Samiska kulturmiljöer

Vårt arbete har koncentrerat sig främst på äldre samisk närvaro och historisk markanvändning i Staaren Tjielte. Skriftligt källmaterial som äldre litteratur och utredningar, kyrkböcker, tidningsartiklar, ortnamnsförteckningar, kartor samt intervjuer ligger till grund för vårt arbete.

Varför var och är Staare intressant för samerna? Staare är den enda staden i ett stort län och ligger centralt i länet, mitt i ett tidigare renskötsellandskap. Det finns god tillgång på bra vinterbetesmarker på myrar och i skogar i närheten, och det gick naturliga flyttleder förbi staden, bland annat på Storsjön is, före vattenregleringar och utbyggnad av vägar och järnvägar. I Staare finns en förhållandevis stor befolkning vilket innebar stor efterfrågan på renkött och hantverksprodukter och intresse för uppvisningar av renar och samisk kultur. Staden är även säte för myndigheter, skolor, handel med mera.

Det är svårt att peka ut enskilda byggnader och exakta platser för samisk närvaro i Staare. Många renskötare har varit runt Staare med renarna på vinterbete och/eller flyttat förbi på väg mellan sommar- och vinterbetesland. Andra har besökt staden vid speciella tillfällen. Längre tillbaka fanns även bofasta sockenlappar i flera socknar i Staaren tjielte. Men även om det är väl känt att Staare och många platser i kommunen var välbesökta av äldre tiders samer är det svårt att hitta några fysiska spår efter deras verksamhet. De flesta samer, renskötare såväl som andra, var nomadiserande eller halv­nomad­iserande, vistades här tillfälligt, bodde inte i egna hus och lämnade endast flyktiga spår efter sig. Det som finns kvar är tidningsartiklar, kyrkböcker, protokoll och liknande, men väldigt sällan uppgifter av samerna själva eftersom samiskan var skriftlös långt fram i tiden. Ett stort antal ortnamn med benämningar som “lapp” och ”finn” visar också att samer har vistats i området längre tillbaka. Båda är äldre benämningar på samer.

Den samiska närvaron går alltså inte att jämföra med den bofasta befolk­ningen och det är svårt, eller omöjligt, att redovisa den som exakta prickar på en karta. Det är även svårt att avgränsa Staare och Staaren Tjielte eftersom fasta gränser inte var relevanta för samerna.

Vår studie visar endast på vart det finns ett källmaterial som ger information om samisk närvaro och verksamhet och ger inte någon helhetsbild. Samer har givetvis även rört sig i andra områden inom kommunen trots att det inte finns beskrivet i källmaterialet. Detta gäller även samer som har varit bofasta inom kommunen. Framtida forskning kommer säkerligen att förändra bilden av samernas närvaro i Staare.

Ytterligare uppgifter om samer i Staaren tjielte under äldre tider, utöver de som här nämns, tas tacksamt emot av Östersunds kommun eller Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum, för komplettering.