Lyssna
Kulturmiljöer Lugnvik
Under 1900-talets början växte en spridd småhusbebyggelse upp längs landsvägen mot Ås. Det fanns ingen stadsplan som reglerade byggandet och samhället fick en något vildvuxen karaktär.
Karta över området
Historia och karaktärsdrag
I folkmun kallades Lugnvik för Texas, efter en dansbana som låg i samhällets västra utkant. Namnet var troligen också en bekräftelse på den nybyggnadskaraktär Lugnvik hade.
Lugnvik som tidigare låg i Ås socken införlivades med Östersunds stad 1954, i samband med planeringen av den nya Åsvägen. Då upprättades även ett förslag till stadsplan för området med villabebyggelse på stora tomter. Men planerna ändrades när Lugnvik byggdes ut 1971–1978 öster om järnvägen, med en betydligt högre exploateringsgrad än man från början tänkt sig. Det behövdes ett större befolkningsunderlag för att också kunna uppföra en centrumanläggning med låg- mellan- och högstadium, samt hälsocentral, butik och annan service.
Miljonprogrammet
Förutom ett stort antal villatomter närmast Storsjön uppförde Riksbyggen, inom ramen för det så kallade miljonprogrammet, flerbostadshusbebyggelsen med över 1 000 lägenheter. En krans av höga loftgångshus bildar en slags modern stadsmur av bostäder. Innanför ”stadsmuren” finns en tät gårdsbebyggelse av låga tvåvåningshus och utanför ett öppet och glest trafiklandskap. Området är ett typexempel på tidens stadsbyggnadsideal; en stor sammanhållen utbyggnad med trafikseparering av bilar och garage i områdets utkant och bilfria gångvägar centralt.
Nybyggnaden av Lugnviks flerbostadshusområde på 1970-talet är den mest radikala stadsförnyelse som gjorts i Östersund. I stort sett hela det gamla samhället revs och Åsvägen fick en helt ny sträckning. Endast enstaka byggnader samt en mindre intakt del finns kvar vid södra Åsvägen.