Lyssna
Minska matsvinnet!
Varje år slänger vi cirka 15 kg mat per person i Sverige. Det kostar mycket pengar, men det innebär också att vi förbrukar energi, vatten och mark i onödan. Genom att minska matsvinnet gör du en insats för din plånbok, men även för klimatet och miljön.
Vi kan dela upp maten vi kastar i två delar. Dels det oundvikliga matavfallet där exempelvis skal, ben, kärnor och kaffesump ingår och dels det som går att undvika att slänga, vilket brukar kallas matsvinn. Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats på annat sätt
Matavfall uppstår genom hela livsmedelskedjan. Till exempel vid tillverkning, från butiker och restauranger samt i hushåll. Om vi låter maten hamna i magen istället för i soptunnorna sparar vi inte bara pengar, utan även på klimatet och miljön.
Spara pengar och minska klimatpåverkan
Om vi låter maten hamna i våra magar istället för i soptunnan skulle vi spara mycket pengar. Ett hushåll skulle kunna spara 3 000 - 6 000 kronor per år, bara genom att minska matsvinnet. Det skulle dessutom bidra till minskad klimatpåverkan.
Så länge håller maten
Vad betyder egentligen bäst före och sista förbrukningsdag? Är det någon skillnad och hur mycket ska du egentligen bry dig?
Här reder vi ut vad som gäller.
Bäst före och sista förbrukningsdag
- Bäst före-datum: är en rekommendation från tillverkaren som berättar hur länge ett livsmedel förväntas hålla sin kvalité. Därefter blir kvalitén så småningom sämre, men det kan fortfarande vara fullt ätbart. Titta, lukta, smaka!
Film: Vad betyder bäst före? - Sista förbrukningsdag: anger hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Används framförallt för livsmedel som lätt kan förstöras av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel riskerar att bli hälsoskadligt, trots att det har förvarats enligt förpackningens anvisning.
Så mycket mat slänger vi
- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
- Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
- Sammanlagt slängs alltså 33 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om cirka 130 kilo per år.
- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person (en lunch brukar väga ca 400-500 gram).
- Ett matsvinn som hälls ut i vasken på 18 kilo skulle kunna motsvara 90 koppar kaffe (räknat på att en kaffekopp är 2 deciliter = 200 g).
- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3000-6000 kronor per år.
Källa: Livsmedelsverket
Matsvinnet i Östersunds kommun
2022 gjordes en plockanalys av hushållsavfall i Östersunds kommun. Vi samlade in avfall från flerhushåll och villor och undersökte vad som hade slängts.
Enligt den var matsvinnet i villa 360 gram per hushåll och vecka och matsvinnet från flerfamiljshus var 180 gram per hushåll.
Har du svinnsikt?
Att minska sitt matsvinn är att minska sin miljöpåverkan. Med hjälp av Livsmedelsverkets Svinnsiktscoach kan du som vill bli lite snällare mot maten och miljön få pepp och tips.
Tips!
Det allra viktigaste du kan göra är att förebygga matsvinnet. Det kan du bland annat göra genom att planera menyer smart och ha bra rutiner för att minska matsvinnet. Men det finns också andra enkla åtgärder som kan göra stor skillnad.
Här hittar du Livsmedelsverkets fem tips för mindre matsvinn i storkök.
Pdf, 266.9 kB.
Restauranger och caféer
Den vanligaste orsaken till matsvinn i restauranger och caféer är att det är svårt att förutse hur många gäster som kommer. Därmed blir det svårt att förbereda rätt mängd mat. Det kan också finnas svårigheter med att laga mat i omgångar.
För stora portioner och för många rätter på menyn kan också bidra till matsvinn, liksom felaktig matlagningsteknik.
Bufféservering riskerar att öka matsvinnet - många gäster tar för mycket mat som de sedan inte orkar äta upp.
Med många anställda och hög personalomsättning kan det vara svårt att upprätthålla rutiner för att minska matsvinnet. Precis som det kan vara svårt att hitta bra rutiner för förvaring och matsedelsplanering.
Det här kan du göra:
- Håll kylskåpstemperaturen på 4-5 grader för bättre hållbarhet. Livsmedel som förvaras i 4 grader istället för i 8 grader håller nästan dubbelt så länge!
- Om du har bufféservering - använd små karotter och kantiner och fyll på under serveringens gång. Ställ inte fram allt samtidigt.
- Se över antalet rätter på menyn. Fundera på om det är bättre att minska menyn för att vara säker på att de råvaror du köper in också tillagas och äts upp.
- Se över portionsstorlekarna. Äter dina gäster upp allt eller är det ofta mat kvar på tallrikarna då de dukas av?
- Ta fram rutiner för att förebygga och minimera matsvinn och se till så alla anställda känner till och använder dem. Även timvikarier, sommarjobbare och liknande.
- Se till så rutinerna för förvaring, tillagning och menyplanering är utformade så att de förebygger och minskar matsvinn, och se till att dina anställda följer dem.
- Ha god ordning i kylar och frysar, och se till att ha rutiner för att inventera förråden.
- Ställ krav på dina leverantörer om obruten kylkedja
- Välj mat och råvaror som går att använda till flera olika rätter när du planerar menyn.
- Tänk på skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag! Mat som passerat bäst före-datum kan fortfarande gå att använda om den är fullgod. För livsmedel med sista förbrukningsdag kan du till exempel frysa in senast den angivna sista förbrukningsdagen, för att sedan tillaga maten direkt efter upptining.
- Om frysen går sönder så kan du fortfarande rädda maten. Du som ansvarar för verksamheten ska själv bedöma om maten fortfarande går att använda eller om det är osäkert. Mycket kan gå att rädda genom att tillaga varorna och sedan kyla ned på ett korrekt sätt eller frysa in. Mat som fortfarande är halvfrusen kan frysas igen.
Att arbeta aktivt med att minska matsvinnet kan få stor effekt, och följden kan då bli en rejäl kostnadsbesparing i din verksamhet!
Ladda gärna ner Livsmedelsverket fem tips för minskat matsvinn och sätt upp på din arbetsplats!
Fem sätt för mindre matsvinn i storkök - Livsmedelsverket (Pdf, 266.9 kB) Pdf, 266.9 kB.
Handbok för minskat matsvinn — för restauranger i privat regi (IVL Svenska Miljöinstitutet.se)
Förskolor och skolor
De vanligaste orsakerna till matsvinn i förskolor och skolor är att det är svårt att beräkna rätt mängd mat, att det lagas för många portioner eller fel portionsstorlekar och att kommunikationen om från- och närvaro fungerar dåligt.
Dåliga råvaror och brist på förvarings- eller tillagningsmöjligheter för att kunna laga i omgångar och ta tillvara på matrester på ett säkert sätt kan också bidra till matsvinn.
En matsalsmiljön som är stressig eller bullrig kan också vara ett problem, eftersom det minskar matron och gör att barnen och eleverna äter sämre.
Du som jobbar i förskola eller skola kan, oavsett om du ansvarar för maten eller inte, hjälpa till att påverka för att få ner matsvinnet.
Det här kan du göra:
- Arbeta förebyggande direkt i köket med matsvinnet, gärna tillsammans med barnen.
- Se till att frukt och grönsaker förvaras i kylskåp, så håller de längre.
- Kylskåpstemperaturen bör vara 4-5 grader för bättre hållbarhet.
- Låt matsvinnet vara en del av pedagogiken genom att väva in det i undervisningen till exempel inom matematik och naturvetenskapliga ämnen, eller hem- och konsumentkunskapen.
- Se till att frånvarohantering utformas på ett sånt sätt att kökspersonalen kan anpassa måltiderna efter antalet ätande.
- Om du ansvarar för schemaläggning kan du påverka genom att se till så eleverna får matro - det är viktigare än du tror, även för matsvinnet!
- Lyft frågan om förvarings- och tillagningsmöjligheter i din skola eller förskola.
Kanske kan ni med enkla åtgärder skapa möjligheter för att kunna laga mat i omgångar eller ta tillvara på matrester på ett säkert sätt. - Återkoppla till kökspersonalen eller den som planerar menyn om maten på förskolan eller skolan inte är anpassad till barnen vad gäller till exempel konsistens.
- Ordna så kallade pedagogiska måltider, där ni går igenom och visar vad maten innehåller, vilka råvaror den är lagad av och var de kommer ifrån. Forskning har visat att barn är mer benägna att äta upp maten om de vet vad den består av.
Att arbeta aktivt med att minska matsvinnet kan få stor effekt. Det finns mycket pengar att spara, som istället kan användas till att köpa in råvaror av högre kvalitet.
Ladda gärna ner Livsmedelsverket fem tips för minskat matsvinn och sätt upp på din arbetsplats!
Fem sätt för mindre matsvinn i storkök - LivsmedelsverketPdf, 266.9 kB. Pdf, 266.9 kB.
Handbok för minskat matsvinn – för verksamheter inom vård, skola och omsorg (Livsmedelsverket.se)