Det är trafiken som gör luften ohälsosam - inte gruset

Nej, vi löser knappast problemet med Östersunds ohälsosamma luft genom att sanda med ett annat sorts grus. Det är fordonstrafiken vi måste göra något åt.

Mycket av diskussionerna om den ohälsosamma luften i Östersunds centrum har kommit att handla om vilket grus vi använder när vi halkbekämpar under vinterhalvåret. Sedan problemet med luftkvaliteten uppmärksammades 2020 har Östersunds kommun provat olika sorters grus.

Vi har provat olika bergarter

Vi sandar med grus från Jämtland. Tidigare har vi använt ett grus som innehöll kvartsit. Under förra vintersäsongen använde vi ett kalkhaltigt grus som är förhållandevis mjukt (det finns dock inga belägg för att kalkhaltigt damm ska vara sämre för hälsan än andra mineralsorter). Denna säsong har vi använt ett hårdare grus av bergarten gabbro.
- Kvaliteten på ett grus kan mätas på många sätt, förklarar Stefan Dahlsten som är delägare i Jämt-Kross AB. Han nämner kulkvarnsvärde, Los Angeles-värde och microDeval-värde som är olika sätt att mäta motståndskraften hos ett grus när det utsätts för däckens nötning - med eller utan dubb, att smulas sönder vid högt tryck, etc.
- Hur mycket det dammar beror på många olika faktorer, säger Andreas Andersson, Area Manager på NCC. Hur hård vägbanan är, om det körs med dubbdäck, hur hårt gruset är och inte minst hur vintern har varit.

Storleken på gruskornen spelar liten roll

Vi har också bytt till ett grövre grus; det vill säga ett grus där gruskornen är större (vi bytte från 2 - 6 mm till 4 - 8 mm). Ett större gruskorn har mindre yta än flera mindre gruskorn - en yta där damm från krossningen kan fastna och följa med.
- Men det är ingen stor skillnad på damminnehåll mellan de olika kornstorlekarna, menar Arne Moxell på LoadEx i Lugnvik. Arne har arbetat med grus en stor del av sitt arbetsliv.

Fortfarande ohälsosam luft

Trots de senaste årens försök med olika sorters grus och olika kornstorlekar har vi fortfarande samma ohälsosamma luft i Östersund. Ett mjukare grus krossas mer mellan däck och vägbana. Ett hårdare grus nöter istället loss partiklar från vägbana och däck. Vår slutsats är att, oavsett grussort och kornstorlek, så har centrala Östersund, under vissa perioder, alltför stora mängder ohälsosamma partiklar i luften.

Forskning och andras erfarenheter

Ända sedan starten för luftkvalitetsprojektet har kommunen noga följt tillgänglig forskning och andra kommuners erfarenheter, och när det gäller val av grus finns inga entydiga svar. Däremot är det väl känt att mängden fordonstrafik och mängden grus har stor påverkan.

Vissa partiklar värre än andra?

Vi frågade Lars Modig, yrkes- och miljöhygieniker på miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, om vissa typer av partiklar är skadligare än andra.
- Det finns en hel del forskning kring olika partiklars sammansättning och hur farliga de är, berättar Lars. Partiklarna i sig kan orsaka ohälsa så det är viktigt att sänka partikelhalterna. Men även att fundera på om nya material medför andra frågeställningar. Vi vet till exempel från arbetsmiljösidan att kvarts är ett farligt material som finns i vissa stenmaterial.

Läs mer om luftkvaliteten i centrala Östersund