11. Bildanvändning

Fotografiska bilder förmedlar bilden av Östersunds kommun starkare än vad text gör. Förutom bildens innehåll påverkar även bildernas kvalitet och manér hur budskapet tolkas.

Vad är en bra bild?

Tänk på att människor i dag ständigt omges av professionella bilder i reklam och medier och de allra flesta kan skilja bra bilder från dåliga. Vår målsättning är att så långt det är möjligt använda professionella bilder som förmedlar en känsla av kvalitet och fräschör.

Bilderna bör ha:

  • Bra ljus
  • Bra kontrast
  • Bra färgmättnad

Bildinnehållet bör även spegla varumärket Östersund – platsen, kommunen och arbetsgivaren.

När lämpliga bilder saknas

Med tanke på att vi i vår grafiska profil ibland placerar logotyp och rubriker i bild, bör bilder för detta ändamål innehålla neutrala partier som ger god läsbarhet (se övriga exempel i denna manual). När lämpliga bilder saknas är det bättre att avstå och kanske i stället använda färg- och dekorelement (Östersundshjärtat, pulsen, silhuetten och Östersundslogotypen).

Tecknade illustrationer bör bara användas då det är nödvändigt, till exempel för att tydliggöra komplicerade sammanhang. Clip art-illustrationer bör undvikas.

Upphovsrätt och personlig integritet

Tänk på att kontrollera att bilderna är godkända för publicering av upphovsman och eventuella identifierbara personer i bild. Tänk också på att upphovsrätt och personlig integritet regleras i lag.

Om du behöver bilder men inte är anställd på Östersunds kommun hittar du mer information om det under press- och informations­material.

Pressbilder »

Panoramavy över Östersund och hamnen nattetid. Det lyser från lampor överallt.
En ung glad flicka äter en strutglass.
Ett fotbollslag med glada miner uppställda på en gräsplan.
Cyklist vid vattnet med Östersund i bakgrunden.
En glad man med mössa och skägg sittandes vid ett bord på ett fik ler mot en annan man vid bordet.
Fågelvy över ett vintrigt Östersund med Frösön i bakgrunden.
En vuxen kvinna sittandes vid ett bord ler mot en annan vuxen kvinna.
I förgrunden en kvinna som studerar en tavla på ett konstgalleri. I bakgrunden en man som också studerar en tavla.
Ung flicka med hjälm som åker skateboard på en asfalterad bana.
Panoramavy över Östersund och himmeln ovanför som speglas i vattnet.
Ung flicka hoppar från ett hopptorn vid en sjö. Bakom henne är fler barn på väg uppför stegen.
Tre glada barn leker vid vattenbrynet.
Folkvimmel på en vintrig gågata i Östersund.

Foto: Göran Strand, Anneli Åsén, Håkan Wike, Tobbe Hising, Andreas Lindgren

Använd bilder som inkluderar

När vi använder bilder för att förstärka våra budskap vill vi att de ska visa upp en så bred bild som möjligt. Med bilderna signalerar vi vilka som är tänkta målgrupper för våra budskap och vilka som ingår i det större “vi” som är Östersund.

När vi tittar på alla bilder som publiceras i våra kanaler och trycksaker vill vi att det ska finnas en bred representation av människor i olika miljöer, med olika bakgrund och kroppar.

Undvik vanliga stereotyper

Ett sätt att tänka när du väljer bildmaterial till din kommunikation är att försöka undvika de vanligaste stereotyperna. Ska du visa upp ett kvinnodominerat yrke kan du aktivt se till att det inte bara är kvinnor som syns på bilderna, och tvärtom! Familjebilder och bilder av par får gärna representeras av andra än den typiska olikkönade kärnfamiljen.

Vi vill också att vårt bildmaterial inkluderar transpersoner och personer på olika sätt bryter mot normer kring könsidentitet och könsuttryck.

Så hittar du normkreativa bilder

I kommunens bildbank (bildarkiv) har vi taggat vissa bilder med ordet “normkreativ”. Dessa bilder kan lämpa sig väl för att gestalta något utan att förstärka normer och stereotyper. Du måste dock vara anställd på kommunen för att kunna söka bland alla bilder i bildbanken.

Att tänka normkreativt innebär att leka med inarbetade normer. Det kan vara så enkelt som att den som håller i motorsågen på bilden saknar något av följande kännetecken:

  • Man
  • Vit
  • Stark
  • Kraftfull
  • Och så vidare …

Kan hjälpa ditt budskap att synas

En bild som avviker från mittfåran av alla de bilder vi dagligen översköljs med kan också hjälpa till att väcka intresse för ditt budskap. Normkreativa bilder kan fånga mottagarens uppmärksamhet – precis det du är ute efter när du kommunicerar.

Exempel på bilder som inkluderar

Här nedan hittar du exempel på bilder ur kommunens bildbank (bildarkiv) som vi taggat som normkreativa.

Exempel 1: En flicka med allvarlig och stadig blick

En ung flicka tittar allvarligt rakt in i kameran.

Foto: Jörgen Vikström

En person som vi läser som flicka står med armarna brett ut från kroppen och betraktar oss med allvarlig, stadig blick. I stereotypa bilder ser vi ofta kvinnor och flickor som ler, rör vid sin egen kropp genom att till exempel ha en hand på kinden eller i håret, bilderna är ofta tagna ovanifrån, ett perspektiv som tjänar till att göra att en person ser mindre ut, och därmed utstrålar mindre pondus och makt.

Här har vi en flicka som inte signalerar något av dessa stereotyper. Andra sätt att bryta mot dem är att visa flickor och kvinnor som aktiva i bilder, att de gör saker (cyklar, snickrar, klipper gräs eller vad som helst). Detta i kontrast till att de är passiva åskådare till aktiva pojkar och män.

Två vuxna män i en blomsteraffär tittar på en blommande krukväxt som den ene mannen håller.

Foto: Göran Strand

Exempel 2: Två män med intresse för blommor

Två personer som vi läser som män står i en blomsteraffär och tittar på en blommande krukväxt. Stereotypa mansbilder innehåller män som gör typiskt manligt kodade saker, de förhåller sig till varandra inom ramen för vad normen förväntar sig. Det vill säga om de rör vid varandra, eller står nära, så finns det en given gräns som inte överträds. En klapp på axeln passar in i en stereotyp bild av en man, en öm omfamning bryter mot bilden. I denna bild har vi två män som intresserar sig, till synes ömt, för blommor – något som vanligtvis förknippas med femininitet.

Exempel 3: Ett barn i en rullstol

En vuxen man som sitter på huk ler mot ett barn i en rullstol.

Foto: Scandinav Bildbyrå

På bilden ser vi ett barn i en rullstol och en vuxen som sitter på knä bredvid, den vuxne (kompis, förälder, lärare, assistent?) ler mot barnet. Här är det användningen av bilden som kan göra den värdefull för att bryta upp stereotyper och normer.

Används bilden i material som handlar om funktionsvariationer får vi vissa associationer. Där är den kanske väntad och tillför inget annat än att den talar om för oss vilken målgrupp vi riktar oss mot. Används den i stället i material som handlar om barn, skola eller fritidsaktiviteter i allmänhet kan den vara ett värdefullt sätt att signalera inkludering.

Ett barn som gör en glad grimas sitter i knäet på en vuxen kvinna. Bredvid sitter en annan vuxen kvinna.

Foto: Scandinav Bildbyrå

Exempel 4: Ett barn med två mammor

Bilden föreställer två vuxna kvinnor och ett barn i en avslappnad och kärleksfull situation. Vi kan läsa bilden som två mammor som ler tillsammans med sitt barn. Begreppet “familj” bildsätts ofta med hjälp av två olikkönade föräldrar med sina barn. Regnbågsfamiljer kan uppleva att deras typ av familj speglas alltför sällan i bilder.

Att gestalta “familj” med en bild av en familj som på något sätt bryter mot normen för en heterosexuell kärnfamilj kan vara en viktig signal. Den kan hjälpa alla de barn som växer upp i andra familjekonstellationer att känna att deras liv, deras familj och det de känner som normalt också uppfattas så av omvärlden, och bidra till att stärka identiteten hos dessa familjer. Det kan vara ett lätt sätt motverka den minoritetsstress som många som inte faller innanför normen upplever, till exempel i kontakt med myndigheter.

För dig som medarbetare

På Insidan hittar du bilder och filmer som du kan använda i olika sammanhang för att presentera Östersunds kommun.

Bilder och filmer (endast medarbetare) »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-05-12