Om kulturmiljöprogrammet

Här kan läsa mer om processen att ta fram kulturmiljöprogrammet. Om de olika etapperna, ställningstaganden, finansiering med mera.

Kulturmiljö i Östersunds kommun

Östersunds kommun har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Både i staden, i tätorterna och på landsbygden. Kulturmiljöprogrammet pekar ut och lyfter fram de värden som finns.

Det ska vara tydligt för fastighetsägare, kommunens handläggare och allmänheten vilka byggnader och miljöer som har särskilda värden ur kulturhistorisk, historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Programmet ska vara ett verktyg för hur kulturmiljön ska användas, utvecklas och tas tillvara för att ge oss en attraktiv livsmiljö.

Kulturmiljöprogrammet innebär inte ett utökat juridiskt skydd utöver det som redan gäller enligt miljöbalken och plan- och bygglagens generella bestämmelser om varsamhet och förvanskning.

I etapp 1 ingår de centrala delarna i Östersund, i etapp 2 ingår alla stadsdelar och sex tät orter. Etapp 3 består av samiska kulturmiljöer och landsbygd.

Karta över de yttre stadsdelar som inventerats i etapp 2 samt de centrala delar som ingick i etapp 1Förstora bilden

Karta över inventerade områden i Östersunds stad

Karta över tätorter som ingår i etapp 2Förstora bilden

Karta över tätorter som ingår i etapp 2

Byggnader byggda efter 1980 är inte med i Kulturmiljöprogrammet.

Om kulturmiljö

Kulturmiljö är hela den miljö som vi människor format genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till ett helt landskap. Kulturmiljön är en viktig del av vårt samhälles historia, den ger oss kontinuitet i vardagen och ökar vår förståelse för omvärlden. Kulturmiljöprogrammet vill lyfta fram den rika resurs som kulturmiljön i kommunen är.

Läs mer här: Om kulturmiljöer

Etapp 1

I etapp 1 ingår de mest centrala delarna i Östersund. Programmet antogs 2014.

 

Kulturmiljöer Centrum

Etapp 2

Etapp 2 består av samtliga stadsdelar i Östersund och på Frösön, förutom Östersunds centrum. I etappen ingår också följande sex tätorter: Lit, Häggenås, Brunflo, Fåker, Tandsbyn, Orrviken.

Kulturmiljöer Tätorter

Inventering, klassificering och konsekvens­beskrivningar etapp 2

Både för särskilt värdefulla bygg­nader och bebyggelseområden kan vår värdering och klassificering ändras, om vi vid närmare besikt­ning hittar ytterligare värden som vi inte uppmärksammat under arbetet med kultur­miljö­programmets etapp 2.

Det kan innebära att vårt för­hållnings­­sätt för den enskilda byggnaden eller det enskilda bebyggelseområdet kan förändras över tid. Det kan också finnas kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader och miljöer som av någon anledning inte upp­märk­sammats vid inventering och därför inte finns med i kultur­miljö­programmets andra etapp. Dessa byggnader och miljöer kan i efterhand klassas som särskilt värdefulla.

Byggnads­inventering och klassificering

Byggnadsinventering och klassificering Pdf, 109.5 kB.

Konsekvens­beskrivning

Konsekvensbeskrivning Pdf, 27.2 kB.

Ställningstaganden, beskrivna värden och förhållningssätt etapp 2

Våra ställningstaganden för enskilda byggnader och områden

Gruppen särskilt värdefulla bygg­nader har delats in i klass A och B. Särskilt värdefull byggnad klass A innebär att förvanskningförbud enligt plan- och bygglagen gäller. Byggnaden har ett så högt värde att rivningsförbud/skyddsbestämmelser bör övervägas vid upprättande av detaljplan.

Särskilt värdefull byggnad klass B innebär att förvanskningförbud enligt plan- och bygglagen gäller. Värdena bedöms dock inte vara av sådan art att de kan innebära hinder för andra allmänna intressen. I första hand bör varsamhets­bestämmelser övervägas vid upp­rättande av detaljplan.

Läs mer om vilka konsekvenser klassificeringarna av byggnader och områden får vid till exempel prövning av beslut om bygglov och detaljplaner i PDF-filen nedan.

Konsekvenser av klassificeringssystem Pdf, 173.1 kB.

Beskrivna värden och förhållningssätt för respektive kulturmiljö

För varje bebyggelseområde beskrivs dess historia och karaktärs­drag samt vilka värden och för­hållnings­sätt som är viktiga att ta hänsyn till vid ändring, planering och handläggning av lov och andra tillstånd.

Det är positivt att områdena används och utvecklas, så länge förändringen anpassas till kultur­värdena och att kulturvärdena skyddas och bevaras.

I samband med plan- och bygg­lovs­beslut som berör de utpekade områdena ska de kulturhistoriska värdena beaktas så att de inte förvanskas eller omintetgörs.

Varje bebyggelseområde har en text med rekommendationer om hur värdena i området ska hanteras. Rekommendationerna ger ett under­lag för tillämpningen av plan- och bygglagen och är tänkta att fungera som en vägledning för kommunens handläggare och fastighetsägare.

Rekommendationerna är med avsikt allmänt hållna och det kan finnas värden som inte redovisas i texten och som synliggörs först vid hand­läggning av bygglov eller detaljplan eller vid ändring av byggnader eller i miljöer.

Vid frågeställningar om ändring av de utpekade områdena och även byggnaderna bör därför någon med byggnadsantikvarisk eller arkitektonisk kunskap delta.

I plan- och bygglagen (PBL) finns ett grundläggande varsamhetskrav som gäller ändring av alla byggnader (8 kap 17 §).

I PBL finns också ett generellt förbud om förvanskning och en byggnad som inte tidigare är ut­pekad/klassi­ficerad som särskilt värdefull skyddas ändå av 8 kap. 13, 14 §§.

Klassificeringar och begrepp

På sidorna Kulturhistoriska byggnader och Om kulturmiljöer kan du läsa mer om vad klassificeringar och olika begrepp betyder. Där hittar du även information om vilka varsamhetskrav som gäller för olika typer av kulturmiljöer och vad du som fastighetsägare bör tänka på om du ska renovera eller förändra en byggnad eller en miljö.

Finansiering och sakkunniga

Kulturmiljöprogrammet togs fram med ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen i Jämtland. Det innehåller både miljöer och enskilda byggnader. Programmet togs fram i tre etapper, där varje etapp innehåller olika geografiska delar av kommunen.

En värderingsgrupp med sakkunniga (byggnadsantikvarier och arkitekter) från länsstyrelsen, Jamtli och Östersunds kommun har deltagit i urvals- och klassificeringsarbetet.

Vad är ett kulturmiljöprogram?

Kulturmiljöprogrammet är ett tillägg till Östersunds översiktsplan och innehåller en fördjupning av översiktsplanens över­gripande strategier och ställnings­taganden kring kulturmiljön i kommunen. Till­sam­mans med översiktsplanen Öster­sund 2040 ska programmet vara väg­ledande i beslut om bygglov och samhälls­planering.

Kulturmiljöprogrammet ska även bidra till att sprida och hämta in kunskap om vilken bebygg­else och vilka miljöer som har särskilda värden ur kulturhistorisk, historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Syftet med kultur­miljö­programmet

Syftet med programmet är att peka ut och lyfta fram de värden som finns i kulturmiljön. Det tydliggör för fastighetsägare, kommunens handläggare och allmänheten vilka byggnader och miljöer med mera som har särskilda värden ur kulturhistorisk, historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Kulturmiljöprogrammet är också vägledande för kommande beslut inom bygglovsprövning och översikts- och detaljplaneläggning.

Programmet ska klargöra de kultur­historiska värden som en byggnad eller ett bebyggelse­område har. Det ska även vara ett verktyg för hur vi ska kunna använda, utveckla och tillvarata kulturmiljön för att ge oss en attraktiv kommun och livsmiljö.

Kulturmiljöprogrammet är en kartläggning av särskilt värdefulla byggnader, samiska kulturmiljöer och bebyggelse­områden i kommunen. Det innebär inte ett utökat juridiskt skydd utöver det som redan gäller enligt plan- och bygglagens bestämmelser om var­samhet och förbud mot förvanskning.

Sidan uppdaterad 2024-10-04