Kulturmiljöer Sunne socken

Här finns beskrivningar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Sunne socken. Som Blomtorpet, Målsta, Digernäs, Fannbyn, Sunne kyrkoruin, Kastal och Åkeräng.

Karta över Sunne socken

Blomtorpet

Ett av Storsjöbygdens äldsta timmerhus finns på Blomtorpet. Timmerhuset har årsringsdaterats till 1530-talet. Hur byggnaden användes från början är osäkert, men under senare tid har den använts till förvaring. Blomtorpet är troligtvis det enda bevarade torpet av ett 20-tal torp som funnits i Harabygden.

Länsstyrelsen har i sin Ängs- och hagmarksinventering tagit med Blomtorpet som välhävdad fodermark med en flora som inte påverkats av gödsling.

Målsta - Digernäs - Fannbyn

Området är en ypperlig exponent för riksintresset Storsjöbygden med vida utblickar över fjäll och Storsjön, med stora gårdar och ett öppet odlingslandskap och många kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Digernäs utmärker sig med några få men stora och mycket välbevarade gårdar. Exempel på sådana finns även i Fannbyn.

Sunne kyrkoruin, kastal med mera

Sunne gamla kyrka och kastal ska ha byggts 1178 på order av den norske kungen Sverre Sigurdsson. Han hade vid ett slag på isen besegrat den jämtländska bondehären.

Medeltidskyrkan utvidgades flera gånger innan den nya kyrkan stod färdig. Sten till bygget togs från den gamla kyrkan.

Flera av prästgårdens välbevarade 1800-talsbyggnader är av kulturhistoriskt värde. Omistliga inslag i miljön kring nya kyrkan är kyrkstallar och härbre från 1800-talets början. Inom miljön finns även rester av äldre vägsträckningar. I kulturmiljön ingår även Andersön.

Åkeräng

Åkeräng nämns första gången 1438 i en skriftlig källa. Byn fanns troligtvis långt innan detta - vilket två gravhögar kan tyda på. Ett stort område med fossila åkrar i den norra delen av byn visar också på en tidigt bosättning. Eventuellt är åkrarna lämningar efter ett ödesböle - alltså en övergiven medeltida gård.

Åkeräng har bestått av två delar: en militär del i nordväst och brukade gårdar i sydost.

Den sydöstra delen har i stort sett haft bebyggelsen samlad på samma ställe fram till laga skifte, som genomfördes 1922-1923. Då skiftades gårdar ut från den gemensamma gårdstomten. Kvar på denna tomt finns Åkeräng 2:3.

Sidan uppdaterad 2024-04-23