Kulturmiljöer Brunflo

Historia och karaktärsdrag

Innan järnvägen kom var Brunflo en jordbruksby som vuxit fram ur tre större gårdar, Backen, Lillviken och Storviken.

År 1879 invigdes sträckan Sundsvall-Östersund, Norrländska tvärbanan, och kring stationen började ett litet samhälle växa fram. Stationen tog allt mer över av rollen som socknens centrum från kyrkan.

I början av 1900-talet blev Brunflo en viktig industriort mycket på grund av Gusta Stenhuggeri som grundades 1903. År 1922 flyttade fabriken till sin nuvarande plats intill stationen. Stenindustrin samt anläggandet av bandelen Brunflo-Sveg (Inlands­banan) 1916 – 1918 bidrog till att Brunflo växte under 1900-talets första decennier. I samband med anläggandet av Inlandsbanan uppfördes ett nytt stationshus och andra tillhörande byggnader. Byggandet längs Villavägen påbörjades också vid den här tiden.

I slutet av 1920-talet stagnerade byggnationen i Brunflo. Bebyggelsen var till stor del samlad kring stationen och det mest dominerande inslaget i samhället var Gusta stenförädlingsfabrik. I förhållande till övriga byggnader i samhället hade fabriken en enorm volym. Tätt inpå stationssamhället var det fortfarande ren landsbygd med bondgårdar. Den utbredning som Brunflo hade i slutet av 1920-talet behöll samhället i drygt 30 år.

År 1952 sammanfördes Brunflo, Lockne och Marieby kommuner till en kommun. Kommunens huvudsäte blev stationssamhället och det kom att bli startskottet för den mest expansiva perioden i Brunflos historia. Mark förvärvades från de kring­liggande gårdarna och skola, polisstation, brandstation, bibliotek och VA-anlägg­ningar byggdes. Ett stort antal bostäder uppfördes också under perioden. Kring Postvägen uppfördes flerfamiljshus i två och tre våningar. Fram till 1960 uppfördes även ett stort antal villor, framförallt norr om nuvarande E14.

Under 1960-talet fortsatte Brunflo tätort att utvidgas, nu i ännu större omfattning. De norra delarna längs genomfartsleden byggdes ut och bebyggelsen började även växa söder om järnvägen. Det är också här som den senast tillkomna bebyggelsen återfinns. År 1971 blev Brunflo en del av Östersunds kommun. Byggnationen avtog något under 1970-talet, framförallt uppfördes villor i samhällets utkant. Kring 1980 tillkom ett par nya villa- och radhusområden, men inte i lika hög grad som tidigare.

Dagens Brunflo bär spår från hela dess historia och det är detta som ger Brunflo dess speciella karaktär. Det är blandningen mellan jordbrukslandskapet, järnvägens enorma genomslagskraft, industrialismen, folkhemmets expansiva utvidgnings­period och senare tiders förtätningar och ombyggnader som är Brunflo.