Toleransprojektet

Äldre och yngre skolbarn i utemiljö

Foto: Sverker Berggren

Toleransprojektet är en pedagogisk metod framarbetad under närmare 20 år av lärare i Kungälvs kommun, och kallas därför i en del sammanhang för Kungälvsmodellen. Den utarbetades på uppdrag av kommunchefen i Kungälv som en reaktion på nynazisters mord på John Hron 1995. Toleransprojektet startade i Östersunds kommun läsåret 2014-2015. Läsåret 2017-2018 är det sex grundskolor som är delaktiga i Toleransprojektet.

Toleransprojektet nationellt har via Segerstedts institutet vid Göteborgs universitet fått medel av Regeringen för att sprida sin metod i riket. Metoden har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att arbeta med ungdomars attityder i olika frågor:

  • synen på andra människor
  • alla människors lika värde
  • att motverka rekrytering till grupper med våldsbejakande extremism.

Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext.

Undervisningsstruktur

Under höstterminens uppstart informeras alla elever i årskurs 8 och 9 på grundskolorna om vad det innebär att delta i Toleransprojektet och hur man söker. Att delta i projektet är frivilligt och det är generellt sett ett högt söktryck på de, mellan 24 – 28, platser som erbjuds.

Vi strävar efter att elevgruppen skall vara så ”spretig” som möjligt. Spretigheten skulle kunna översättas som att elevgruppen eftersträvas vara heterogen, där alla olika åsikter ryms och därmed också ges möjlighet att diskuteras och förstås. Att gruppen är heterogen innebär också att elever ges möjlighet att se på olika frågor utifrån andras perspektiv och därmed ges möjlighet att öka sin förståelse för olikheter.

Under nästan ett helt läsår träffar vi vår grupp varannan vecka. Dessa träffar sker i en "neutral" lokal utan anknytning till någon av de deltagande skolorna. Anledningen till det är att möjliggöra för eleverna att kliva ur en skapad roll man förväntas axla på sin skola och istället ges möjligheten att testa en "annan version av sig själv".

Som en integrerad del i arbetet, och som ett sätt att förankra autenticiteten i det vi diskuterar, genomför vi också en resa till Polen.

Pedagogik

Grundpelaren i Toleransprojeketet är den normkritiska pedagogiken. Den kan kortfattat beskrivas som ett sätt att belysa hur, delvis, omedvetna normer styr vårt lärande och beteende. Genom att systematiskt problematisera normer med uppgifter, samtal, och diskussioner, ges eleverna en möjlighet att se alternativa handlingsalternativ och perspektiv. Olika teman används som undervisningsteman där etnicitet, genus och identitet är några av de mer framträdande. Eleverna som deltar i Toleransprojektet utvecklar en förståelse för hur identiteter formas och vilka mekanismer som ligger bakom mellanmänskliga mekanismer.

Genom att eleverna ges ökad kunskap om sig själv och ökar sin självmedvetenhet, ökar också elevens möjlighet att inta ett andrapersonsperspektiv gentemot sin omgivning. Eleven får därmed också en ökad beredskap för att ta ställning i sammanhang rörande tolerans, rasism och förståelse för människors olikheter.

Grunden i vårt arbete är autentiska, historiska berättelser från Förintelsen. Dessa berättelser tematiseras sedan och utgör grunden för de samtal, övningar, skrivuppgifter och diskussioner som vi sedan har i gruppen. Tanken är att vi använder oss av historien för att lära om oss själva genom att ta oss från ”där och då” till här och nu”. Några av de teman vi arbetar med är; identitet, grupptryck, utanförskap, individens ansvar, människovärde, val och konsekvenser av dessa mm.

En förutsättning för att eleverna ska öppna sig med sina tankar i diskussioner är att det finns en trygghet i gruppen och en känsla av att allas åsikter är värda att höras. Av den anledningen arbetar vi parallellt med den andra undervisningen också med gruppstärkande aktiviteter. Tryggheten i gruppen blir också viktig då vi åker till Krakow under 5 dagar med elevgruppen.

Autenticitet i arbetet med de historiska berättelserna är av mycket stort värde. Därför är en resa till Förintelsens minnesplatser en integrerad del av toleranskursen. I slutet av kursen besöker vi tillsammans de platser i Polen som vi under året läst om, bland annat till Auschwitz.

Koppling till läroplanen

Eleverna som deltar i projektet är borta från sin ordinarie undervisning en dag varannan vecka. Av den anledningen är det viktigt att elevernas kunskapsinhämtning de får på Toleransprojektet också tas i beaktande på sina respektive skolor. Ett nära samarbete mellan skolans personal och de undervisande lärarna på Toleransprojektet är därför en förutsättning.

Eleverna utvecklar kunskaper inom, framförallt, ämnena historia, religion och svenska, men framförallt ges eleverna möjligheter att utveckla de övergripande förmågorna som ingår i skolans samtliga ämnen, såsom reflekterande förmåga, förmågan att se ur andra perspektiv, resonerande förmåga mm.

I lgr11 framgår även att elever efter genomgången grundskola skall kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, fått möjlighet att lära, utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin förmåga. Detta blir en naturlig del av den metodik och det innehåll Toleransprojektet använder och eleverna kommer i hög grad uppnå de målen.

Sidan uppdaterad 2018-02-28