Publicerad 2023-03-23

Träd i stan är liv

 Varför ska det finnas träd i stan, vilka olika slags träd finns och varför finns just dessa träd där? Stadsträdgårdsmästare Frida Larsson berättar om nyttan med träd och hur kommunen använder olika trädarter när vi utformar stadens gatumiljö och parker.

Stor, avlövad trädkrona mot himmel

Träden i stadsmiljön står där så tysta och trygga år efter år. De gör inte så mycket väsen av sig. Ibland väcks dock diskussioner om trädens vara eller inte vara. Så vi frågar Frida Larsson, som är stadsträdgårdsmästare på Östersunds kommun; varför ska vi ha träd i stan?
- Därför att träd är liv! svarar hon snabbt.

Klimatutjämning

På grund av klimatförändringarna får vi ett mer extremt väder för varje år som går, med fler och fler kraftiga regnoväder och extrema värmeböljor. Då spelar träden en viktig roll bland tätorternas asfalt och betong.

- Träden suger upp regnvattnet och ger skugga för solvärmen, förklarar Frida. Och ju större rotsystem och krona som träden har, desto större nytta gör de. Därför är stora och uppvuxna träd alltid värdefulla i stadsmiljöer.

Biologisk mångfald

Myllret av liv i vår natur har fått stå tillbaka för det rationella jord- och skogsbruket. Då kan städernas grönområden utgöra en fristad för exempelvis pollinerande insekter som är så viktiga för både människors och djurs överlevnad.

- När vi planterar nytt tänker vi på att öka mångfalden genom att välja blommande träd och träd som också ger bär. Både svenska, norrländska och "främmande" träd blir ett

En kvinna i randig blus står vid en grönskande björk

Stadsträdgårdsmästare Frida Larsson

smörgåsbord för pollinerande insekter från tidig vår till sen höst. Som vi ser det berikar olika trädarter våra stadsmiljöer, parker och trädgårdar. Och det sker inte på bekostnad av mångfalden utan det kompletterar mångfalden.

Bara i Badhusparken finns exempelvis björk, rönn, hägg, äppelträd, näverhägg, tall, pelarasp och jämtlandspoppel (en förädlad sort av balsampoppel som härstammar från Nordamerika och är mycket härdig).

- Genom att plantera en mångfald av trädarter lägger vi heller inte "alla ägg i en korg", menar Frida. Vem vet vad klimatförändringarna för med sig i form av skadedjur och sjukdomar? Då är det bra att ha många olika slags träd.

En illustration som berättar om ett träds alla nyttor

Illustrationen är hämtad ur kommunens "Strategi för Grönstruktur 2021 - 2025"

Arv och kulturhistoria

I Östersund har vi ärvt trädmiljöer med främmande trädarter. Redan före 1900-talet planterades pil och poppel för att de växer snabbt och kan ge riktigt stora lövträd som annars inte finns naturligt i Jämtland.

- Länsstyrelsen har bedömt popplarna i Badhusparken som kulturhistoriskt viktiga, berättar Frida, så därför har vi planterat nya popplar som ersättning för de gamla, som vi var tvungna att ta ner i somras.

- Det är ju hela tiden en balansgång, förklarar Frida. Det ska finnas riktigt stora och riktigt gamla träd både för oss som lever nu, och för kommande generationer. Så vi fortsätter att plantera mer långlivade trädarter och skapa variation inom varje trädmiljö.

Trivsel och skönhet

Och naturligtvis betyder träden mycket för stadsbornas trivsel. Det är i det gröna som vi stressar av och hämtar kraft.
- Träden har ett stort estetiskt värde, menar Frida. Och det är ett viktigt stadsbyggnadselement; de samspelar med byggnader, utgör en visuell vägledning längs gator och bidrar till en lugnare trafikrytm.

Kommunen ser allvarligt på skadegörelse av träd

Det händer att träd på kommunal mark vandaliseras. Det är allt ifrån klotter och skador på stammar till rena avverkningar. Och motiven verkar variera.

Östersunds kommun polisanmäler alltid skadegörelse på träd. Det är ett lagbrott på samma sätt som om någon går in på en privat tomt och hugger ner ett träd. Kommunens träd är allas vår gemensamma egendom som stadsträdgårdsmästare Frida Larsson och hennes arbetskamrater sköter med all den professionalitet som uppgiften kräver.

Tips. Prenumerera på våra nyheter och servicemeddelanden så håller du koll på viktig information från Östersunds kommun. Börja prenumerera

Sidan uppdaterad 2023-09-07