Kulturmiljöer Fåker

Tätorten Fåker hänger intimt samman med järnvägen. Sommaren 1912 började utstakningen av järnvägslinjen Brunflo-Hackås och på sensommaren 1915 blev räls lagd fram till stationen i Fåker. Förutom stationshuset byggdes ett förråds­magasin med expeditionslokal för förrådsförvaltaren.

Förstora bilden

Flygfoto över Fåker

Karta över området

Historia och karaktärsdrag

Tidigare fanns ingen bebyggelse på platsen som idag kallas Fåker. Byn, som stations­samhället fått sitt namn av, ligger några kilometer norr om dagens samhälle.

Marken närmast stationen ägdes av Olle Jönsson. Han lät bygga ett kafé kombinerat med stall för hästar där resande kunde vänta på tåget. Marken som låg närmast intill stationen styckades upp i tomter. På några få år tillkom affär, bageri, kafé, gästis, mejeri och kvarn och allt placerat inom en liten trekant motsvarande det område som idag omgärdas av Olle-Jänsvägen på två sidor och Kvarnvägen på den tredje.

1937-38 byggdes ett nytt mejeri närmare järnvägen. Ungefär samtidigt med mejeri­bygget uppförde sällskapet Östersunds betelförsamling ett kapell. Söder om samhället tillkom ålderdomshemmet Hemgården 1932.

I slutet av 1940-talet hade Fåker ca 200 invånare och här fanns bilstation och två affärer. Det fanns också ett sågverk och en fabrik för tillverkning av träullsplattor.

Åren kring 1950 expanderade stationssamhället och byggandet fortsatte söder ut efter Olle-Jänsvägen. Bland annat tillkom läkarmottagning och villabebyggelse. Skolan stod klar 1965.

1979-80 revs kvarnen som tillsammans med angränsande mark gav plats för nio radhus efter Kvarnvägen. En del bebyggelse har tillkommit inom tätorten, både i de centrala delarna kring ”trekanten” men också söderut efter Olle-Jänsvägen. Det handlar främst om villabebyggelse. Det mesta av service har flyttat från själva tätorten och mataffär finns till exempel numera nere vid E45:an.

Alla kvarter i tätorten

Finns inga aktuella kvarter i tätorten.

Sidan uppdaterad 2022-03-02