Lyssna
11. Bildanvändning
Fotografiska bilder förmedlar bilden av Östersunds kommun starkare än vad text gör. Förutom bildens innehåll påverkar även bildernas kvalitet och manér hur budskapet tolkas.
Vad är en bra bild?
Tänk på att människor i dag ständigt omges av professionella bilder i reklam och medier och de allra flesta kan skilja bra bilder från dåliga. Vår målsättning är att så långt det är möjligt använda professionella bilder som förmedlar en känsla av kvalitet och fräschör.
Bilderna bör ha:
- Bra ljus
- Bra kontrast
- Bra färgmättnad
Bildinnehållet bör även spegla varumärket Östersund – platsen, kommunen och arbetsgivaren.
När lämpliga bilder saknas
Med tanke på att vi i vår grafiska profil ibland placerar logotyp och rubriker i bild, bör bilder för detta ändamål innehålla neutrala partier som ger god läsbarhet (se övriga exempel i denna manual). När lämpliga bilder saknas är det bättre att avstå och kanske i stället använda färg- och dekorelement (Östersundshjärtat, pulsen, silhuetten och Östersundslogotypen).
Tecknade illustrationer bör bara användas då det är nödvändigt, till exempel för att tydliggöra komplicerade sammanhang. Clip art-illustrationer bör undvikas.
Upphovsrätt och personlig integritet
Tänk på att kontrollera att bilderna är godkända för publicering av upphovsman och eventuella identifierbara personer i bild. Tänk också på att upphovsrätt och personlig integritet regleras i lag.
Om du behöver bilder men inte är anställd på Östersunds kommun hittar du mer information om det under press- och informationsmaterial.
Foto: Göran Strand, Anneli Åsén, Håkan Wike, Tobbe Hising, Andreas Lindgren
Exempel på bilder som inkluderar
Här nedan hittar du exempel på bilder ur kommunens bildbank (bildarkiv) som vi taggat som normkreativa.
Exempel 1: En flicka med allvarlig och stadig blick
Förstora bildenFoto: Jörgen Vikström
En person som vi läser som flicka står med armarna brett ut från kroppen och betraktar oss med allvarlig, stadig blick. I stereotypa bilder ser vi ofta kvinnor och flickor som ler, rör vid sin egen kropp genom att till exempel ha en hand på kinden eller i håret, bilderna är ofta tagna ovanifrån, ett perspektiv som tjänar till att göra att en person ser mindre ut, och därmed utstrålar mindre pondus och makt.
Här har vi en flicka som inte signalerar något av dessa stereotyper. Andra sätt att bryta mot dem är att visa flickor och kvinnor som aktiva i bilder, att de gör saker (cyklar, snickrar, klipper gräs eller vad som helst). Detta i kontrast till att de är passiva åskådare till aktiva pojkar och män.
Förstora bildenFoto: Göran Strand
Exempel 2: Två män med intresse för blommor
Två personer som vi läser som män står i en blomsteraffär och tittar på en blommande krukväxt. Stereotypa mansbilder innehåller män som gör typiskt manligt kodade saker, de förhåller sig till varandra inom ramen för vad normen förväntar sig. Det vill säga om de rör vid varandra, eller står nära, så finns det en given gräns som inte överträds. En klapp på axeln passar in i en stereotyp bild av en man, en öm omfamning bryter mot bilden. I denna bild har vi två män som intresserar sig, till synes ömt, för blommor – något som vanligtvis förknippas med femininitet.
Exempel 3: Ett barn i en rullstol
Förstora bildenFoto: Scandinav Bildbyrå
På bilden ser vi ett barn i en rullstol och en vuxen som sitter på knä bredvid, den vuxne (kompis, förälder, lärare, assistent?) ler mot barnet. Här är det användningen av bilden som kan göra den värdefull för att bryta upp stereotyper och normer.
Används bilden i material som handlar om funktionsvariationer får vi vissa associationer. Där är den kanske väntad och tillför inget annat än att den talar om för oss vilken målgrupp vi riktar oss mot. Används den i stället i material som handlar om barn, skola eller fritidsaktiviteter i allmänhet kan den vara ett värdefullt sätt att signalera inkludering.
Förstora bildenFoto: Scandinav Bildbyrå
Exempel 4: Ett barn med två mammor
Bilden föreställer två vuxna kvinnor och ett barn i en avslappnad och kärleksfull situation. Vi kan läsa bilden som två mammor som ler tillsammans med sitt barn. Begreppet “familj” bildsätts ofta med hjälp av två olikkönade föräldrar med sina barn. Regnbågsfamiljer kan uppleva att deras typ av familj speglas alltför sällan i bilder.
Att gestalta “familj” med en bild av en familj som på något sätt bryter mot normen för en heterosexuell kärnfamilj kan vara en viktig signal. Den kan hjälpa alla de barn som växer upp i andra familjekonstellationer att känna att deras liv, deras familj och det de känner som normalt också uppfattas så av omvärlden, och bidra till att stärka identiteten hos dessa familjer. Det kan vara ett lätt sätt motverka den minoritetsstress som många som inte faller innanför normen upplever, till exempel i kontakt med myndigheter.
För dig som medarbetare
På Insidan hittar du bilder och filmer som du kan använda i olika sammanhang för att presentera Östersunds kommun.