Nya förslag för att klara miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ut på remiss

Kommunen har i en politisk beredning, som pågått sedan mars 2025, gjort en större genomlysning kring hur Östersund ska klara miljökvalitetsnormerna för partiklar i luften. På tisdag ska kommunstyrelsen behandla slutrapporten. Förslaget är att utredningen skickas ut på remiss så att alla politiska partier, samt Samhällsbyggnad och Teknisk förvaltning, får säga sitt.

Under 2025 har partikelhalterna minskat till följd av gemensamma insatser som gjorts, men strängare krav från EU i 2030 gör att ytterligare åtgärder måste till. Det har varit beredningens fokus.

- Det är ett omfattande arbete som vi förtroendevalda har lagt ner tillsammans med tjänstepersonerna på Samhällsbyggnad och Teknisk förvaltning. Vi har lärt oss mycket kring en väldigt viktig och ofta debatterad fråga för Östersund. Jag hoppas att slutrapporten kan hjälpa oss att fatta kloka beslut vilket vi måste för att klara hårdare krav från EU inför 2030, säger Rosi Hoffer (S) kommunalråd och ordförande för den politiska beredningsgruppen.

Läs mer om kommunens insatser för att förbättra luftens kvalitet.

Flera förslag

I beredningsgruppens slutrapport finns förslag på flera långsiktiga åtgärder för att Östersund ska klara miljökvalitetsnormen för PM10 och de skärpta kraven 2030.

Ett av flera förslag som nu ska ut på remiss, handlar om att utreda möjligheten att komplettera halksand med salt. Det sker i dag i exempelvis Trondheim, Umeå, Sundsvall och Luleå.

- Saltning är kontroversiellt hos oss, men samtidigt vet vi att normerna kommer att skärpas betydligt. Att använda salt är en åtgärd som fungerar i andra norrländska städer och vi vill lyfta det till alla våra politiska partier och berörda förvaltningar så de får säga sitt, säger Magnus Andersson, C, ordförande i Miljö och samhällsnämnden.

Underlätta framkomligheten

Ur luftkvalitetssynpunkt kan en saltblandning minska behovet av upprepad sandning vid nollgradigt väglag och därmed sänka PM10-halterna. Dessutom gör mildare vintrar behovet att testa salt mer relevant än tidigare.

Enligt förslaget vill man även utreda i vilken mån åtgärden skulle underlätta framkomligheten för stadsbussarna.

Eftersom kommunen saknar vana och utrustning så menar beredningsgruppen att man bör göra en utredning som inkluderar kostnader, arbetsmetoder, miljökonsekvenser inom vattenskyddsområde, effekter på luftkvalitet samt data om halka och framkomlighet.

Spännande att följa

Gruppen ger även förslag på att kommunen bör undersöka en stärkt driftbudget, luftfärdplan, bättre planeringsunderlag och kommunikationsinsatser.

Rosi Hoffer betonar att det redan görs mycket bra som minskar partikelhalterna.

- Det är glädjande att se att nya arbetssätt med mer dammbindning på våra gator har gjort luften mycket renare. Det ska bli spännande att följa hur slutrapportens rekommendationer på sikt kan bidra till mer livskvalitet i Östersunds kommun, säger hon.

Negativa hälsoeffekter

Arbetet med att förbättra luftens kvalitet beror på att luftföroreningar, särskilt partiklar som PM10 och PM2,5 har tydligt fastställda och negativa hälsoeffekter. Barn och personer med astma är särskilt utsatta. Därför finns miljökvalitetsnormer på EU-nivå, vilka alltså kommer att skärpas 2030.

- Det är inte läge att stoppa huvudet i sanden om uttrycket tillåts. Nu är det tid för verkstad om Östersund ska stå rustat 2030. Annars riskerar vi att kontrollmyndigheterna inte släpper igenom viktiga tillväxtprojekt i vår kommun. Den här remissomgången, som jag hoppas att kommunstyrelsen beslutar om, är mycket viktig för att vi ska klara kraven som kommer, säger Rosi Hoffer.