God man, förvaltare och förmyndare

Tre glada personer sitter tätt tillsammans på en brygga.

Personer som inte själva kan ta vara på sina rättigheter eller sköta sin ekonomi kan få hjälp av en ställföreträdare – exempelvis en god man eller förvaltare.

Vad är skillnaden mellan uppdragen?

Här följer en förklaring av skillnaden mellan en god man, förvaltare och förmyndare.

Vad gör en god man?

En god man fungerar som ett stöd för den som på grund av till exempel sjukdom inte kan klara sig själv. Till exempel om de inte kan betala sina räkningar, har svårt med myndighetskontakter och kontakter med vården eller hemtjänst.

För att få god man måste du ha någon form av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälso­tillstånd eller liknande förhållande som gör att du behöver hjälp. Personer med demens­sjukdomar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra psykiska funktions­ned­sättningar kan till exempel få god man.

Barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige och söker uppehålls­tillstånd här (ensamkommande barn) kan enligt en särskild lag få en god man som har samma roll som förmyndare och vårdnadshavare.

Vad gör en förvaltare?

Om det inte är tillräckligt med en god man, till exempel på grund av att du tar ut alla pengar så att gode mannen inte kan betala räkningarna, kan du istället få en förvaltare. För att få förvaltare krävs ett läkarintyg. Förvaltaren har rätt att bestämma mer än en god man.

Vad gör en förmyndare?

En förmyndare företräder den som är omyndig. Huvudregeln är att föräldrarna till ett barn gemensamt är förmyndare så länge barnet är under 18 år. Om föräldrarna har den rättsliga vårdnaden om sitt barn så är de enligt lag också förmyndare. Om barnet mister en av sina föräldrar så fortsätter den kvarvarande att vara ensam förmyndare.

Om båda föräldrarna är döda eller av annan orsak inte kan vara förmyndare för sitt barn så ska tingsrätten utse en särskilt förordnad förmyndare. Om den som är förmyndare inte själv klarar förmynderskapet kan vid behov en medförmyndare förordnas.

Överförmyndarnämnden har ansvar för tillsyn över alla barns tillgångar i Östersund kommun. Men om ett barns tillgångar understiger åtta basbelopp bestämmer föräldrarna i stort sett själva hur medlen ska placeras. Normalt sett behöver föräldrarna inte redovisa sin förvaltning av tillgångarna för överförmyndaren. Undantag gäller om barnet äger en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt eller om föräldrarna har lånat pengar av barnet mot revers.

Om ett barn skulle få mycket pengar genom exempelvis ett arv eller en försäkring ska utbetalaren enligt lag sätta in de medlen på ett överförmyndarspärrat konto.

Gemensam överförmyndarnämnd

Hos alla kommuner ska det finnas en över­för­myndare eller överförmyndarnämnd.

Åre, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner har en gemensam över­för­myndar­nämnd med ett gemensamt kansli i Östersund.

Åre, Krokom och Östersund bildade den gemensamma nämnden 1 januari 2019, och Ragunda gick med i samarbetet 1 januari 2023.

Överförmyndarnämnden har tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Den dagliga handläggningen sköts av handläggare på kansliet i Östersund.

Klicka här för att se vilka politiker som sitter i Överförmyndarnämnden för Åre, Krokom, Ragunda och Östersund.

Klicka hör för att se kontaktuppgifter till överförmyndarkansliet i Östersund

Logotyp för Överförmyndarnämnden
Sidan uppdaterad 2024-01-30