Toleransprojektet utökas med Norge som resmål

Sedan läsåret 2014-2015 är Östersunds kommun med i Toleransprojektet, ett projekt som arbetar med att utveckla högstadieungdomars attityder och tolerans i relevanta samhällsfrågor.

– I ett samhällsklimat som blir allt tuffare, med en allt lägre ålder på dem som begår grova brott, måste vi ge våra unga möjlighet att prata om empati, tolerans och allas lika värde, säger Ola Lindgren som startade projektet i Östersund 2014.

Syftet med Toleransprojektet är att jobba förebyggande och demokratistärkande, för att bland annat minska risken för rekrytering av högstadieungdom till kriminella nätverk och högerextrema grupper. Elever i årskurs 8 eller 9 kan söka till projektet och totalt finns det 44-48 platser. De ungdomar som söker får bland annat skriva ett personligt brev om varför de vill vara med.

– Vi försöker fånga upp elever som vi bedömer är sårbara för att hamna snett i livet, men vi har också med välfungerande elever. Målet är att skapa en spretig grupp där åsikterna går isär. Det är även viktigt att deltagarna inte känner varandra sedan tidigare, för att de ska få chansen att bryta tidigare negativa mönster. Vår metod är samtalet och vi vill att de ska lära sig att ta till sig en annan persons perspektiv. De behöver inte hålla med varandra, men ska ändå lära sig att ha respekt och förståelse, berättar Ola Lindgren, historielärare på Odensalaskolan och en av sex personer som jobbar med Toleransprojektet i Östersund.

Grupperna träffas en heldag varannan vecka under läsåret. Under träffarna används verkliga berättelser från Förintelsen och världskriget, för att skapa en arena där gruppen kan mötas för att diskutera svåra frågor. De får reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext.

– Vi berättar historierna från den tiden och kopplar dem sedan till saker som händer här och nu. Förintelsen är alltså en slags genväg till att prata om de här frågorna, fortsätter Ola.

I slutet av läsåret avslutas projektet med en resa. Hittills har resan alltid gått till Polen, där de bland annat besöker koncentrationslägret Auschwitz. Upplevelsen ger eleverna en ännu djupare förståelse för vad intolerans i sin mest extrema form kan leda till.

Nytt för i år: Resa till Norge och tydligare nutidsperspektiv

Nytt för det här läsåret är att Toleransprojektet även har Norge som resmål. Deltagarna från kommunens åtta högstadieskolor delas nu upp i två grupper, som vartannat år turas om att åka till Polen och Norge.

Idén om att lägga till ett nytt resmål väcktes 2022 då invasionen av Ukraina förhindrade gruppen från att resa till Polen. Resan gick då i stället till Norge, vilket blev en ögonöppnare för ledarna.

– Vi vet egentligen alldeles för lite om vår lokalhistoria. Det är lätt att tänka att Förintelsen, förföljelsen, människosmugglingen och flykten över gränsen bara pågick i Mellaneuropa, men det hände även här hos oss. Dessutom har många av våra elever mor- och farföräldrar med kopplingar till Norge under krigstiden, vilket gör det extra intressant, säger Elin Molander Gustavsson, SO-lärare på Östbergsskolan och en av ledarna i Toleransprojektet.

I Norge samarbetar Toleransprojektet bland annat med Falstadsenteret – ett före detta fångcenter och nu nationellt centrum för utbildning och dokumentation av fängelsehistorien under andra världskriget – samt med Judiska Museet Trondheim, Föreningen Norden och Voksenåsen.

Utöver ett nytt resmål har lärarna som jobbar i projektet även satsat på att få in ett ännu tydligare nutidsperspektiv i diskussionerna med eleverna.

– Vi befinner oss i en beredskapstid med flera aktuella konflikter. Tyvärr har också högerextrema grupper som vänder sig till ungdomar, exempelvis Aktiv Klubb, fått en allt större spridning i länet. Varje gång vi träffas ser vi därför till att prata både om historiska och dagsaktuella händelser, säger Johan Mattsson, SO- och svensklärare på Torvallaskolan och ledare i Toleransprojektet.

Uppskattad föreläsning på norsk säkerhetskonferens

Den 16 oktober deltog Ylva Hansson och Elin Molander Gustavsson på en norsk nationell säkerhetskonferens med temat unga och radikalisering. Publiken bestod bland annat av poliser, politiker och representanter från kommuner i Norge.

– Intresset för vårt arbetssätt var stort. Bland annat har flera norska kommuner hört av sig och vill veta mer. De jobbar vanligtvis inte på det här sättet, med att välja ut enskilda elever till ett visst projekt, berättar Ylva Hansson, hemkunskapslärare på Torvallaskolan och ledare i Toleransprojektet.

Långsiktig elevvårdsinsats

Efter avslutat läsår görs en utvärdering tillsammans med eleverna och flera av dem märker av en förändring hos sig själva. De har fått nya vänner, vågat prata inför folk, känt sig trygga utanför sin egen grupp och vågat lita på andra.

– Vi brukar kalla det för en långsiktig elevvårdsinsats. Förändringen hos individen kommer inte på en gång och det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster i hemklassrummet. Men förändringen kan lika gärna komma längre fram, när de börjar gymnasiet eller byter miljö på något annat sätt. Kan vi hjälpa en enda ung person att stå emot rekrytering till ett kriminellt gäng är det värt så otroligt mycket.