A. Så här jobbar kommunen med styrning
Östersunds kommun är en politiskt styrd organisation. Det innebär att kommunen måste rätta sig efter olika former av lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen och skollagen. Det finns också en politisk viljeinriktning att förhålla sig till och den har tre olika tidsperspektiv; långsiktig, kortsiktig och årlig.
Vart ska kommunen på lång sikt?
Kommunens långsiktiga styrning utgår från kommunfullmäktiges vision om ett hållbart samhälle.
Den långsiktiga styrningen tar sikte på 10–30 år och ger en bild av vilket Östersund som politiken vill se i framtiden. Ett viktigt styrdokument här är kommunens översiktsplan – Östersund 2040 som beskriver kommunens vilja när det gäller mark, vatten och bebyggelse. Kommunen har också beslutat om ett antal program som ska beskriva ett önskat framtida läge inom olika områden.
Grundläggande i den långsiktiga styrningen är att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det betyder att ingen generation ska behöva betala det som tidigare generationer har förbrukat.
Vart ska kommunen på kort sikt?
Den långsiktiga styrningen ligger till grund för den kortsiktiga styrningen och inför varje mandatperiod beslutar fullmäktige vilka mål som ska vara styrande för kommande period. Kopplat till fullmäktiges mål finns en politisk text som förtydligar den politiska viljeinriktningen.
I den kortsiktiga styrningen finns ett antal styrdokument, till exempel delegationsordning och reglemente för nämnderna samt olika strategier som pekar ut prioriterade utvecklingsområden.
Vad ska kommunen göra det närmaste året?
Utifrån den kortsiktiga styrningen samt en analys av nuläge och olika omvärldsfaktorers påverkan, tas sedan kommunens mål och budget fram.
Mål och budget är kommunens viktigaste styrdokument för det kommande året. I dokumentet beskrivs kommunens ekonomiska förutsättningar och vad politiken vill att verksamheten ska fokusera på.