frida Larsson är landskapsarkitekt och sen 2018 stadsträdgårdsmästare. Hon jobbar med att planera och utveckla park- och naturmark i kommunen. Vid större projekt kommer hon in i ett tidigt skede, exempelvis vid uppbyggnaden av Storsjö Strand.

– Utifrån perspektivet att grönytor bidrar till medborgarnas hälsa och välbefinnande kan jag medverka till hur de sköts. Det är ett väldigt roligt jobb.

Varför är det så viktigt med grönområden och framför allt träd i staden?

– Stadsträd är den viktigaste komponenten för ekosystemtjänster i tätbebyggda områden. Det vill säga de funktioner i naturen som gynnar människor – och dessutom är gratis. Förutom att det skapar trivsel med exempelvis den skira grönskan på våren och vackra färger på hösten, tar trädet upp dagvatten, ger solskydd och skugga runt byggnader när det är varmt och vindskydd när det blåser. Det är också hem för insekter och fåglar.

Bevara, flytta eller plantera nytt?

För att motverka att antalet träd minskar inom tätbebyggda områden om de kommer i konflikt med ny- eller ombyggnation, har kommunen tagit fram en ersättningsmodell där trädens värde ska återskapas inom samma geografiska område.

Om ett träd inte kan bevaras där det står är utgångspunkten att de som är friska i första hand ska flyttas. Ett nyplanterat träd har inte samma värde som ett fullvuxet. I andra hand ska nyplantering ske. Och i sista hand ska en kompensation göras på annan plats eller med annan typ av grönska.

– Det tar lång tid för ett träd att växa sig stort och det är viktigt att värna om dem. Vi utreder hur varje träd mår och uppskattar om de klarar en flytt och om det är värt det. Trädets kondition är viktigare än storleken, liksom hur lång tid det förväntas ha kvar att leva.

Verktyg för att beräkna värdet

Sen en tid tillbaka använder sig kommunen av Alnarpsmodellen, som beräkningsverktyg. Det är ett verktyg för att beräkna det befintliga trädets ekonomiska värde när beslut ska fattas om flytt eller nyplantering.

Sebastian Karlsson, som arbetar vid kommunens projektenhet, har tagit fram kommunens ersättningsmodell i samband med projektet Östersundslänken.

– Tanken är att vi i början av ett projekt kommer överens om att jobba enligt vår modell, berättar Sebastian. Och att det ska vara byggherren som står för kostnaderna, som tas med i budgeten.

Bättre växtbäddar

Ett aktuellt exempel är hållplats G3 vid bygget av Östersundslänken, där det handlar om björkar längs Kyrkgatan som planterades på 1980-90-talen. Där har trädens växtbäddar placerats ovanför vägen vilket innebär att de får svårt att ta upp vatten, samtidigt som de under åren plågats av ledningsgrävningar och asfalt.

– Dessa träd är värda att flyttas till andra platser där de får bättre växtbäddar, förklarar Frida. De flyttas ett kvarter upp till Rådhusgatan vid Gamla Teatern och till Färjemansleden där det idag saknas träd. Vi jobbar just nu vidare med utredning och bedömning av alla träd som påverkas av Östersundslänken och hur de ska hanteras med skyddsåtgärder, flytt eller nyplantering.

Hon tillägger att de björkalléer som är så kännetecknande för Östersund och andra norrländska städer även har ett kulturhistoriskt värde.

– Trädesplanaderna utgjorde ursprungligen ett viktigt brandskydd i det rutnät av gator i stadskärnan som uppfördes efter 1881 års stadsplan. Ytterligare ett exempel på en ekosystemtjänst, även om vi idag har andra sätt att förebygga bränder.