Lyssna
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Vi använder mer resurser än jorden klarar. Rika länder förbrukar mycket mer än fattiga, och vår totala användning av material ökar snabbare än både befolkningen och ekonomin. Visste du att en tredjedel av all mat slängs? För att klara framtiden behöver vi ändra hur vi producerar och konsumerar. I Östersund jobbar vi för att använda mindre resurser och ta hand om avfallet genom återbruk och återvinning.
Foto: Håkan Wike/Östersunds kommun
Hur går det för Östersund?
Östersunds kommun behöver minska sin totala resursanvändning. Kommunen upphandlar varor för betydande summor årligen, och offentliga upphandlingar står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp.
En klimatkartläggning av Östersunds kommuns inköpta varor och tjänster visar att byggnation och anläggning står för hälften av klimatpåverkan, följt av tjänster och varor. Kartläggningen visar att kommunorganisationen behöver sänka utsläppen från inköp och upphandling, framför allt inom området bygg- och anläggning.
Varor och tjänster påverkar klimatet under hela sin livscykel – från råvara till avfall. Utsläpp sker vid tillverkning, transporter, användning och när vi slänger. Ofta sker detta på olika platser och vid olika tillfällen.
Kommunen ska även verka för att hushållens konsumtionsbaserade utsläpp halveras till 2030 och uppgår till högst 1 ton koldioxidekvivalenter/person 2050, i linje med IPCC (Förenta nationernas klimatpanel). De konsumtionsbaserade utsläppen i Östersunds kommun utgörs främst av utsläpp från transporter därefter kommer boendet och maten.
Läs mer: Hållbar konsumtion
Konsumtionsbaserade utsläpp i Östersunds kommun 2024
Diagrammet visar hur utsläpp från konsumtion i Östersunds kommun fördelar sig. (Transporter 38%, Livsmedel inklusive restaurang 23%, Boende och möbler 22%, Kultur, sport och fritid 7%, Övrigt 6% och Kläder och skor 4%.) Källa: Miljöredovisningen 2024
Avfall, materialåtervinning och återbruk
En förutsättning för ett hållbart samhälle där resurser nyttiggörs, är en väl fungerande hantering. Kommunen erbjuder stöd och information till medborgare och företag om att förebygga avfall, och hur de ska sortera och främja materialåtervinning.
Kommunen erbjuder goda förutsättningar för hushållen att hantera avfallet. Detta görs genom att utveckla återvinningscentralerna och förbättra tillgängligheten för medborgarna, till exempel med ökade öppettider. En utmaning är att mycket av avfallet som kommer in till återvinningscentraler egentligen inte är avfall, utan saker som skulle kunna användas vidare. Kommunen utreder förutsättningarna för en ny återvinningscentral med utökade möjligheter till återbruk och cirkularitet.
På följande sidor kan du få fler tips:
Tips och aktuellt om återbruk, avfall och återvinning
Återbruk för helt och rent
Sortera ditt avfall
Förebygga avfall
Genom att använda produkter länge och skapa cirkulära system minskar vi mängden avfall och sparar resurser.
Till exempel kan vi använda återanvändbara matlådor i stället för engångsförpackningar, eller bygga hus som enkelt kan plockas isär och flyttas.
Produkter bör vara lätta att laga, ta hand om och ge vidare.
Hållbart byggande
Runt om i världens slängs stora mängder byggmaterial från rivningsarbeten, nybyggnationer och renoveringar varje dag. Bygg- och fastighetsbranschen står för en stor del av samhällets avfallsgenerering och växthusgasutsläpp.
En utmaning för Östersunds kommun är att i takt med att staden växer samtidigt förhålla sig till åtgärder för att minska kommunens miljöpåverkan.
Östersunds kommun strävar efter att återanvända befintligt bygg- och anläggningsmaterial. Vid bygget av det nya kommunhuset har man återanvänt betongstommen. Även inventarier är viktigt att återbruka och 30 procent av möblerna i Kommunhuset är återbrukade från andra lokaler i kommunen.
Varvet
Varvet arbetar för att byggmaterial ska återbrukas och få nya användningsområden. Både Östersunds kommun och externa bygg- och fastighetsbolag nyttjar tjänsten. Sedan Varvet öppnade i april 2023 har kommunen minskat sina avfallsmängder med drygt 19 ton, sparat drygt 2 miljoner kronor i inköpskostnader och minskat sina utsläpp motsvarande 41 ton koldioxid.
Läs mer på: Varvet - återbruk av byggmaterial
Möbelåterbruk
Kommunen har en inredningsavdelning för att effektivisera hanteringen, och öka återbruket, av kommunens möbler och inventarier. Genom att göra en behovsanalys och arbeta efter principen ”rätt möbel, rätt plats” förlängs möblers livslängd och minskar nyinköp, vilket sparar både pengar och minskar koldioxidutsläppen. Inredningsavdelningen hade sparat cirka en miljon kronor för kommunen. Exempelvis har möbler till Österäng återbrukats till en kostnad av 2 300 kronor, att jämföra med 400 000 kronor som det hade kostat att köpa nytt.
Fritidsbanken
På Fritidsbanken kan man låna olika typer utrustning för fysisk aktivitet ex fotbollsskor, hjälmar, skidor, tält, skridskor och mycket mer. Det är gratis och lånetiden är 14 dagar. Tanken är att man enkelt ska kunna prova på olika fritidsaktiviteter utan att det kostar något.
Under 2024 lånade man ut 57 508 artiklar. Under sommaren genomfördes en så kallad pep-up-turné till 42 event och 17 olika platser i kommunen. Fritidsbanken åker också ut till skolor för att ge eleverna möjlighet till prylar för lek, spel och fysisk aktivitet på rasterna.
Läs mer: Fritidsbanken
TaGe-bod i Lit
Sen hösten 2024 finns TaGe-boden på återvinningscentralen i Lit. Här kan besökare lämna hela och rena saker under återvinningscentralens öppettider och det är fritt fram att ta de saker man har behov av. Eftersom det slängs saker på återvinningscentralen som egentligen inte är avfall är förhoppningen att den här funktionen kan bidra till att minska avfallsmängderna. Idén till satsningen kom via ett medborgarförslag
Läs mer: Lits återvinningscentral
Matsvinn och matavfall
Ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs. Det globala målet är att halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan.
Med matsvinn menas den mat som producerats för att ätas, men som av någon anledning slängs. Äppelskrutt, bananskal och kycklingben är alltså inte matsvinn. Mat som blir över efter servering och kan tas om hand är inte svinn, det är rester och går att återanvända. Matsvinnet delas upp i tre olika områden. Kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. Kökssvinnet uppstår i köket i samband med förvaring, beredning och tillagning av mat. Serveringssvinnet är den mat som kommit ut i buffén men inte äts upp, och därmed inte kan tas omhand utan måste slängas. Tallrikssvinet är det som skrapas av tallriken.
Kommunens måltidsverksamhet jobbar systematiskt för att minska matsvinnet. Två typer av matsvinn mäts inom skola och förskola, serverings- och tallrikssvinn. Svinnet mäts dagligen i alla kök. Störst svinn finns på serveringskök. Där tillagas ingen mat och där är svårt att exakt beräkna och tillaga rätt antal portioner. Serveringsköken är ofta små och sämre utrustade för att ta vara på rester. Minst svinn finns på mindre tillagningskök, framför allt på förskolor.
Man gör olika saker för att minska matsvinnet det kan exempelvis vara att erbjuda smakprov, ta vara på överblivna grönsaker och mindre kärl för insamling av matavfall. Årligen anordnas en matsvinnstävling där alla skolor och förskolor är med och tävlar mot sig själv. Man utvecklar också frånvarorutiner så att det beställs rätt mängd mat varje dag och att utveckla matsalsmiljön så att barnen får matro och äter maten som serveras. I samtliga matsalar med bufféservering kan egen matlåda medtas och fyllas vid lunchen slut. Antalet sålda matlådor ökar varje år.
Inom äldreomsorgen mäts kökssvinn varje dag.
Läs mer: Minska ditt matsvinn!
Biogasanläggning
Östersunds kommun har byggt en biogasanläggning på Gräfsåsens avfallsanläggning. Biogasanläggningen ska ta vara på matavfallet från samtliga kommuner i Jämtlands län, samt annat organiskt avfall, och förädla till biogas och biogödsel. Biogas i Jämtland Härjedalen AB är Östersunds kommuns helägda bolag, och anläggningen togs i drift under våren 2025. Man kommer att ta emot cirka 60 000 ton matavfall från hushåll, mejeriavfall, gödsel, med mera. Den årliga produktionen väntas uppgå till cirka 36 GWh flytande biogas, för användning i tunga fordon, samt dessutom cirka 26 000 ton KRAV-certifierat biogödsel. Biogödsel kan användas av lant- och skogsbrukare som ett hållbarare alternativ till konstgödsel
Läs mer:
Biogasanläggning Jämtland Härjedalen
Biogas Jämtland Härjedalen.se
Kommunens ansvar
Kommunen har ett stort ansvar för de egna verksamheternas resursanvändning. Kommunen ansvarar för avfall från hushåll och hur det organiseras. En del av kommunens tillsyn i livsmedelsverksamheter är att informera och stödja restauranger, storkök, caféer och andra verksamheter i att minska sitt matsvinn och därmed sin klimatpåverkan.
Kommunens mål
Följande i våra mål kan kopplas till det globala målet "Hållbar konsumtion och produktion":
Den miljömässiga dimensionen ska fokusera på hur kommunen huserar med naturens resurser och bidrar till utveckling utan att göra skada på natur, ekosystem eller kultur. Kommunen ska ställa högre krav på hållbarhet vid upphandlingar för att bidra till omställning.
Globala målen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Vi människor konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion - Globala målen.se