Publicerad 2023-04-01

Terapidjur ska främja arbetsmiljön i nya kommunhuset

När det nya kommunhuset står klart i höst är det inte bara kommunens medarbetare som flyttar in i de nyrenoverade lokalerna intill Rådhuset. De får även sällskap av ett antal terapidjur som ska främja trivsel och arbetsmiljö.

En man står och kramar en kanin i kontorsmiljö. Bredvid en bild på bygget av framtidens kommunhus, intill Rådhuset.

Kommunstrateg Björn Ludus på studiebesök hos en arbetsplats med terapidjur. I famnen terapikaninen Snuffe.

Planerna för ombyggnationen av kommunhuset har pågått sedan 2019. Lika länge har projektgruppen för renoveringen sökt metoder för att skapa bästa möjliga arbetsmiljö i lokalerna, som ska delas av 600 medarbetare från olika förvaltningar. Det nya aktivitetsbaserade arbetssättet innebär att ingen längre har en fast kontorsplats, utan får söka upp nya arbetsplatser utifrån vad man ska arbeta med för dagen.

Evidens för bättre arbetsmiljö

– Det är väl dokumenterat att den här typen av övergångar påverkar såväl orienteringsförmåga som verklighetsuppfattning. Det gäller i synnerhet chefer med personalansvar, som undermedvetet söker ett slags trygga hemvisten för sina arbetsgrupper. Vi har letat efter effektiva, evidensbaserade metoder, säger Helena Wik, projektledare för Arbetssätt i framtidens kommunhus.

En sådan metod är att använda sig av så kallade terapidjur. Detta kan underlätta övergången till såväl de nya lokalerna som det nya arbetssättet.

– Smådjurszonen blir en naturlig samlingsplats under arbetsdagen, och de medarbetare som valt att ha ansvar för ett djur stärker både sitt eget medarbetarskap och sammanhållningen i gruppen, har det visat sig i undersökningar, säger Helena Wik.

Kvinna med chinchilla.

Evelina Ek ser fram emot att få en egen chinchilla att få rå om. Här på studiebesök i smådjurszonen på en arbetsplats med terapidjur.

Chefer och lednings­grupper föregår med gott exempel

Ingen kommer att bli tvingad att vara djurvärd, men chefer och ledningsgrupper kommer särskilt att uppmuntras att anmäla sig till den första omgången av utbildning i smådjurskötsel, och bli huvudansvariga för varsitt djur. De kan då visa vägen för sina medarbetare och bli goda ambassadörer för de nya arbetssätten.

Ingen påverkan på allergiker

Djuravdelningen kommer att vara inkapslad i allergispärr med ventilerade slussar, så det ska inte påverka arbetsmiljön för allergiker. Dessa kommer att erbjudas allergivänliga djur, som eremitkräftor och mindre reptiler. Marcus Nilsson, HR-konsult på Östersunds kommun, utvecklar:

– Terapidjuren, som i första hand är kaniner, chinchillor eller marsvin, fungerar som en trygghet både på individ- och avdelningsnivå. Och en väldigt bra effekt är att vi får fler arbetstillfällen då vi behöver bemanna djuravdelningen även på helger.

En man och en kvinna betraktar en kanin och en chinchilla.

– Gnagare är fascinerande! De är precis som människor, fast mindre, säger Torbjörn Gerbillinae till kollegan Rodentia Faelthaare, vid Sveriges kommuner och regioner, som just nu arbetar med att ta fram nationella riktlinjer för kommunala terapidjur.

Den första omgången djur är beställda från 4H-gårdarnas riksorganisation som varit med och levererat djur till ett flertal andra aktivitetsbaserade arbetsplatser.

I takt med att djuren förökar sig kommer fler medarbetare att erbjudas ett eget djur. Ett eventuellt framtida överskott av djur, det skulle exempelvis kunna röra sig om kaniner, är inget problem.

– Tvärtom; det är en resurs! Många verksamheter kommer kunna ta del av de djur som inte ryms i kommunhuset. Förskolor och äldreboenden till exempel. Jag ser fram emot den här satsningen och kommer göra allt för att alla medarbetare ska vilja vara med, inklusive att själv bli djurvärd. Även om de som väljer att inte delta slipper få på pälsen, förstås, säger Anders Wennerberg, kommundirektör. 

Fakta: Terapidjur i kontorsmiljö

Konceptet med att ha smådjur för att främja arbetsmiljö och trivsel på kontorsarbetsplatser kommer ursprungligen från Kanada.

En studie genomförd av Dr. Friedrich Krall, vid The De Geer Institute of Lagomorphial Studies i Vancouver, visar att den arbetstid som går bort när medarbetare lägger tid på djurskötsel kompenseras av en ökad produktivitet, i de försök som gjorts.

Personalens välbefinnande följs upp under vissa förutbestämda tidpunkter. Tidigare erfarenheter har visat att trivseln på arbetsplatsen ökar med 27-38 procent, och att produktiviteten höjs med i snitt 20 procent.

Djuren bor i egna burar, och en del av skötseln är att ta ut djuren och motionera dem i hagar, som påminner om det omkringliggande aktivitetsbaserade kontorslandskapet.

Det finns vanligen en hage för agility (aktiv zon) och en hage för rekreation med växter och andra element från naturen (spontan zon).

Sveriges kommuner och regioner, SKR, arbetar just nu med att ta fram nationella riktlinjer för kommunala terapidjur, och kommer noggrant att studera utfallet i Östersund.

Tips. Prenumerera på våra nyheter och servicemeddelanden så håller du koll på viktig information från Östersunds kommun. Börja prenumerera

Sidan uppdaterad 2023-04-01